Titel: Tankefigurer som framställs i media om Strömsunds kommun – En ideologikritisk textanalys Nivå: C-uppsats i Medie-och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoäng Författare: Emelie Holter Handledare: Eva Åsén Ekstrand Examinator: Mathias Sylwan Syfte: Avflyttningsproblemet i Strömsunds kommun är stort och det är viktigt att vända denna negativa befolkningstrend för att kommunen ska kunna överleva. Med detta som bakgrund är det intressant att undersöka vilka tankefigurer Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund framställer och presenterar av Strömsunds kommun. Forskningsfråga: Vilka tankefigurer framställer och presenterar tidningarna ÖP och LT av Strömsunds kommun? Metod: Kvalitativ textanalys samt ideologikritisk analys. Empiri: 6 artiklar fån Östersunds-Posten och 6 artiklar från Länstidningen Östersund. Slutsats: Sammanfattningen av denna analys är att ÖP och LT framställer främst negativa tankefigurer om Strömsunds kommun som i slutändan kanske kan påverka kommunen negativt i marknadsföringssyfte och hur invånarna själva och andra ser på kommunen. Tankefigurer som landsbygdens underlägsenhet som aldrig kommer kunna konkurrera med storstäderna, samt landsbygden i sig som tankefigur. Hur ordet och platsen innehållet olika värderingar beroende på vart man kommer ifrån. Nyckelord: Tankefigurer, Strömsund, Kvalitativ textanalys, Idé och ideologianalys, landsbygdskommun

<p>Syftet är att utifrån komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella värdegrundsriktlinjerna och värdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrån mobbningsforskning. Vi har tittat på hur många komponenter som är jämförbara och hur dessa kan kopplas till utvärderingar som är gjorda av dels värdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien är en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras på utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmänna värdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds värdegrundsarbete som är en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds värdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram. De har hela 17 komponenter gemensamt med Olweus orginalprogram. De har mer gemensamt med Olweus orginalprogram än den version av Olweusprogrammet som används i Sverige idag. Värdegrunden har 9 gemensamma komponenter med Strömsunds värdegrundsarbete vilket gör det ungefärligt likvärdigt med den version av Olweusprogrammet som används idag i Sverige.</p>

Syftet är att utifrån komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella värdegrundsriktlinjerna och värdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrån mobbningsforskning. Vi har tittat på hur många komponenter som är jämförbara och hur dessa kan kopplas till utvärderingar som är gjorda av dels värdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien är en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras på utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmänna värdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds värdegrundsarbete som är en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds värdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram. De har hela 17 komponenter gemensamt med Olweus orginalprogram. De har mer gemensamt med Olweus orginalprogram än den version av Olweusprogrammet som används i Sverige idag. Värdegrunden har 9 gemensamma komponenter med Strömsunds värdegrundsarbete vilket gör det ungefärligt likvärdigt med den version av Olweusprogrammet som används idag i Sverige.

Denna studie är sprungen ur en diskussion gällande ett informationsvakuum på den svenska landsbygden. Hyperlokala medier har uppmärksammats som ett fenomen vilket fyller informationsluckor i närsamhället. Studien undersöker genom sju intervjuer hur hyperlokala mediekanaler används av medieaktörer i landsbygdsområden. Resultaten visar att medieaktörer är osäkra på hur de ska förhålla sig till ett förändrat medieklimat när förutsättningarna för informationsspridning har förändrats. Hyperlokala medier som begrepp är fortfarande okänt för medieaktörerna, men däremot används hyperlokala mediekanaler i en stor utsträckning. Det är framförallt nya medieaktörer som anammat möjligheterna med hyperlokala mediekanaler, men sociala plattformar som Facebook har blivit en effektiv hyperlokal informations- och publiceringskanal för samtliga medieaktörer. / This study originated in a discussion regarding an information vacuum in the Swedish countryside. The phenomenon hyperlocal media has been recognized to fill information gaps in the local community. The study examines through seven interviews how hyperlocal media channels are being used by media companies in rural areas. Results show that the media companies are unsure of how to react to a changing media climate where the conditions for the dissemination of information has changed. Hyperlocal media channels are used but the linguistic definition is still unknown for the media companies. It is above all new media companies who embraced the potential of hyperlocal media channels, although social platforms like Facebook have become an effective hyperlocal information and publishing channel for all media companies.

