Ett psykologiskt kontrakt hos en nyanställd börjar bildas i interaktionsprocessen vid den första anställningsintervjun. Ibland tidigare, redan vid en perception av kommunikation från företaget om hur detta är som arbetsgivare. Den subjektiva upplevelsen av löften mellan arbetsgivare och arbetstagare utgör det psykologiska kontraktet. IT-avdelningar växer som en viktig funktion på moderna företag och denna undersökning syftade till att genom intervjuer undersöka frågan om hur det psykologiska kontraktet bildas hos IT-anställda. Fem nyanställda på ett reseföretag i Sverige intervjuades för studien. En tematisk analys gav ett resultat med fyra teman som återger fyra källor till signaler inom det psykologiska kontraktet; företagets image, habituering, den närmaste chefen och jämförelse. Förslaget till framtida forskning är att väga in andra påverkansfaktorer än bara relationen mellan nuvarande arbetstagare och arbetsgivare; d.v.s. jämförelse med tidigare arbetsgivare.

Svartas historia är en del av världshistorien och har en viktig roll för bland annat svarta elevers förståelse av dagens rasism och konflikter. Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskningen säger om svartas historia i skolan och undervisningen ur ett globalt perspektiv. De frågeställningar som arbetet grundar sig på och besvarar: “I vilken utsträckning anser forskningen att svarta elever är representerade i ämnet historia?” och “vad säger forskningen om vilka perspektiv som lyfts fram om svartas historia i undervisningen ur ett globalt perspektiv?”. För att besvara dessa två frågor har vi använt oss av en informationssökande metod med hjälp av databaserna, Education Research Complete (ERC), Education Research Information Centrum (ERIC) och Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Utifrån dessa databaser har 10 vetenskapliga källor använts för att besvara frågeställningarna. Problemet som forskningen har visat är att svartas historia är ett väldigt vagt ämne, vilket medför olika problem särskilt för svarta elever i och med dessa elever känner sig sekundära i ämnet historia.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ ansats där vi över telefon, i samspråk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkät och sedan utfört en jämförande analys mellan två urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestått av personer som varit tidigare förtroendevalda vid någon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats från Uppsala universitet. Slutsatser: Utifrån våra avgränsningar indikerar resultatet från vårt urval att ett frivilligt engagemang förbättrar framtida anställningsmöjligheter via kontakter. Vårt resultat indikerar på att personer som varit frivilligt engagerade i högre utsträckning både erhåller information om arbetstillfällen och hjälp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade träffat just genom sitt engagemang.

What does inspiration mean to creative amateurs? Inspiration as a concept has been hard to define in information science terms. Several theories of information-seeking behavior have also been proposed to be applicable to inspiration-seeking, but have not seen empirical testing. While previous researchers on inspiration have mostly focused on artists and designers, this essay has studied amateurs and makers engaged in creative hobbies. Based on a survey distributed to study circles organized under Swedish adult educational associations, the grounded theory analysis indicated that inspiration is important as a feeling of motivation, joy, well-being and productivity, a source of ideas, and a driving force in the creative process. The results of the survey also showed that more passive information-seeking strategies, such as serendipitous encounters, browsing, and social interaction, were more commonly associated with finding inspiration than active strategies, such as systematic searches and question-based seeking, within the group. The responses showed that the respondents’ perceptions of inspiration were somewhat idiosyncratic, and future research based on individual or focus group interviews would be needed to explore the more ambiguous concepts and answers gleaned in this study. This is a two years master's thesis in Library and information science.

Early communication of organizational values helps job seekers self-select out of the recruitment process and make proper career decisions. Recruitment websites are the major tools for learning organizational values and filtering suitable job opportunities but they often fail to provide real and comprehensive values-related information. To satisfy the information needs of job seekers and facilitate values-based job-seeking, this paper conducted design-oriented research, aiming to understand job seekers’ attitudes towards values-based recruitment websites and core considerations for facilitating values-based job-seeking when designing such websites. A clickable prototype of a values-based recruitment website for technical developers to find employers based on shared values was developed with a user-centered and iterative design process and evaluated by 10 users using qualitative methods. The findings revealed that participants’ attitudes toward the website varied among individuals. Core considerations were, for example, organizational trust, person-job fit evaluation, and values-based filter design. Furthermore, specific features to address these considerations are proposed to inspire future designs. / Tidig kommunikation av organisatoriska värderingar hjälper arbetssökande att själv välja ut ur rekryteringsprocessen och fatta korrekta karriärbeslut. Rekryteringswebbplatser är de viktigaste verktygen för att lära sig organisatoriska värderingar och filtrera ut lämpliga jobbmöjligheter, men de misslyckas ofta med att tillhandahålla verklig och heltäckande värderelaterad information. För att tillgodose informationsbehovet av värderingar och underlätta värderingsbaserat jobbsökande, genomförde denna artikel designorienterad forskning, som syftade till att förstå arbetssökandes attityder till värderingsbaserade rekryteringswebbplatser och centrala överväganden för att underlätta värderingsbaserat arbetssökande vid utformning sådana webbplatser. En klickbar prototyp av en värderingsbaserad rekryteringswebbplats för tekniska utvecklare för att hitta arbetsgivare baserad på gemensamma värderingar utvecklades med en användarcentrerad och iterativ designprocess och utvärderades av 10 användare med hjälp av kvalitativa metoder. Resultaten visade att deltagarnas attityder till webbplatsen varierade mellan individer. Kärnöverväganden var till exempel organisatoriskt förtroende, utvärdering av passform mellan person och jobb och värderingsbaserad filterdesign. Dessutom föreslås specifika funktioner för att hantera dessa överväganden för att inspirera framtida design.

