This thesis lays the foundation of the future routines of effective error repotring fortraffic devices in the raiway sector.If a device, for example a timetable display, stops working it is vital that the device isfixed as fast as possible so that the travelers dont miss any important information.The methods that are used today are old and not very effective. It can take time forthe repairmen to find the right device or locating the broken component. At the sametime he is supposed to maintain telephone contact with central control throughoutthe whole session.The need for a new, more effective, system is vital to make the whole repair pfocessmore effective and let the repairmen work without having to contact the centralcontrol by phone.I started this work by examining the possibilities of assigning every object with aunique identifier (ID tag) that could be accessed by a manual scan device. The ideawas that the ID tag could holw information about the object and be obtained byscanning the ID and get the information presented on a mobile device.The work also included building a internet application that enabled the reader to seeand change the information on the ID tag.The result was a database that stored information of different objects which could beobtained by scanning the ID tag and presented by a internet application.

Studiens syfte är att undersöka hur bild- och informationsdelning påverkar användare på social media. Studien innefattar en beskrivning av bild- och informationsdelning på Facebook och Instagram. Vi vill undersöka fördelar och nackdelar med användandet av internetbaserade forum. Studien ska generera i kunskap om hur individer påverkas av social media och om de använder sig av fenomenet för att söka och dela med sig av information i relation till resandet.

Syftet med denna rapport har varit att författa en förstudie åt Bromma flygplats, förstudien har inletts med en nulägesanalys av Bromma flygplats nuvarande organisation och flygoperativa process. Detta för att utreda hur Bromma flygplats nuvarande rutiner och organisation ser ut. Därefter har en genomgång av Bromma flygplats informationsdelning rutiner gjorts. En sammanfattning har även gjorts av Eurocontrols implementeringsmanual, en tidigare implementeringsstudie av A-CDM samt en intervju genomförts med avsikten att presentera vad som generellt krävs för att kunna implementera A-CDM på en flygplats. Granskningen av Bromma flygplats informationsdelning och hur det generella implementeringsarbetet ska gå till, har legat till grund för att kunna presentera de rekommendationer som Bromma flygplats bör åtgärda och genomför för att kunna implementera A-CDM. Till sist har även de troliga effekter som Bromma flygplats kan förvänta sig av ett implementerat A-CDM presenterats.

Schemaläggning är en viktig del i många företag för att få verksamheten att fungera. Det ställs krav som gör att behovet av en effektiv schemaläggning ständigt växer och flexibilitet, kommunikation och informationsdelning är viktiga delar för att kunna optimera ett schema. Det problem som denna studie avser undersöka är hur en logistikterminal kan optimera sin schemaläggning genom att planera bättre i lastningsschemat och anpassa schemat efter inkommande beställningars storlek samt kvantitet. Genom denna anpassning kan utlastningarna effektiviseras, utnyttjandegraden av varje lastzon höjas och varje schemalagd timme utnyttjas och optimeras bättre. Syftet är att arbeta fram förbättringsförslag som genererar i att lastzonerna utnyttjas mer optimalt samt ta reda på hur buntschema kan samspela bättre med lastningsschemat på en logistikterminal.   Denna fallstudie, som genomförts på en logistikterminal, har angripits med en mixad forskningsmetod vilket innebär både kvalitativa- och kvantitativa forskningsinslag har tillämpats i datainsamlingen. Genom intervjuer och intern dokumentation hos logistikterminalen framkom det information som tyder på att schemaoptimeringar är svåra att genomföra i praktiken. Ytterligare information uppdagades i form av hur bättre planering och samspel kring en orders storlek skulle kunna bidra till ett effektivare och mer optimalt schema där en lastzon genom detta kan utnyttjas effektivare.   Utelämnad information på grund av bristande kommunikation är något som kan leda till onödigt tidskrävande arbete. Kommunikationen vid en terminal bör förbättras även gällande försenade transporter då truckförare står och väntar när annat arbete hade kunnat förberedas istället. Genom bättre planering och kommunikation kan schema förbättras, optimeras och anpassas efter hur stor tidsåtgången för de faktiska ordrarna är och genom detta kan lastzoner nyttjas mer effektivt. Informationsdelning och planering är de pusselbitar som kan göra att en försörjningskedja kan möta kunders krav samtidigt som det kan förbättra företagets prestanda och skapa en konkurrenskraftig försörjningskedja. / Scheduling is an important part of many companies to make their business work. Requirements are made that make the need for effective scheduling continually growing where flexibility, communication and information sharing are important components to optimize a schedule. The problem that this study intends to investigate is how a logistics terminal can optimize its scheduling by planning better in the loading schedule and adjusting the schedule according to the size and quantity of incoming orders. Through this adjustment, the loads can be streamlined, the utilization rate of each load zone is increased and each scheduled hour is utilized and optimized better. The purpose is to work out improvement proposals that generate the optimization of load zones and find out how the bundle schedule can interact better with the loading schedule at a logistics terminal.  This case study, conducted at a logistics terminal, has been attacked by a mixed research method, which means that both qualitative and quantitative research elements have been applied in the data collection. Through interviews and internal documentation at the logistics terminal, there was information that indicates that schedule optimizations are difficult to implement in practice. Further information was discovered in terms of how better planning and interaction around an order size could contribute to a more efficient and more optimal schedule, whereby a load zone through this can be used more efficiently.  Excluded information due to lack of communication is something that can lead to unnecessary time-consuming work. Communication at a terminal should also be improved in case of delayed transports when truck drivers are waiting when other work could be prepared instead. Through better planning and communication schedules can be improved, optimized and adapted to the amount of time spent on the actual orders and through this, load zones can be used more efficiently. Information sharing and planning are the parts that can make a supply chain meet customer requirements while improving business performance and creating a competitive supply chain.