<p>All places with a name have a Brand, whether marketers work actively with it or not. Brands might include slogans and symbols as amplifiers, but if that is going to work the words must have a meaning and not only clichés. Destination marketing is a rather new subject, most of the scientific work within the area is focused on cities, regions, tourism destinations or entire countries. This thesis is about how smaller counties in the Swedish inlands work with their brands to attract new visitors, tourists and inhabitants and make them stay. The understanding of the brand’s parts; image, profile and identity, in relation to how people find information about the county and how the county’s marketers work, can lead to more efficient marketing methods. The counties have been studied with interviews, surveys and internet research. The purpose of the study was to examine how the county council work with the marketing, to see if the marketers and the new inhabitants from 2007 have the same view on what the county’s Brand stands for. The counties’ Gnosjö and Strömsund have been studied with surveys, interviews and sources from internet sites. The results of the study show that the majority of the new inhabitants have a relation to the area before they moved in. Most of them had not taken part in the county councils’ marketing campaigns despite all their efforts. They had received their information from other residents instead. The conclusion is, small counties are better off trying to get their own residents to work as ambassadors towards new visitors and possible future citizens.</p><p>Keywords: Marketing, County, Brand, Image, Identity, Profile, Gnosjö; Strömsund</p> / <p>Alla geografiska platser som har ett namn har också ett varumärke, oavsett om beslutsfattare väljer att arbeta aktivt med det eller ej. Varumärket kan innehålla slogans eller symboler som förstärkare men för att detta ska fungera måste de ha mening och inte använda samma begrepp som alla andra. Destinationsmarknadsföring är ett relativt nytt marknadsföringsämne. Idag finns det forskning kring destinationsmarknadsföring av bland annat; städer, regioner, turistmål och länder. Forskningen om hur Sveriges mindre kommuner i inlandet, som i stor utsträckning är drabbade av utflyttning, är väldigt knapphändig. Det här är en studie om hur mindre kommuner arbetar med sitt varumärke idag samt förståelsen kring varumärkets beståndsdelar (image, profil och identitet) i förhållande till hur nya invånare får information om kommunen, samt hur kommunen arbetar med information kan leda till mer effektiva arbetsmetoder. Kommunerna Gnosjö och Strömsund har undersökts med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer och källor på Internet.</p><p>Resultaten visar att största delen av de nyinflyttade har en koppling eller relation till kommunen innan de väljer att flytta in. Trots att kommunerna satsar på att synas i olika sammanhang är det bara en bråkdel av de faktiska inflyttarna som har tagit del av den marknadsföringen. Majoriteten har istället fått information från befintliga kommuninvånare. Slutsatserna som kan dras av detta är att mindre kommuner måste förankra sina budskap och arbeta med sitt varumärke genom att använda sina egna invånare som ambassadörer för att locka till sig nya och återvändande turister som eventuellt kan bosätta sig där i framtiden.</p><p>Nyckelord: Marknadsföring, Kommun, Varumärke, Image, Identitet, Profil, Gnosjö, Strömsund</p>

