The objective of this research paper was to examine how effective communication can be perceived in construction projects by presenting an overview of the current proven methods and recorded experiences. The study was conducted by a combination of a literature review and qualitative data retrieval process that included questionnaires and semi-structured interviews. This examination process focused not only into the organizational structure but also into the project perspective. The findings present a general good performance in terms of organization and project communication as well as suggestions for communication improvement and can be used by researchers as future research in the area of successful construction project communication. / Syftet med rapporten är att undersöka synen på en effektiv komminikation på ett byggprojekt genom att presentera analys av befintliga metoder och dess utveckling med tiden. Studien har huvudsakligen utförts genom granskning av literaturstudier, kvalitativ enkätundersökning och intervjuer med berörda personer. Den utförda studien har inte enbart fokuserat på kommunikation inom organisation, utan har även studerat kommunikation inom projekt. Resultatet visar att det inte föreligger några större brister i kommunikation inom de studerade projekten. Den generella synen är att kommunikation fungerar bra. De synpunkter som har presenterats i rapporten ligger till grund för ett antal åtgärder som föreslås för att kunna uppnå ytterligare förbättrad kommunikation.

I studien undersöks medarbetarnas syn på den interna kommunikationen om tjänstepension inom ett tjänsteproducerande företag. Utgångspunkten i undersökningen var att genom en enkätundersökning undersöka hur medarbetarnas pensionskunskaper såg ut, hur deras intresse var samt om hur de upplevde att organisationen informerar om tjänstepensionen. Enkäten visade att det fanns ett intresse för pension men att kunskapen var låg samt att medarbetarna upplevde att organisationen inte informerade medarbetarna på ett effektivt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur den interna kommunikationen om tjänstepension upplevs utifrån ett medarbetarperspektiv. För att undersöka och öka förståelsen av respondenternas upplevelse valdes en hermeneutisk ansats med kvalitativ metod som innefattade fokusgruppsdiskussioner. Ansatsen har hjälpt oss att gå från en förförståelse om att kunskapen är låg till att ge en större förståelse för medarbetarnas upplevelse av effekterna av organisationens kommunikationsprocess i tjänstepensionsfrågor. Undersökningen visade att det fanns förbättringar att göra i hur organisationen väljer att informera om tjänstepension. För att få medarbetarna att förstå värdet av tjänstepensionen behöver organisationen kontinuerligt kommunicera detta till sina medarbetare. De flesta av respondenterna föredrog en personlig information vid löne- eller medarbetarsamtal eller kontinuerlig information om hur mycket organisationen betalar in till tjänstepensionen. Resultatet visade att det skulle skapa ett värde för medarbetarna om de visste vad organisationen betalar in och individens känsla av tillit och att känna sig värdefulla skulle öka. Resultatet visade även att ett samband mellan generationstillhörighet och pensionskunskap inte kunde påvisas. / The study examines the employees' view of the internal communication about occupational pensions within a service-producing company. The starting point of the investigation was through a survey investigate how the employees' pension knowledge looked, what their interest was, and how they felt that the organization provides information about occupational pensions. The survey showed that there was an interest about pension but that the knowledge was low, and that the employees felt that the organization did not inform the employees in an effective way. The aim of the study is to investigate how the internal communication about occupational pensions is experienced from an employee perspective. In order to investigate and increase the understanding of the respondents' experience, a hermeneutic approach was chosen with a qualitative method that included focus group discussions. The approach has helped us move from a pre-understanding that the knowledge is low, to providing a greater understanding of the employees' experience of the effects of the organization's communication process in occupational pension matters. The investigation showed that there were improvements to be made in the way the organization chooses to inform about occupational pensions. In order to make the employees understand the value of the occupational pension, the organization needs to continuously communicate this to its employees. Most of the respondents preferred a personal information during salary- or employee meeting, or continuous information about how much the organization pays into the occupational pension. The result showed that it would create value for the employees if they knew what the organization pays in and the individual's sense of trust and feeling valued would increase. The result also showed that a relationship between generational affiliation and pension knowledge could not be demonstrated.

