Syftet med studien är att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lärande och hälsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvärderingen av studiecirkeln Det goda livet, från två studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet från den ena studiecirkelgruppen består av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkelträffar. Från den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkelträff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfälle, fick besvara några frågor. Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förväntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande. Oavsett deltagarnas motiv för cirkeldeltagandet har deltagandet haft betydelse för deras lärande och hälsa. Ett lärande som har visat sig som: förvåning, bekräftelse, förändrad handling, förstärkning och eller som att ta till sig boklig kunskap. Detta lärande har inneburit en anpassning utifrån respektive deltagares livsvärld. En livsvärldsanpassning som har betydelse så att deltagarna ska kunna må bättre, ha hälsa i sin vardag. Studiecirkeldeltagandet har, med andra ord, inneburit ett hälsolärande för deltagarna. Det framkommer även att studiecirkelns karakteristika liknar de fem första folkhälso-målen och att cirkelformen är flexibel. Detta innebär att en ideal studiecirkel har en anpassningsförmåga till både det omgivande lokalsamhället och deltagarna. Anpass-ningen har betydelse för cirkeln, deltagarna, lärandet och hälsan, vilket gör det möjligt att påstå att en idealt formad studiecirkel är både lärande och ger hälsa.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur projektet Kulturkompis konstrueras inom ramarna för integrationstänkande och kulturupplevelser. Både utifrån de deltagandes perspektiv och upplevelser men också utifrån verksamhetens interna syn och arbete. Bland annat fokuserar studien på hur maktpositioner, föreställningar och normer produceras och reproduceras. Uppsatsen bygger på fem stycken kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna jag sökt svar på är vilka normer om integration, kultur och gemenskap som kommer till uttryck i projektet. Analysen har utgått från konstruktivistiska perspektiv och begrepp som kultur, makt och klass.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur projektet Kulturkompis konstrueras inom ramarna för integrationstänkande och kulturupplevelser. Både utifrån de deltagandes perspektiv och upplevelser men också utifrån verksamhetens interna syn och arbete. Bland annat fokuserar studien på hur maktpositioner, föreställningar och normer produceras och reproduceras. Uppsatsen bygger på fem stycken kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna jag sökt svar på är vilka normer om integration, kultur och gemenskap som kommer till uttryck i projektet. Analysen har utgått från konstruktivistiska perspektiv och begrepp som kultur, makt och klass.

Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län. Svarsfrekvensen blev 46 enkäter, 61%. I uppsatsens bakgrund behandlas folkbildningens historia, studiecirkelns uppkomst, pedagogisk metod och regler inom folkbildningen. De teoretiska utgångspunkterna delades in i två avsnitt, bildning och kompetens. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av SISU:s cirkelledare är kompetenta för sitt uppdrag. De har en god kännedom om folkbildningen och dess metoder. De träffar som de genomförde bygger i hög grad på den ursprungliga tanken med folkbildningen, att människor möts, samtalar och lär av varandra i grupp. Många av dem har varit cirkelledare i flera år och i ett flertal cirklar varje år. 60% av cirkelledarna i undersökningsgruppen har genomgått en cirkelledarutbildning hos SISU. Cirkelledarna ansåg sig ha behov av kompetensutveckling i ämnena pedagogik och ledarskap för att kunna genomföra sitt uppdrag bättre. Cirkelledarna ansåg att det är inom dessa områden som SISU bör erbjuda kompetensutveckling.