This qualitative study investigates people's media use and engagement on social media. By combining prompts material and qualitative interviews with theories such as the social mediated crisis communication model (Austin et al., 2012) and uses and gratifications theory (Katz et al., 1973; McQuail, 1984), it is delimited to drawing insights into how people themselves seek information in crisis situations but also how they prefer to get information about different crises mainly to national and local levels. These perspectives enhance the study and cover perspectives in people's behaviour regarding crisis information through different perspectives on people's media usage and behavior concerning information seeking about crises in different environments such as social media but also traditional media. Moreover, this study is centred around social media use, information seeking, information vetting, and information sharing. Further, misinformation, information sharing by influential people and organisations on digital platforms are also brought up and discussed in this study, which gives background to tendencies of motivation to people’s behaviour concerning perceiving and seeking information in a digital landscape versus traditional media.  In addition, the current state of digitalisation has provided new ways of extending mass communication than more traditional communication methods such as television, radio, and newspapers (McQuail, 2010; Lindgren, 2017). In crisis, the digital landscape therefore presents an opportunity to spread and receive information, including crisis information, through means such as the Internet and social media platforms (Eriksson, 2018; Lindgren, 2017). This makes it a useful tool for organisations when it comes to crisis communication, providing more timely and punctual communication to a wider audience and stakeholders. Thus, it is important for authorities, organisations and society to understand how civilians receive and interpret the meaning of crisis information, recognising that digitalisation has evolved ways in which people receive and interpret information (Castells et al., 2007; Lindgren, 2017; McQuail, 2010). By understanding how crisis information is perceived and interpreted by individuals in the digital landscape, it enables development of effective crisis communication strategies to emerge, making it an important aspect within crisis communication research (Austin et al., 2012; Jin & Pang, 2010; Vigsø, 2016). / Denna kvalitativa studie undersöker människors medieanvändning och engagemang på sociala medier. Genom att kombinera stimulimaterial och kvalitativa intervjuer med teorier som social mediated crisis communication model (Austin et al., 2012) och uses and gratifications theory (Katz et al.,1973; McQuail, 1984) avgränsas den till insikter om hur människor själva söker information i krissituationer men också hur de föredrar att få information om olika kriser på nationell och lokal nivå. Dessa perspektiv förstärker studien och täcker in perspektiv i människors beteende kring krisinformation genom olika perspektiv på människors medieanvändning och beteende kring informationssökning om kriser i olika miljöer såsom sociala medier men även traditionella medier. Denna studie är centrerad kring användning av sociala medier, informationssökning, informationskontroll och informationsdelning. Misinformation,  informationsdelning av inflytelserika personer och organisationer på digitala plattformar tas också upp och diskuteras i denna studie vilket ger bakgrund till underliggande tendenser av motivation till människors beteende när det gäller att uppfatta och söka information i ett digitalt landskap kontra traditionella medier i kontext av kris. Dessutom har digitaliseringens nuvarande tillstånd gett nya sätt att utvidga masskommunikation än mer traditionella kommunikationsmetoder som TV, radio och tidningar (McQuail, 2010; Lindgren, 2017). I kris ger det digitala landskapet därför en möjlighet att sprida och ta emot information, inklusive krisinformation, genom medel som Internet och sociala medieplattformar (Eriksson, 2018; Lindgren, 2017). Detta gör det till ett användbart verktyg för organisationer när det kommer till kriskommunikation, vilket ger mer läglig och punktlig kommunikation till en bredare publik och intressenter. Därför är det viktigt för myndigheter, organisationer men även samhället  att förstå hur människor tar emot och tolkar innebörden av krisinformation, med insikt om att digitaliseringen har utvecklat ett nytt sätt för människor i  hur de tar emot och tolkar information (Castells et al., 2007; Lindgren, 2017; McQuail , 2010). Genom att förstå hur krisinformation uppfattas och tolkas av individen i det digitala landskapet, möjliggör den därför utveckling av effektiva kommunikationsstrategier i kris, vilket gör den till en viktig aspekt inom kriskommunikationsforskning (Austin et al., 2012; Jin & Pang, 2010; Vigsø, 2016).