Social media is today used in Sweden by 88% of the population. On social media platforms discussions of mental health take place, which can be seen as problematic, because of the risk of misinformation being spread. On the other hand these discussions can create connection and provide strategies to individuals struggling. In this study information about depression, on the most used social media platform in Sweden, YouTube, will be explored further. The purpose of the study is to examine what YouTube creators from Sweden express about information sharing and information use, when talking about depression. This has been done by transcribing, thematising and analysing seven YouTube videos. To analyse the videos the theoretical concept cognitive authority has been used. The result of this study shows that information use is expressed in the videos by referring to different sources, presenting factual claims and discussing personal experience. The video creators also explain how information use effects them personally. Information sharing is expressed in the videos by discussing motives and obstacles to sharing information. A conclusion that can be drawn from this study is that prominent patterns can be identified in the videos. These patterns include that the creators mostly discuss their own experiences in their videos, but they also refer to health care professionals regularly. Another pattern identified is that most creators express wanting to share information to create awareness, but they also share information to help others and for the benefit of their own. Further, obstacles for sharing information are discussed in multiple videos, these obstacles are other people and the creators’ emotional reactions. Lastly the study shows that the creators can construct cognitive authorities by using information in a convincing way, by sharing experiences, presenting factual claims, and by referring to different sources. The creators can also construct cognitive authority by sharing information that seems honest and competent, by sharing personal information and explaining how they successfully overcame depression. The cognitive authority can also be constructed by developing personal trust with the viewers, by being personal and showing emotions. / Idag används sociala medier av 88% procent av Sveriges befolkning. På dessa sociala medier diskuteras bland annat psykisk ohälsa, vilket kan problematiseras på grund av risken att desinformation sprids. Å andra sidan kan dessa diskussioner skapa gemenskap och ge strategier till individer som mår dåligt. I denna studie undersöks delande och användning av information om depression på den mest använda sociala medieplattformen i Sverige, Youtube. Syftet med studien är att undersöka vad kreatörer på YouTube uttrycker om informationsanvändning och informationsdelning i videos på svenska som handlar om depression. Detta har gjorts genom att sju YouTube-videos transkriberats, tematiserats och analyserats. För att analysera videorna har det teoretiska begreppet kognitiv auktoritet använts. Undersökningens resultat visar att informationsanvändning uttrycks i videorna genom att kreatörerna refererar till olika källor, genom att presentera faktapåståenden, diskutera personliga erfarenheter och effekter av information. En slutsats som kan dras av undersökningen är att vissa framstående mönster kan identifieras i videorna. Dessa mönster är att de flesta kreatörerna uttrycker en vilja till att dela information för att skapa medvetenhet, med flertalet vill även dela information för att hjälpa andra eller för sin egen skull. Vidare har hinder för informationsdelning identifierats, dessa innefattar andra människor och kreatörernas känslomässiga reaktioner. Slutligen visar undersökningen att kreatörer kan skapa kognitiva auktoriteter genom att de använder information på ett övertygande sätt, delar erfarenheter, faktapåståenden och refererar till olika källor. Kreatörerna kan också skapa kognitiv auktoritet genom att de delar information som verkar ärlig och kompetent och berättar hur de överkommit sin depression. Den kognitiva auktoriteten kan även skapas genom att kreatörerna utvecklar personlig tillit till sin publik, vilket görs genom att kreatörerna visar känslor och är personliga.

In October 2022, the Swedish government announced a political agreement named the Tidö Agreement which presented multiple collaborative projects aimed at facing current societalissues in Sweden. In the agreement, a suggestion regarding increased information sharingbetween professionals in work with children and youth was presented as a part of the crimeprevention work. The aim of this qualitative study is to describe and analyze the role ofinformation sharing when working with children and youth, based on the experience of school counselors', social workers' and police officers'. Data collected from two semi-structured focus group interviews with seven professionals have been thematically analyzed, using Danermark’s (2007) theory of cooperation. The results indicate that political decisionsthat are perceived as difficult to interpret for professionals are used restrictively. In additionto the design of the laws, the respondents request guidance in how existing laws should beapplied, rather than new laws being established. Cooperation between school counselors',social workers' and police officers' seem to be limited by external factors, and multiplebarriers hinders a well-functioning cooperation. An overall conclusion is that politicaldecisions have a clear impact on practical work, and information sharing cannot be solelyreduced to positive or negative aspects.

