This study set off in a notion, rather than insight; there seems to be a lot of talk about how innovation should thrive and how the environment should be scanned, but not so much about the relationship in between. While the usefulness of sharing information about the environment is seldom questioned, how the information sharing comes to play is as seldom a topic for debate. This sparked our curiosity and to explore the phenomena deeper we conducted interviews with nine out of the ten co-workers within the unit for Research & Innovation at LFV. The result indicates that while environmental scanning was believed to be an important part of their work, they had no strategic guidelines on how it should be exerted and it was viewed to be more of a passive part in their practical work. Furthermore, their work situation was highly individualized and autonomous, which made them very motivated to scan the environment, but also caused a certain discrepancy in how they perceived it. This combination of disparate perspectives, high motivation and lack of unanimity resulted in a rather narrow monitoring of the environment and an imbalance between the interest and the actual use of information. While information was greatly sought after by everyone, the information shared was not perceived as meaningful in the same extent. Some co-workers meant this induced an overload of information and therefore became more restrictive in their information sharing, but others became frustrated that the information they shared never seemed to be used and thus shared even more as a response. Hence, the effect was not only self-fulfilling and reflexive, but also inhibited the environmental scanning from becoming a significant element in the innovation process. / Denna studie tog avstamp i en uppfattning, snarare än en insikt; det verkar talas gott om hur innovation ska frodas och hur omvärlden ska bevakas, men desto mindre om relationen däremellan. Medan nyttan med att dela information om omvärlden sällan blir ifrågasatt, verkar det lika sällan fokuseras på hur den informationsdelningen går till i praktiken. Detta väckte vår nyfikenhet och för att utforska fenomenet djupare utförde vi intervjuer med nio av de tio medarbetarna på enheten för Forskning & Innovation på LFV. Resultatet indikerar att omvärldsbevakning ansågs vara en viktig del av verksamheten, men att det fanns få strategiska riktlinjer om hur det ska utföras och att det var en mer passiv del av arbetet. Vidare var arbetssituationen högst individuell och autonom, vilket gjorde dem mycket motiverade att scanna sin omgivning, men också skapade en viss diskrepans i hur de uppfattade den. Denna kombination av olikartade perspektiv, hög motivation och brist på samstämmighet resulterade i en något snäv bevakning av omvärlden och en obalans mellan intresset och användningen av information. Samtidigt som information var mycket eftertraktat så blev inte informationen som delades uppfattad som meningsfull i samma utsträckning. Vissa medarbetare upplevde att detta genererade ett överflöd av information och blev därför mer restriktiva i sin informationsdelning, men andra blev frustrerade över hur informationen de delade aldrig verkade komma till användning och reagerade med att dela ännu mer som följd. Därav blev effekten inte bara självuppfyllande och reflexiv, utan hämmade också omvärldsbevakningen från att bli ett betydelsefullt element i innovationsprocessen.