In this essay, I’ve chosen to analyze and discuss the symbolic meaning and purpose of the Överhogdal-weaves dating between the years 800-1100. I have looked in to the Nordic mythology that was the Scandinavian beliefs at the time and explained the meanings of some of the motives I think contribute to the main thought behind the weaves. To help me get some more understanding of the motives I’ve also looked at the picture stones from Gotland and compared them to the weaves.

This paper deals with stable isotope analysis of carbon and nitrogen on skeletal remains from the medieval cemetery in Västerhus, Jämtland. Samples from seven different individuals were analyzed, taken from both teeth and bone tissue. Previous studies suggest that there are connections between social status and diet, that a consumption of meat was directly connected to a higher status. Furthermore, burial customs and zoning based on social strata has been discussed. The stable isotope results showed almost no connection between diet, social status and the placement of the graves within the churchyard. This with the exception of two groups: one group made out of five individuals who have been buried within the church, and one segregated group made out of five individuals buried far away from the church building. It can also be concluded, based on this study and previous ones that the people buried at Västerhus cemetery was a homogenous group whose diets mainly consisted out of meat and vegetable feed of terrestrial origin.

Denna rapport har undersökt olika möjligheter och begränsningar för mikroproduktion av el med förnybar solenergi i Jämtlands län. Fokus har riktats mot Östersunds stad där sex mikroproducenter intervjuades gällande deras upplevda möjligheter och begränsningar. 64 villaägare i Östersund och Frösön svarade på frågor gällande deras intresse för solceller och vilken typ av information de skulle vilja ha för att bli mer intresserade. De åtta primärkommunerna i Jämtlands län kontaktades också för att få en bild av hur de ställer sig till bygglov för solceller. Resultatet av studien visar att de intervjuade mikroproducenterna upplever byråkrati som den största begränsningen, framför allt momsregistrering. En tydlig kontaktperson alternativt en grupp av personer med erfarenheter efterfrågas för att intresserade personer ska få nödvändig information till att själv bli mikroproducenter. Resultaten av de tillfrågade villaägarna indikerar att det finns ett visst intresse från villaägare att införskaffa solceller. De vill dock främst ha mer information gällande ekonomi som exempelvis pris och återbetalningstid, som kommer från en oberoende källa. De flesta av de åtta primärkommunerna i Jämtlands län har inga tydliga skrivelser gällande bygglov för solceller. Det övergripande svaret var att det inte behövs bygglov för solceller om de placeras i samma lutning som taket på en- till tvåfamiljshus. Det kan dock skilja sig från fall till fall och en förklaring till detta kan vara att det inte heller står tydligt om bygglov för solceller i varken Plan och bygglagen (SFS 2010:900) eller Plan- och byggförordningen (SFS 2011:338). Slutsatserna av studien är att en tydlig kontaktperson alternativt en grupp av personer med erfarenheter bör finnas tillgängligt hos kommunen eller annan oberoende källa. Detta för att ge mer information om förutsättningar till de som är intresserade att bli mikroproducent av solenergi. För att främja en ökning av mikroproducenter behöver utmaningen av byråkrati som exempelvis hanteringen av momsregistrering förenklas. Resultat av studien indikerar att det finns ett visst intresse från villaägare att införskaffa solceller. Dock vill de främst ha mer information gällande ekonomi som exempelvis pris och återbetalningstid från en oberoende part. Gällande bygglov för solceller kan det vara motiverat att kommunerna är tydligare i vad som gäller i deras kommun. Detta för att göra det enkelt samt minska osäkerheter och främja mikroproduktion av solenergi. / <p>2016-06-29</p>

In this essay the authors have searched to get an understanding of howthe situation where for a person being handicapped and of sámi heritage in Swedenduring the 1800´s to the beginning of 1900´s. In this qualitative study, church booksand local governmental records from the time has been the sources for data. Findingsregarding sámi and disability first of all shows that the sámi didn´t produce any ownwritten records, this means we had to use records produced by Swedish authorities.These are the only records available from the time. Records that gave us theauthorities point of view. When working with historical documents it is the contextwere they were produced in and their implied readership that is of great importance.Using this method gives the possibility to tell the story by the perspective of theexposed, in our case sámi people with disabilities. Understanding history makes usbetter equipped understanding today, thereof the relevance of this study. / C-uppsats

No description available.