This study set off in a notion, rather than insight; there seems to be a lot of talk about how innovation should thrive and how the environment should be scanned, but not so much about the relationship in between. While the usefulness of sharing information about the environment is seldom questioned, how the information sharing comes to play is as seldom a topic for debate. This sparked our curiosity and to explore the phenomena deeper we conducted interviews with nine out of the ten co-workers within the unit for Research & Innovation at LFV. The result indicates that while environmental scanning was believed to be an important part of their work, they had no strategic guidelines on how it should be exerted and it was viewed to be more of a passive part in their practical work. Furthermore, their work situation was highly individualized and autonomous, which made them very motivated to scan the environment, but also caused a certain discrepancy in how they perceived it. This combination of disparate perspectives, high motivation and lack of unanimity resulted in a rather narrow monitoring of the environment and an imbalance between the interest and the actual use of information. While information was greatly sought after by everyone, the information shared was not perceived as meaningful in the same extent. Some co-workers meant this induced an overload of information and therefore became more restrictive in their information sharing, but others became frustrated that the information they shared never seemed to be used and thus shared even more as a response. Hence, the effect was not only self-fulfilling and reflexive, but also inhibited the environmental scanning from becoming a significant element in the innovation process. / Denna studie tog avstamp i en uppfattning, snarare än en insikt; det verkar talas gott om hur innovation ska frodas och hur omvärlden ska bevakas, men desto mindre om relationen däremellan. Medan nyttan med att dela information om omvärlden sällan blir ifrågasatt, verkar det lika sällan fokuseras på hur den informationsdelningen går till i praktiken. Detta väckte vår nyfikenhet och för att utforska fenomenet djupare utförde vi intervjuer med nio av de tio medarbetarna på enheten för Forskning & Innovation på LFV. Resultatet indikerar att omvärldsbevakning ansågs vara en viktig del av verksamheten, men att det fanns få strategiska riktlinjer om hur det ska utföras och att det var en mer passiv del av arbetet. Vidare var arbetssituationen högst individuell och autonom, vilket gjorde dem mycket motiverade att scanna sin omgivning, men också skapade en viss diskrepans i hur de uppfattade den. Denna kombination av olikartade perspektiv, hög motivation och brist på samstämmighet resulterade i en något snäv bevakning av omvärlden och en obalans mellan intresset och användningen av information. Samtidigt som information var mycket eftertraktat så blev inte informationen som delades uppfattad som meningsfull i samma utsträckning. Vissa medarbetare upplevde att detta genererade ett överflöd av information och blev därför mer restriktiva i sin informationsdelning, men andra blev frustrerade över hur informationen de delade aldrig verkade komma till användning och reagerade med att dela ännu mer som följd. Därav blev effekten inte bara självuppfyllande och reflexiv, utan hämmade också omvärldsbevakningen från att bli ett betydelsefullt element i innovationsprocessen.