<p>Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län. Svarsfrekvensen blev 46 enkäter, 61%. I uppsatsens bakgrund behandlas folkbildningens historia, studiecirkelns uppkomst, pedagogisk metod och regler inom folkbildningen. De teoretiska utgångspunkterna delades in i två avsnitt, bildning och kompetens. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av SISU:s cirkelledare är kompetenta för sitt uppdrag. De har en god kännedom om folkbildningen och dess metoder. De träffar som de genomförde bygger i hög grad på den ursprungliga tanken med folkbildningen, att människor möts, samtalar och lär av varandra i grupp. Många av dem har varit cirkelledare i flera år och i ett flertal cirklar varje år. 60% av cirkelledarna i undersökningsgruppen har genomgått en cirkelledarutbildning hos SISU. Cirkelledarna ansåg sig ha behov av kompetensutveckling i ämnena pedagogik och ledarskap för att kunna genomföra sitt uppdrag bättre. Cirkelledarna ansåg att det är inom dessa områden som SISU bör erbjuda kompetensutveckling.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att genom ett mikrohistoriskt perspektiv undersöka diskussionsföreningen Tyst som grundades 1890 på Rödön i Jämtland. Varför föreningen startades, vilka frågor de diskuterade och om de diskussioner de förde kan säga oss något om den tidens aktuella händelser har varit de frågor som ställts till materialet. Uppsatsen har genomförts som en arkivstudie av de två protokollsböcker som finns kvarlämnade efter föreningen Tyst. De protokollförda frågorna och diskussionerna har bearbetats för att kunna presenteras i en komprimerad men för materialet representativ form. Materialet har delats in i kategorier som sedan redovisats med citat från protokollen för att levandegöra diskussionerna. I uppsatsens avslutande del har de olika kategoriernas frågor och diskussioner med litteraturens hjälp kopplats till då aktuella händelser och angelägna frågor. Med stöd av litteraturen har det gått att se att föreningens medlemmar diskuterade frågor som hade koppling till dåtidens aktuella frågor om bland annat politik, bildning och religion.

Studiecirkeln är en pedagogisk praktik som tillskrivs en roll i den svenska demokratin. Studiecirkelns genomförande svarar väl mot en demokratisk praktik som framställs i deliberativ demokratiteori. Avhandlingens idé är att belysa deliberativ demokratiteori med empiri. Med studier av studiecirkelsamtal ges möjlighet att diskutera teorin med samtalsdata. Samtalsdata genererades genom analyser av ett videoinspelat cirkelsamtal som handlade om hållbar utveckling. Studiens teoretiska ram visar fyra olika bidraga till den deliberativa demokratiteorin. Dessa presenteras i en indelning som skiljer mellan något som i avhandlingen kallas för den rationella argumentationens överläggning och en retoriskt orienterade överläggning. Genom denna indelning ges fler möjligheter att tolka fenomen i samtalsempirin och vice versa. Beträffade åsiktsbildningen i studiecirkelsamtalet finner man att cirkeldeltagarna berör en mängd olika företeelser. I detta urskiljs deltagares egna åsikter samt föreställningar som är producerade i normativa sfärer. Samtalsprocessen kännetecknas att den varierar från en period till en annan. Det gör att tillgängligheten för deltagare att kunna bidra med och ta del av yttranden varierar. Resultaten reser frågor till teorin om tolkningen av vissa begrepp. / In Sweden study circles are viewed as a vital part of the democracy due to the opportunity of the participants to deliberate. The way that the study circles work corresponds well with the notion of democratic deliberations promoted in theories of deliberative democracy. The main idea with this thesis is to elucidate the theory of deliberative democracy with empirical data from deliberations in a study circle. There are several contributions to the theory of deliberative democracy. In the thesis a distinction is made between theories that focus on the rational argument and theories that accept rhetorical speech as complement to the rational argument. In short the results show that the study circle conversation in one sense qualifies as a democratic deliberation. The participants are free to argue and allowed to have different views. When it comes to the contents of the conversation two systems of categories illustrate their formation of views. One categorisation illustrates that the participants use a wide range of opinions. The second categorisation stresses that the views of the participants were influenced by different sources. The analysis of the conversation shows a complex pattern of communication that differs from one period to another. This raises questions on how concepts used in the theories will be understood and interpreted in the light of empirical data.

What does inspiration mean to creative amateurs? Inspiration as a concept has been hard to define in information science terms. Several theories of information-seeking behavior have also been proposed to be applicable to inspiration-seeking, but have not seen empirical testing. While previous researchers on inspiration have mostly focused on artists and designers, this essay has studied amateurs and makers engaged in creative hobbies. Based on a survey distributed to study circles organized under Swedish adult educational associations, the grounded theory analysis indicated that inspiration is important as a feeling of motivation, joy, well-being and productivity, a source of ideas, and a driving force in the creative process. The results of the survey also showed that more passive information-seeking strategies, such as serendipitous encounters, browsing, and social interaction, were more commonly associated with finding inspiration than active strategies, such as systematic searches and question-based seeking, within the group. The responses showed that the respondents’ perceptions of inspiration were somewhat idiosyncratic, and future research based on individual or focus group interviews would be needed to explore the more ambiguous concepts and answers gleaned in this study. This is a two years master's thesis in Library and information science.