This report consists of  an anlysis of the imapct of a dam failure at Tjärnviksdalen in Ragunda, Sweden. The analysis is conducted using the EU model for environmental impact assessments, as well as a group interview. The presentation of the results in the form of a map  where the water level has been raised to the level that the County Board  of Jämtland considers to be possible in case of a dam failure. The result of this work is a detailed analysis of the consequenses that a dam failure would cause, the result consider everything from the direct consequences of the water column to an analysis of the chemical changes that the water would undergo. Parts of the analysis have shown that the purification centre and the old deposits will have the biggest impact on Hammarstrand. Both the purification centre and the deposits will realise chemicals to its nearest environment and because of the flooded purification centre the city will not have the ability to clean the water. / Denna rapport består av en konsekvensanalys av ett dammbrott vid Tjärnviksdalen, Ragunda kommun.  Analysen är gjord med hjälp av EU:s mall för miljökonsekvensbeskrivningar samt en gruppintervju. Presentationen av resultatet finns i form av en karta där vattennivån höjts till den nivå som Länsstyrelsen Jämtlands län anser vara möjligt vid ett dammbrott. Resultatet av arbetet blev en analys av konsekvenser som ett dammbrott skulle föra med sig, resultatet handlar om allt från direkta konsekvenser av vattenmassan men även till en analys av den kemiska förändringen som vattnet genomgår. De delar av analysen som visat sig vara till störst vikt för Hammarstrand är de nedlagda deponierna och reningsverket, då dessa två kommer släppa ut kemikalier till omgivande vatten. Eftersom reningsverket kommer att översvämmas, kommer orten inte ha möjligheten att rena detta vatten förrän reningsverket är återställt.

Det statliga järnvägsnätet som byggdes i Sverige under 1800-talets senare del har haft stor betydelse för landets tillväxt. Banornas sträckning och byggsätt gav upphov till livliga debatter i riksdagen som slutligen resulterade i det stambanenät som än idag ligger till grund för Sveriges transportinfrastruktur. Vilken spårvidd som skulle användas var en viktig fråga i debatterna, och att Sveriges statsbanor skulle ha en och samma spårvidd var långt ifrån självklart. Denna studie undersöker och analyserar varför de norrländska stambanorna slutligen kom att byggas med samma spårvidd som övriga landets stambanor, och därigenom bli en integrerad del av det statliga järnvägsnätet. Ursprungligen var de norrländska banorna tänkta att byggas med smalare spårvidd, något som skulle innebära att detta nätverk skulle ha isolerats från södra Sveriges. Detta beslut ändras emellertid innan byggandet påbörjats. Genom att kvalitativt studera riksdagsprotokollen från debatterna om järnvägen som byggdes mellan Storvik till Torpshammar och vidare till den norska riksgränsen för att ansluta till en norsk bana kommande från Trondheim, undersöks de argument som framfördes i debatten ur dels en sociopolitisk och dels en ekonomisk synvinkel. Som förklaringsmodell används teorin om spårbundenhet, path dependence, ur två aspekter; institutionell spårbundenhet och ekonomisk spårbundenhet. Uppsatsen finner att båda aspekterna av spårbundenhet hade betydelse för beslutet att bygga stambanan av samma spårvidd som det övriga stambanenätet. Vidare befinns även de politiska relationerna med Norge inverka på beslutet att bygga banan med en bred spårvidd. / The construction of public railways in Sweden during the 19th century has played a vital part in the country’s economic growth. The geographical and technological aspects of the construction spurred extensive debates in the Swedish Parliament and the choice of gauge was a key aspect of these debates. This qualitative case study examines the arguments and outcomes of the 19th century railway debate in the Swedish parliament by applying the path dependence theory on the sociopolitical and economical process seen in the argumentation. The social structures, financial aspects and political union between Sweden and Norway all mattered in the decision to build all of the public railway system using using the same gauge which later became standard. The findings show that path dependence is relevant when explaining gauge selection from both an institutional and economical perspective.

Syftet med denna uppsats har varit att genom ett mikrohistoriskt perspektiv undersöka diskussionsföreningen Tyst som grundades 1890 på Rödön i Jämtland. Varför föreningen startades, vilka frågor de diskuterade och om de diskussioner de förde kan säga oss något om den tidens aktuella händelser har varit de frågor som ställts till materialet. Uppsatsen har genomförts som en arkivstudie av de två protokollsböcker som finns kvarlämnade efter föreningen Tyst. De protokollförda frågorna och diskussionerna har bearbetats för att kunna presenteras i en komprimerad men för materialet representativ form. Materialet har delats in i kategorier som sedan redovisats med citat från protokollen för att levandegöra diskussionerna. I uppsatsens avslutande del har de olika kategoriernas frågor och diskussioner med litteraturens hjälp kopplats till då aktuella händelser och angelägna frågor. Med stöd av litteraturen har det gått att se att föreningens medlemmar diskuterade frågor som hade koppling till dåtidens aktuella frågor om bland annat politik, bildning och religion.