This qualitative study investigates people's media use and engagement on social media. By combining prompts material and qualitative interviews with theories such as the social mediated crisis communication model (Austin et al., 2012) and uses and gratifications theory (Katz et al., 1973; McQuail, 1984), it is delimited to drawing insights into how people themselves seek information in crisis situations but also how they prefer to get information about different crises mainly to national and local levels. These perspectives enhance the study and cover perspectives in people's behaviour regarding crisis information through different perspectives on people's media usage and behavior concerning information seeking about crises in different environments such as social media but also traditional media. Moreover, this study is centred around social media use, information seeking, information vetting, and information sharing. Further, misinformation, information sharing by influential people and organisations on digital platforms are also brought up and discussed in this study, which gives background to tendencies of motivation to people’s behaviour concerning perceiving and seeking information in a digital landscape versus traditional media.  In addition, the current state of digitalisation has provided new ways of extending mass communication than more traditional communication methods such as television, radio, and newspapers (McQuail, 2010; Lindgren, 2017). In crisis, the digital landscape therefore presents an opportunity to spread and receive information, including crisis information, through means such as the Internet and social media platforms (Eriksson, 2018; Lindgren, 2017). This makes it a useful tool for organisations when it comes to crisis communication, providing more timely and punctual communication to a wider audience and stakeholders. Thus, it is important for authorities, organisations and society to understand how civilians receive and interpret the meaning of crisis information, recognising that digitalisation has evolved ways in which people receive and interpret information (Castells et al., 2007; Lindgren, 2017; McQuail, 2010). By understanding how crisis information is perceived and interpreted by individuals in the digital landscape, it enables development of effective crisis communication strategies to emerge, making it an important aspect within crisis communication research (Austin et al., 2012; Jin & Pang, 2010; Vigsø, 2016). / Denna kvalitativa studie undersöker människors medieanvändning och engagemang på sociala medier. Genom att kombinera stimulimaterial och kvalitativa intervjuer med teorier som social mediated crisis communication model (Austin et al., 2012) och uses and gratifications theory (Katz et al.,1973; McQuail, 1984) avgränsas den till insikter om hur människor själva söker information i krissituationer men också hur de föredrar att få information om olika kriser på nationell och lokal nivå. Dessa perspektiv förstärker studien och täcker in perspektiv i människors beteende kring krisinformation genom olika perspektiv på människors medieanvändning och beteende kring informationssökning om kriser i olika miljöer såsom sociala medier men även traditionella medier. Denna studie är centrerad kring användning av sociala medier, informationssökning, informationskontroll och informationsdelning. Misinformation,  informationsdelning av inflytelserika personer och organisationer på digitala plattformar tas också upp och diskuteras i denna studie vilket ger bakgrund till underliggande tendenser av motivation till människors beteende när det gäller att uppfatta och söka information i ett digitalt landskap kontra traditionella medier i kontext av kris. Dessutom har digitaliseringens nuvarande tillstånd gett nya sätt att utvidga masskommunikation än mer traditionella kommunikationsmetoder som TV, radio och tidningar (McQuail, 2010; Lindgren, 2017). I kris ger det digitala landskapet därför en möjlighet att sprida och ta emot information, inklusive krisinformation, genom medel som Internet och sociala medieplattformar (Eriksson, 2018; Lindgren, 2017). Detta gör det till ett användbart verktyg för organisationer när det kommer till kriskommunikation, vilket ger mer läglig och punktlig kommunikation till en bredare publik och intressenter. Därför är det viktigt för myndigheter, organisationer men även samhället  att förstå hur människor tar emot och tolkar innebörden av krisinformation, med insikt om att digitaliseringen har utvecklat ett nytt sätt för människor i  hur de tar emot och tolkar information (Castells et al., 2007; Lindgren, 2017; McQuail , 2010). Genom att förstå hur krisinformation uppfattas och tolkas av individen i det digitala landskapet, möjliggör den därför utveckling av effektiva kommunikationsstrategier i kris, vilket gör den till en viktig aspekt inom kriskommunikationsforskning (Austin et al., 2012; Jin & Pang, 2010; Vigsø, 2016).