The aim of this thesis is to obtain a better understanding and a better knowledge of how librarians in a University College of Applied Sciences cooperate regarding information sharing. Seven librarians were studied by using semi-structured interviews. The analysis has a sociocultural perspective, which means that the informants have been studied as they are part of a social practice; a work practice, in an academic context. The results show that Kemmis’ theory of practice, with three dimensions of the practice, identified as a) cultural-discursive, b) social and c) material-economic, has been a useful tool for presenting a diverse picture of a social practice in this academic context. The interview guide had questions which were formulated in terms of information sharing and cooperation, with these divisions: Formalia, Work, Forms of cooperation, Use of information and Cooperation regarding information sharing in work practice. / <p>Titel på omslaget: Bibliotekarers informasjonsdeling i yrkespraksis : Et kvalitativt studium ved biblioteket på Høgskolen i Oslo og Akershus</p><p>Uppsatsen har norsk text.</p>

No description available.

Processing Production Centre Lund (PPCL) är en affärsenhet inom Tetra Pak-koncernen som tillverkar processutrustning, förpacknings- och fyllningsmaskiner för livsmedel. I denna produktion är materialbrister vanligt förekommande vilket leder till kostsamma expressleveranser och icke värdeskapande arbete. Studiens mål är att identifiera problemkällor samt presentera förbättringsförslag för att minska antalet materialbrister i syfte att öka PPCLs leveransprecision, minska förekomsten av icke värdeskapande arbete samt reducera användandet av expressfrakt. Med hjälp av observationer, intervjuer och litteraturstudier har företagets arbetsprocesser kartlagts. Genom att jämföra de observerade arbetsprocesserna med de föreskrivna har de föreskrivna arbetsprocesserna konstaterats vara alltför generellt beskrivna, och ibland föråldrade, för att vara direkt tillämpbara för de anställda. Med flödesanalysmetoder har icke värdeskapande arbete belysts, problemkällor för delprocesser har påvisats och alternativa arbetsprocesser har föreslagits. Denna studie föreslår processutbildning för företagets anställda och bättre informationsdelning vid processuppdateringar. Detta skulle medföra en större insikt om hur egna handlingar påverkar andra samt leda till mer standardiserade arbetssätt. Vidare rekommenderas att de anställda tas med i arbetet med att ta fram detaljerade arbetsprocesser, bland annat för att utnyttja fördelarna med etablerade workarounds. Denna studie föreslår en ny process att följa vid ändringar i materialbehov, vilken skulle leda till bättre informerade materialval i tidigare skede. Dessutom rekommenderas striktare riktlinjer för när ändringar i materialval ska accepteras av PPCL utan förbehåll. Vidare klarlägger studien problem med de data som finns tillgängliga i Tetra Paks affärssystem. Felaktiga parametrar gällande ledtider på material från leverantörer och outnyttjade hjälpmedel vad gäller material som avbeställs eller ersätts leder ofta till materialbrister i produktionen. Studien lyfter fram standardiserade arbetsmetoder samt jämnare fördelning av arbetsbelastning för dem anställda som möjliga åtgärder till dessa problem. Stora materialgrupper som innefattar material med lång leveranstid leder ofta till materialbrist när behovet specificeras i ett sent skede. Denna studie föreslår artikelstandardisering och ett bättre informationsflöde mellan inköp och den som specificerar materialbehovet. Detta skulle minska uppkomsten av materialbrister. Ett annat problemområde som tas upp i studien är uppdelningen