All places with a name have a Brand, whether marketers work actively with it or not. Brands might include slogans and symbols as amplifiers, but if that is going to work the words must have a meaning and not only clichés. Destination marketing is a rather new subject, most of the scientific work within the area is focused on cities, regions, tourism destinations or entire countries. This thesis is about how smaller counties in the Swedish inlands work with their brands to attract new visitors, tourists and inhabitants and make them stay. The understanding of the brand’s parts; image, profile and identity, in relation to how people find information about the county and how the county’s marketers work, can lead to more efficient marketing methods. The counties have been studied with interviews, surveys and internet research. The purpose of the study was to examine how the county council work with the marketing, to see if the marketers and the new inhabitants from 2007 have the same view on what the county’s Brand stands for. The counties’ Gnosjö and Strömsund have been studied with surveys, interviews and sources from internet sites. The results of the study show that the majority of the new inhabitants have a relation to the area before they moved in. Most of them had not taken part in the county councils’ marketing campaigns despite all their efforts. They had received their information from other residents instead. The conclusion is, small counties are better off trying to get their own residents to work as ambassadors towards new visitors and possible future citizens. Keywords: Marketing, County, Brand, Image, Identity, Profile, Gnosjö; Strömsund / Alla geografiska platser som har ett namn har också ett varumärke, oavsett om beslutsfattare väljer att arbeta aktivt med det eller ej. Varumärket kan innehålla slogans eller symboler som förstärkare men för att detta ska fungera måste de ha mening och inte använda samma begrepp som alla andra. Destinationsmarknadsföring är ett relativt nytt marknadsföringsämne. Idag finns det forskning kring destinationsmarknadsföring av bland annat; städer, regioner, turistmål och länder. Forskningen om hur Sveriges mindre kommuner i inlandet, som i stor utsträckning är drabbade av utflyttning, är väldigt knapphändig. Det här är en studie om hur mindre kommuner arbetar med sitt varumärke idag samt förståelsen kring varumärkets beståndsdelar (image, profil och identitet) i förhållande till hur nya invånare får information om kommunen, samt hur kommunen arbetar med information kan leda till mer effektiva arbetsmetoder. Kommunerna Gnosjö och Strömsund har undersökts med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer och källor på Internet. Resultaten visar att största delen av de nyinflyttade har en koppling eller relation till kommunen innan de väljer att flytta in. Trots att kommunerna satsar på att synas i olika sammanhang är det bara en bråkdel av de faktiska inflyttarna som har tagit del av den marknadsföringen. Majoriteten har istället fått information från befintliga kommuninvånare. Slutsatserna som kan dras av detta är att mindre kommuner måste förankra sina budskap och arbeta med sitt varumärke genom att använda sina egna invånare som ambassadörer för att locka till sig nya och återvändande turister som eventuellt kan bosätta sig där i framtiden. Nyckelord: Marknadsföring, Kommun, Varumärke, Image, Identitet, Profil, Gnosjö, Strömsund

<p>Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där. De bildar dessutom familjer och deras barn är morgondagens befolkning i arbetsför ålder. Däremot drabbas de glesbygdskommuner, som pga. av sitt läge inte kan ingå i större lokala arbetsmarknader, av överåldring och en jämnt minskande andel befolkning i arbetsför ålder. Utvecklingen kan bli så drastiskt att befolkningen i arbetsför ålder inte ens räcker för att göra jobben i vård och omsorg, inte att tala om andra arbeten.</p><p>Krafterna bakom koncentrationen är mycket starka och har en utpräglad egendynamik. En tillväxtregion attraherar kompetens och köpkraft, dessa faktorer attraherar allt mer företag som i sin tur producerar kompetens och köpkraft osv. Tvärtom är det i avfolkningsregioner, där minskande köpkraft och en minskade arbetskraftpotential leder till minskande företags-etableringar och så till ytterligare förminskade köpkraft och kompetens, osv. Utvecklingen kan för några kommuner betyda, att de om några decennier inte längre kan bestå, eftersom det fattas personal och finansiella medel för att upprätthålla det offentliga livet. Samtidigt lider tillväxtregioner under många problem som t.ex. bostadsbrist och trafikinfarkter.</p><p>För att kunna bromsa utvecklingen i avfolkningsregioner behöver kommunerna där att gå nya vägar. I och med att klimatförändringarna drabbas länderna i klassiska turistområden och i och med att energi blir allt dyrare, finns nya chanser för Norrlands glesbygder. Om de lyckas att överta marknadsandelar inom turism och att utveckla kluster inom området förnyelsebara energier, kan det kanske vara möjligt att neutraliserar avflyttningen bland unga och bilda en ny, stabil befolkningsstruktur, om än  med en mindre befolkningsstorlek än på 1960-talet. Utvecklingen bör ackompanjeras av stöd till småskalig och diversifierat jordbruk samt koordinering av turism och skogsbruk. Det är möjligtvis en väg för att mildra koncentrationens negativa konsekvenser i tillväxtregioner och för att förhindra uppståendet av ”ödekommuner”.</p>