The global business environment is rapidly changing, and with the emergence of a new landscape comes new challenges. Traditional supply chains have been reshaped in an attempt to better adjust to the ever-increasing globalization process. This has increased the complexity of logistics as supply chains now are global, multi-tiered and encompass a variety of activities and stakeholders. As a result, many organizations are struggling to fully monitor their supply chains due to the lack of visibility within the supply chain. This concerns not only commercial corporations but also humanitarian organizations in their quest to improve the situation for people in need. The purpose of this study was to explore the concept of Supply Chain Visibility and determine which factors that affect the level of visibility in a supply chain, and to investigate how humanitarian organizations can increase the level of Supply Chain Visibility during the last mile of delivery. The research was conducted by means of an extensive literature review and a case study in Zimbabwe. The case study included a mapping of the national supply chain and an assessment of the current level of visibility. Subsequently, the underlying issues that affect the current level of visibility were identified and analysed. The findings from the study show that the underlying activity and the antecedent of Supply Chain Visibility is information sharing between trading partners in the supply chain. The activity of information sharing is in turn determined by the level of connectivity and willingness. Connectivity measures the maturity of the technological means that an organisation possesses for the use of information sharing and willingness is a measurement of an organization’s attitude toward the act of information sharing. The attribute of the shared information, in terms of quality and quantity, is what finally determines the level of visibilityin a supply chain. For humanitarian organizations to increase the level of visibility during the last mile of delivery, the findings show that organizations must improve the attributes of the shared information. As information collection is often directly tied to the physical distribution of commodities, organizations must improve their transportation operations in order to increase the level of quality of the shared information. In the long run it is imperative that humanitarian organizations detach the information flows from the physical flows so that information is transmitted electronically from health facilities to the central information repository, rather than being collected by vehicle. Implementing a Logistics Management Information System based on the GS1 standards is therefore a necessity as it would allow for automatic information capture and dissemination among supply chain stakeholders. / Den globala marknaden förändras snabbt och i takt med att det affärsmässiga landskapet förändras kommer nya utmaning. Traditionella leverantörskedjor har oformaterats i ett försök att bättre anpassa sig till den ständigt ökande globaliseringen. Detta har lett till att komplexiteten inom logistikområdet ökat och leverantörskedjor är idag globala, flerskiktade och innefattar en mängd aktiviteter och aktörer. Som ett resultat av detta har många organisationer idag svårt att fullt ut övervaka sina leveranskedjor på grund av bristande insyn. Detta rör inte endast kommersiella företag utan även humanitära organisationer i deras strävan att förbättra levnadssituationen för människor i nöd. Syftet med den här studien var att utforska begreppet ”Supply Chain Visibility” och slå fast vilka faktorer som påverkar graden av insyn i leverantörskedjan, samt att undersöka hur humanitära organisationer kan öka graden av insyn i sina leveranskedjor under ”the last mileof delivery”. Studien genomfördes med hjälp en grundlig litteraturstudie och en fallstudie i Zimbabwe. Fallstudien inkluderade en kartläggning av den nationella leveranskedjan och en bedömning av den nuvarande nivån av insyn i denna. De underliggande problemen som påverkar den nuvarande nivån av insyn i leveranskedjan identifierades och analyserades slutligen. Resultaten från studien visar att den underliggande aktiviteten som föregår ”Supply Chain Visibility” är informationsdelning mellan aktörer inom leveranskedjan. Graden av informationsdelning beror i sin tur på konnektiviteten i leveranskedjan och på viljan hos enskilda aktörer att dela information med andra parter. Konnektivitet är ett mått på hur lämpade och sammankopplade de tekniska medel, som en organisation använder sig av, är för att dela information. Det som slutligen avgör vilken insyn, i leveranskedjan, som en aktör kan realisera är egenskaperna hos den delade informationen i termer av kvalitet och kvantitet. Studien visar att humanitära organisationer måste förbättra egenskaperna hos den informationsom delas, för att öka graden av insyn i leveranskedjan. Eftersom insamlandet av information ofta sker i samband med den fysiska distributionen av produkter måste humanitära organisationer fokusera på att förbättra och effektivisera dessa transportprocesser för att öka kvaliteten på informationen. På sikt är det därför helt centralt att informationsflödena skiljs från de fysiska flödena så att information kan överföras elektroniskt från kliniker till den centrala datalagringsenheten, istället för att samlas in med hjälp av distribueringsfordonen. Att implementera ett ”Logistics Management Information System” baserat på GS1 standarden är därför nödvändigt då det skulle tillåta automatisk informationsinsamling och informationsspridning mellan intressenter inom leverantörskedjan.