Täktverksamheter innebär stora ingrepp i miljön. När verksamheten avslutas ska täktområdet efterbehandlas och det finns flera sätt en efterbehandling kan utformas på och vad som måste tas hänsyn till. Gråsjöns skiffertäkt i Jämtland har inte efterbehandlats. Då den är en del av en kulturhistorisk miljö, att området kan vara geologiskt intressant samt att täkten är belägen i fjällmiljö gör det svårt att avgöra hur efterbehandlingen ska ske. Syftet med studien är därför att ta reda på hur skiffertäkten på bäst lämpade sätt ska efterbehandlas med avseende på aspekterna geologiska värden, naturvärden, kulturmiljövärden, estetiska värden samt risk och säkerhet. Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt litteraturgranskning av rapporter om efterbehandling av täkter. Vid efterbehandling kan det vara värdefullt att bevara eventuella intressanta lagerföljder i täkten för forsknings- och utbildningssyften. Den biologiska mångfalden bör gynnas och bergsbranter, blockstensupplag och vattensamlingar kan skapa gynnsamma miljöer. Äldre brottstensytor från historisk brytning ska bevaras och säkerhetsåtgärder bör vidtas så att inte människor som rör sig i området skadar sig i täkten: Detta kan göras genom snedsprängning och släntning eller att en skyddshylla sprängs in i bergväggen. En färdig efterbehandlingsplan som är anpassad och tar hänsyn till alla aspekter går inte att ta fram i dagsläget då det måste göras en inventering av arterna i och runt täkten. Först när det underlaget finns går det att avgöra hur täkten ska efterbehandlas och hur de andra aspekterna kan vävas in i efterbehandlingen. / Quarries result in great environmental interference. When quarrying is completed the area must undergo restoration. There are different ways to design the restoration plan and what must be taken into account. The shale quarry in Gråsjön, Jämtland County hasn’t been restored. Due to cultural heritage in the quarry, the possible geological value and the fact that the shale-quarry is located in an alpine environment makes it difficult to determine the course of action. The aim of this paper is to determine what best way is to restore the shale-quarry due to geological values, nature values, cultural heritage, esthetical values and risk and safety. This was done by qualitative semi-structured interviews and a literature study of reports on restoration of quarries. Upon restoration, it can be valuable to preserve interesting strata in the quarry for research and educational purposes. The biodiversity should be favored and slopes, heaps of stone blocks and pools of water can create favorable environments. Older parts of the quarry that represent a cultural heritage should be preserved and precautions should be taken to prevent people from getting injured in the quarry. This could be done by line out the steep walls in the quarry or blast out a protective step in the stone wall that prevent people from falling down. A restoration plan that is taking into account all the aspects is not possible because a species inventory must be initiated. When the inventory is complete the course of action can be decided and how the other aspects can be part of the restoration plan.

Prostitution in the county of Jämtland - A qualitative study on the collaboration processThe purpose of the study was to analyse how the collaboration process work as regardsprostitution in the county of Jämtland between stakeholders (e.g. social services, police,women’s aid). The material for the study was gathered through three online-interviews andthree mail interviews. The basis for the analysis of the interview material was previousresearch within the framework of the subject, the theory of stigma and the feminist theories ofliberal feminism and radical feminism. The results were similar to the previous research'smain observation that there are no general action plans and routines to get a workingcollaboration. The results showed that they are still working with unofficial guidelines andaction plans and that the help vulnerable women get depends on the person who encountersthem. The stakeholders' general perceptions of where the problem lies is the societies view onwomen and prostitution and is therefore difficult to change for the stakeholders bythemselves. It also needs involvement from higher instances, for example the government. / SammanfattningStudiens syfte var att undersöka hur samverkansprocessen kring prostitutionen i Jämtlandslän såg ut mellan berörda aktörer (t.ex. socialtjänst, polis, kvinnojour). Studiens materialinsamlades genom tre online-intervjuer och tre mail-intervjuer. Det som låg till grund föranalysen av intervjumaterialet var tidigare forskning inom ramen för ämnet, teorin om stigmasamt de feministiska teorierna liberalfeminism och radikalfeminism. Resultatenöverensstämde med den tidigare forskningens huvudsakliga iakttagande om att det saknasgenerella handlingsplaner och rutiner för att få en fungerande samverkan. Resultaten visar attdet fortfarande arbetas med inofficiella riktlinjer och handlingsplaner och att den hjälp utsattakvinnor får är personbundet. Aktörernas generella uppfattning om var problematiken ligger ärsamhällsbilden av kvinnor och prostitution och är således svårt för aktörerna att endast självaförändra. Det ligger på så vis även hos högre instanser, till exempel regeringen.