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där. De bildar dessutom familjer och deras barn är morgondagens befolkning i arbetsför ålder. Däremot drabbas de glesbygdskommuner, som pga. av sitt läge inte kan ingå i större lokala arbetsmarknader, av överåldring och en jämnt minskande andel befolkning i arbetsför ålder. Utvecklingen kan bli så drastiskt att befolkningen i arbetsför ålder inte ens räcker för att göra jobben i vård och omsorg, inte att tala om andra arbeten. Krafterna bakom koncentrationen är mycket starka och har en utpräglad egendynamik. En tillväxtregion attraherar kompetens och köpkraft, dessa faktorer attraherar allt mer företag som i sin tur producerar kompetens och köpkraft osv. Tvärtom är det i avfolkningsregioner, där minskande köpkraft och en minskade arbetskraftpotential leder till minskande företags-etableringar och så till ytterligare förminskade köpkraft och kompetens, osv. Utvecklingen kan för några kommuner betyda, att de om några decennier inte längre kan bestå, eftersom det fattas personal och finansiella medel för att upprätthålla det offentliga livet. Samtidigt lider tillväxtregioner under många problem som t.ex. bostadsbrist och trafikinfarkter. För att kunna bromsa utvecklingen i avfolkningsregioner behöver kommunerna där att gå nya vägar. I och med att klimatförändringarna drabbas länderna i klassiska turistområden och i och med att energi blir allt dyrare, finns nya chanser för Norrlands glesbygder. Om de lyckas att överta marknadsandelar inom turism och att utveckla kluster inom området förnyelsebara energier, kan det kanske vara möjligt att neutraliserar avflyttningen bland unga och bilda en ny, stabil befolkningsstruktur, om än  med en mindre befolkningsstorlek än på 1960-talet. Utvecklingen bör ackompanjeras av stöd till småskalig och diversifierat jordbruk samt koordinering av turism och skogsbruk. Det är möjligtvis en väg för att mildra koncentrationens negativa konsekvenser i tillväxtregioner och för att förhindra uppståendet av ”ödekommuner”.

This study focuses on the popular election for prohibition in the county of Jämtland in Sweden. The study is based on two scientific questions. The first focuses on which actors had an impact on the results in the local area of Jämtland. The second question focuses on what was done to promote the prohibition. The study is a qualitative text analysis with a theoretical foundation from David Easton's system theory and the concepts that define the systems individual parts. The study focuses on IOGT Östersunds district and Ströms förenade förbudsvänner. The choice of organisations is circumstantial due to the able source material. There are other organizations involved in the study but they are peripheral due to their subordinate to Ströms förenade förbudsvänner. The source-material for this study is protocols from meetings and a newspaper called Förbudsomröstningen. The study concludes that Ströms förenade förbusvänner acts in unison as a body while in IOGT the work is mainly placed to individuals. This difference is due to conflicts within IOGT. Other significant findings are related to the gender perspective. Within IOGT they are aware of the effects a lack of female perspective causes on the prohibition movement. Other significant findings are that the social strata don't hold up. In that workers, employers, communists, poor and bourgeois work together for the same cause. The strategies in agitation was to send out representatives to the local communities to promote the prohibition. Other strategies were to spread materials like pamphlets, posters and newspapers that promoted the prohibition.