The bullwhip effect is defined as an upstream amplification of demand variability and has received interest within multinational companies for decades. As early as in the 1950’s, Forrester (1958) discussed what is today known as the bullwhip effect, which has a negative impact on the customer service, costs, and inventory investment in a supply chain (Lee et al., 1997). Even though the bullwhip effect has been noticed in various industries, the consequences, in form of decreased availability and increased costs the further up the supply chain the bullwhip goes, still remain. The employees at Volvo Group Service Market Logistics suspect that their supply chain has been affected by the bullwhip effect and want to know if it is correct and subsequently know why it has occurred. Therefore, this master’s thesis highlights the root causes of the bullwhip effect and presents strategies to mitigate it. To understand how the bullwhip effect affected the Volvo Group Service Market Logistics’ supply chain, the purpose was formulated as follow: The purpose of this study is to identify events in the Volvo Group Service Market Logistics’ supply chain where the bullwhip effect has occurred, its root causes, and how to reduce or eliminate the bullwhip effects.  The studied flow was from the Central Distribution Center (CDC) in Ghent, to the Regional Distribution Center (RDC) in Brazil, to the Dealers associated to the RDC in Brazil, and the customers. Data was collected from each node and events were studied to find bullwhip events. After sorting out the part numbers that passed the criteria for bullwhip events, the amount of data had to be reduced even more. A couple of different conditions were applied which resulted in four suitable bullwhip events. Thereafter, the authors conducted interviews with Logistics Managers at each node of the supply chain to find the root causes of the bullwhip effect in each studied event.  Among the several found root causes, lack of information transparency was the most frequent occurring root cause, found in three out of four studied bullwhip events. Insufficient communication and lack of information sharing cause bullwhip effects, and the authors found that improved communication both between and within the nodes will contribute to better planning, and consequently avoided bullwhip effects. Other root causes found were issues with the ordering system, lack of learning and experience, neglected lead times, fear of empty stock, price fluctuations, and phase-out of the spare part.  To reduce or eliminate the bullwhip effect, the focus was on mitigating the root causes since the root causes create opportunities for the bullwhip effect to occur. Four suggestions were given with suitable mitigation strategies found in the literature, where the four suggestions were sales campaigns, prepare for boosts, keep track of manually placed orders, and ordering system and Logistics Manager behavioural issues. The suggestions could then be connected to the different found root causes. The stated suggestions and mitigation strategies focused on mitigating the root causes in a long-term perspective and consequently the bullwhip effect itself.

Sjöräddning i Sverige sker genom samverkan mellan statliga verksamheter, kommuner och frivilligorganisationer för ett gemensamt mål att rädda personer som råkat i sjönöd. Tid är ofta en kritisk faktor i räddningsuppdragen men ett snabbt och oplanerat utryck riskerar samtidigt att sätta räddningsaktörerna själva i farozonen. Utvecklingen av obemannade autonoma farkoster för SAR (eng. Search And Rescue) ses som en lösning på behovet att kunna snabbt skicka hjälp till samt få ögon på incidentplatsen utan att försätta räddningsaktörerna för onödig risk. Nuvarande kommunikationssystem inom svensk sjöräddning kan dock inte hantera annan typ av information än muntlig varav räddningsaktörer endast känner till riktlinjer för hantering av muntlig information. Med ett framtida införande av autonoma farkoster kommer dock fler informationstyper att behöva hanteras i sjöräddningar varav oklarheten om vilka informationstyper autonoma farkoster samlar in och vilka datahanteringskrav som finns är problematiskt. Oklarhet om informationstyperna och deras datahanteringskrav är vidare problematiskt för utvecklingen och implementeringen av autonoma farkoster då risken finns att farkoster och tekniker utvecklas men inte får användas för att de inte är anpassade efter lagkraven på hantering av olika datatyper. I denna studie undersöks därför vilka informationstyper som autonoma farkoster kan samla in vid sjöräddning. Detta för att komma fram till vilka riktlinjer för datahantering som gäller vid sjöräddning med autonoma farkoster. Studien undersöker också vilka informationstyper som är