av de två affärsenheterna som är inblandade i orderflödet. Underutvecklade processer, dubbelarbete och få kommunikationskanaler är några av de problem som tas upp. Tvärorganisatoriska förbättringsprojekt förespråkas i studien för att förbättra och effektivisera detta samarbete för att i förlängningen minska antalet materialbrister. Slutligen rekommenderas att de ledtider som utlovas till slutkunderna ses över för att spegla verkliga ledtider på ett mer korrekt sätt. Felaktiga ledtider dömer produktionen till ett arbete under tidspress vilket innebär att det kontinuerliga förbättringsarbetet försakas.

Rapporten bygger på en fallstudie som gjorts på Yilport Gävle AB och dess försörjningskedja gällande sågat virke. Informationsdelning mellan aktörer i en försörjningskedja är en viktig del i den dagliga verksamheten. Bristande informationsdelning påverkar flera delar i försörjningskedjan som personalplanering och ledtider. Syftet med denna studie är att kartlägga informationsflödet inom en bulk-terminals försörjningskedja och dess tillhörande aktörer, samt att se över vilka möjligheter som skapas om informationsdelning förbättras mellan aktörer i försörjningskedjan.   Teoriavsnittet är uppbyggt med sekundärdata som samlats in via litteraturstudier, och de ämnen som behandlas är logistik, försörjningskedja, information, informationsdelning och hållbarhet. Empirin i studien är insamlad via observationer och intervjuer med Yilport Gävle AB, sågverk, speditör och transportör, vilket alla är aktörer i den aktuella försörjningskedjan. Kartläggningen visar att aktörerna i dagsläget enbart delar information till de som står närmast i försörjningskedjan. Genom att använda sig av gemensamma mål och skapa delaktighet kan arbetet med utökad informationsdelning förbättras. Vilket i sin tur skapar möjligheter för kostnadsreducering, minskade ledtider, lägre lagernivåer och effektivare produktionsplanering. Studien lyfter fram hållbarhet som en möjlig förbättring när det kommer till informationsdelning mellan aktörer i en försörjningskedja. Forskning har tidigare inte lyft hållbarhet som ett möjligt förbättringsområde vid förbättrad informationsdelning. / The report is based on a case study conducted at Yilport Gävle AB and its supply chain for saw timber. Information sharing between actors in a supply chain is an important part of the daily activities and if it lacks in any link it will influence, for instance, lead times and staff planning. The purpose of this study is to map the flow of information within a bulk-terminal supply chain and its associated actors, as well as to review what opportunities are created if information sharing is improved between actors in the supply chain. The theory section is structured with secondary data, collected through literature studies and the topics covered are logistics, supply chain, information, information sharing and sustainability. The empirical data in the study is collected through observations and interviews with Yilport Gävle AB, sawmill, freight forwarder and carrier, all of which are actors in the current supply chain. The mapping shows that actors currently share information only to those closest to them in the supply chain. By using common goals and creating participation, the work on expanded information sharing can be improved. This can create opportunities for cost reduction, reduced lead times, lower inventory levels and more efficient production planning. The study highlights sustainability as a possible improvement when it comes to information sharing between actors in a supply chain. Earlier research has not lifted sustainability as a possible improvement area when improving information sharing.