kritiska för en SAR-sjöräddningssamverkan samt vilka informationsdelningsutmaningar som finns i dagens sjöräddning. Studien genomfördes i form av en kvalitativ fallstudie och har tillämpat ett socio-tekniskt systemperspektiv för att bättre se till helheten och besvara frågeställningarna. Resultatet av denna studie visar att autonoma farkoster kan samla in information om sin omgivning, vilket utgör grunden för att skapa en medvetenhet om situationen som är kritiskt för SAR-operationer, och kan även samla in information om sitt eget tillstånd. De lagverk som identifierats utgöra de huvudsakliga restriktionerna är kamerabevakningslagen, lagen för skydd av geografisk information, offentlighets- och sekretesslagen, GDPR och dataskyddslagen. Dessa lagverk innehåller riktlinjer för delning av information och personuppgiftsbehandling i SAR-sjöräddning. Kunskapsbidrag studien har genererat inkluderar bland annat identifiering av datatyper som kan samlas in av autonoma farkoster i en SAR-sjöräddning, och sannolikt andra typer av räddningsinsatser, och delning och hanteringskraven på de datatyperna i räddningsinsatser och därmed kunskap om vilka datatyper som är mest reglerade. Vidare kunskapsbidrag är kunskap om vilka informationstyper som är mest kritiska för SAR-sjöräddningar, och därför bör prioriteras att samlas in och delas, och identifieringen av utmaningar för informationsdelning mellan statliga verksamheter och frivilligorganisationer. / Maritime rescue in Sweden is performed through a cooperation between government agencies, municipalities and non-governmental organisations (NGOs) with the common goal of saving people in distress. Time is often a critical factor in the rescue missions but a fast and unplanned response may at the same time put the rescue workers in danger. The development of unmanned autonomous vehicles for SAR is seen as a solution to the need of being able to quickly sendhelp as well as get eyes on the scene of the incident without exposing the rescue workers for unnecessary risks. However, the current communications systems in Swedish maritime rescue are unable to handle any other type of information except verbal, meaning that rescue workers only know guidelines for handling verbal information. However, with a future implementation of autonomous vehicles, there will be a need to handle more information types in maritime rescue whereas the uncertainty regarding what kind of information autonomous vehicles collect and which data management requirements exist is problematic. The uncertainty about the information types and their data management requirements is also problematic for the development and implementation of autonomous vehicles as there is a risk that vehicles and technologies are developed but not allowed to be used because they are not adapted to the legal requirements on management of the different types of data. Therefore, in this study I examine what information types that autonomous vehicles can collect in a maritime rescue to find out what guidelines for data management that applies during a maritime rescue with autonomous vehicles. The study also examines what kind of information’s are critical for a SAR maritime rescue cooperation as well as what information sharing challenges exist in current maritime rescue. The study was performed as a qualitative case study and has used a socio-technical systems perspective so as to better see the overall picture and answer the research questions. The result shows that autonomous vehicles can collect information about their surroundings, which is the foundation for establishing situation awareness that is critical for SAR-operations, and that they can collect information about their own status. The main laws and regulations that have been identified as constituting the main restrictions are (translated from Swedish) the law of camera surveillance, the law for protection of geographical information, the public access to information and secrecy act, the GDPR and the data protection act. These contains guidelines for sharing information and the processing of personal data in SAR maritime rescue. The knowledge contributions of this study includes among others the identification of datatypes that can be collected by autonomous vehicles in SAR maritime rescue, and probably other types of rescue operations, and the sharing and management requirements on those datatypes in rescue operations and thus knowledge of what datatypes that are the most restricted. Further knowledge contributions is knowledge about which information types that are the most critical for SAR maritime rescue and thus should be prioritised for collection and sharing as well as the identification of challenges for information sharing between government agencies and NGOs.