På dagens allt mer konkurrensutsatta marknad har det blivit allt viktigare för företag att effektivisera hela sina försörjningskedjor. Detta eftersom det är dessa som tävlar mot varandra snarare än konkurrens mellan enskilda företag. För att dessa försörjningskedjor ska fungera på ett optimalt sätt är integrationen mellan de olika aktörerna av stor vikt. Här har därför lagerstyrningen en viktig roll. Lagerstyrningen syftar till att på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt tillhandahålla nödvändiga material och komponenter som behövs i försörjningskedjans olika processer. Den aktuella fallstudien har genomförts på LKAB i Malmberget vid avdelningen för strategiskt inköp. En av företagets stödprocesser är att förse anställda inom företaget med arbetskläder för att de ska kunna utföra sitt arbete, vilket i dagsläget inte fungerar optimalt.  Eftersom kläderna återanvänds gör det att det aktuella lagerstyrningsproblemet blir mer komplext. Vanliga problem som i dagsläget uppstår i flödet är att kläder inte finns tillgängliga då de behövs och att kläder tappas bort på olika platser i flödet. Dessa problem har gjort att det idag finns ett stort behov av kläder i företaget. Syftet med studien var att komma fram till hur LKAB i Malmberget bör gå tillväga för att förbättra sitt interna flöde av arbetskläder. Målet var därmed att undersöka hur flödet borde vara utformat för att fungera på ett optimalt sätt, samt hur företaget ska kunna estimera ett optimalt antal plagg i flödet. Företaget vill kunna erbjuda en hög servicenivå gentemot de anställda, samtidigt som befintliga klädlager inom verksamheten utnyttjas så effektivt som möjligt. Det arbetssätt som använts för att uppnå syftet med studien är i form av djupintervjuer, observationer och datainsamling för att få en bild av det rådande läget. Analys av nuläget har gjorts med hjälp av den utförda litteraturstudien samt benchmarking hos ett företag med ett liknande flöde. Med utgångspunkt från detta har en Python-modell använts för att visa på hur optimering av antalet plagg i flödet kan genomföras samtidigt som en vald servicenivå på 98 procent bibehålls. Resultatet som erhölls från de aktuella beräkningarna visar på att antalet plagg i flödet skulle kunna reduceras med 45 procent jämfört med nuvarande läge. En total reducering motsvarande 2095 plagg kunde erhållas med hjälp av optimeringen, vilket visar på att företaget har för många plagg av fel typ i sitt flöde. Resultatet påvisar även vikten av att införa fler kontrollpunkter i det aktuella flödet för att kunna få en högre spårbarhet på plaggen, och därmed reducera och förebygga de problem som råder idag.

I och med ett ökande antal försvunna personer årligen i Sverige har efterforskning av försvunna personer blivit ett allt vanligare räddningsuppdrag för Polisen. Enligt lagen om skydd mot olyckor är det Polismyndighetens ansvar att utföra efterforskning av försvunna personer i fall som inte avser fjäll-, sjö- eller flygräddningstjänst. Polisen använder i första hand sina egna sökresurser till detta, men vid vissa sökinsatser kan externa aktörer behöva kallas in för att hjälpa till när Polisens resurser inte räcker till eller om specialresurser krävs. Detta arbete beskriver hur efterforskningsprocessen går till utifrån intervjuer med Polisen och externa aktörer. Därtill innefattas en inventering av tillgängliga sökresurser från Polisen i region Stockholm och flera av de externa aktörer som Polisen samverkar med vid efterforskning av försvunna personer. Ett beslutsunderlag har även tagits fram som beskriver när i efterforskningsprocessen som externa aktörer bör kopplas in för att effektivisera responssystemet. Resultatet visade att efterforskningsprocessen kan förbättras genom att vidta åtgärder som förbättrar samverkan och informationsdelning. Dessa åtgärder kan bidra till att efterforskningen effektiviseras vilket i sin tur ökar chansen att försvunna personer hittas snabbare.