No description available.

Denna uppsats har utförts som ett kandidatarbete vid Textilingenjörsutbildningen på Textilhögskolan i Borås. Arbetets uppdrag gavs av Svenska Sjöräddnings-sällskapets innovations- avdelning i Göteborg och syftade till att försöka utveckla ett sjöräddningsrep med mindre motstånd i vatten, och därigenom underlätta och minimera energiåtgång vid sjöräddning. Idag används bland annat kastlinor med en mindre diamter för att hjälpa människor över bord men även rep med grövre diameter och tvärsnitt används som till exempel bogser-trossar för att hjälpa båtar i nöd. Repen ser olika ut gällande repkonstruktion, utvecklingsarbetet ämnade att kombinera dessa två sorters rep till ett nytt ”universalrep” för sjöräddning med ett mindre motstånd i vatten. Rep som används för att rädda liv ställer höga krav på hållfasthet och användning inom marin utomhusmiljö påverkar beslut gällande konstruktion och material- val. Uppsatsen utfördes genom en marknadsundersökning och litteraturstudie. I marknadsundersökningen utfördes bland annat intervjuer med expertanvändare och undersökning av repstandarder. Informationen som samlades in kunde ligga till grund för kravspecifikationen. Konceptet utformades med hjälp av marknadsundersökningen och litteraturstudie genom till exempel fördjupning i ämnet hydrodynamik. Detta gav viktig information om vad som påverkar ett reps motstånd i vatten. Arbetet resulterade i en kravspecifikation och ett koncept för ett nytt ”universalrep” med mindre motstånd i vatten ämnat för sjöräddning. Konceptet innefattar en rad tekniska lösningar för att uppnå de krav och önskemål som erhållits från intervjuer med expertanvändarna. Till exempel skall repet ha en minimerad slät diameter, god brott-styrka och högpresterande materialval skall användas så som Dyneema och PTFE-behandlade fibrer. / Program: Textilingenjörsutbildningen

Flyktingströmmarna över Medelhavet har de senaste åren ökat dramatiskt. Dessa migranter och flyktingar har oftast färdats i undermåliga farkoster, vilket i flera fall lett till att de hamnat i sjönöd. Detta har i sin tur resulterat i att ett stort antal fartyg engagerats i att undsätta dessa människor. Denna studie har genom intervjuer med svenska sjöfarare och genom en litteraturstudie undersökt vilka skillnader och likheter det finns mellan gällande riktlinjer för sjöräddning och räddningsinsatser i Medelhavet. Syftet med studien var att undersöka om riktlinjerna identifierar samma problem och risker som personer som deltagit i räddningsinsatser av nödställda migranter i Medelhavet gjort. Av intervjuerna framkom att det inte fanns några större skillnader mellan de internationella riktlinjerna och respondenternas upplevelse. Dock framkom det av intervjuerna att det stora antalet människor ombord utgjorde en säkerhetsrisk. Detta är något som inte togs i beaktande i de riktlinjer som undersökts. Studien poängterar vikten av att undvika panik i alla situationer, ha tydlig ansvarsfördelning samt att vara väl medveten om att omhändertagandet är resurskrävande och innebär en stor arbetsinsats. Den mest centrala rekommendationen för att uppnå ett framgångsrikt resultat ansågs vara att planera väl före en sjöräddningsinsats påbörjades. / The stream of refugees across the Mediterranean Sea has in recent years increased dramatically. This study has through interviews with Swedish seafarers and through a literature study, examined what differences there are between international guidelines and actual efforts made in the Mediterranean Sea. The purpose of the study was to enquire if these guidelines identified the same problems and risks during a SAR-operation as the people involved in the rescue of distressed migrants in the Mediterranean Sea. The interviews revealed that there were no major differences between the guidelines and the experience of the people involved. It emerged however from the interviews that the large number of people on board constituted a security risk. This is something that was not taken into account in the guidelines that were examined. The study showed the pressing need to avoid panic in any situation, have clear responsibilities and be aware that the care of the distressed migrants is resource-intensive and involves a lot of work. The most important recommendation to achieve a successful outcome was considered to plan well before a search and rescue effort began.

During sea rescue operations it is common for the rescue vessels to operate in water with high number of debris that can get stuck in the propulsor. In particular plastic ropes that can get tangled around the shaft and melt causing a complete stop or damage the motor. Currently rim driven shaft-less thrusters have proven to deal with debris in a better way than conventional motors, but they usually operate only at low speeds. The Swedish Sea Rescue Society along with Rolls-Royce and other partners such as Marna decided to start developing a motor combining the idea of the rim driven thrusters driven by a Permanent magnet motor and a water jet to increase the thrust. In this thesis a conceptual design for this motor is presented, in which bearings and seals have been chosen from standard components as well as the bolts and other components, and all the housing has been designed. In order to design the housing and choose the standard components, three main factors were taken into account: not using extra systems, modularity and being as compact as possible. By focusing on those three requirements different bearing and seals solutions were studied and analyzed to check their viability. Furthermore, in order to verify the design and components chosen, mathematical models through MATLAB and simulations with ANSYS were carried out. Finally the drawings of the non standard components were added including the tolerances defined by the standard components. / Under räddningsuppdrag är det vanligt att räddningsbåtar opererar i vatten med mycket skräp som kan sugas in i propulsorn. Speciellt plastrep kan trassla in sig runt axeln och smälta och orsaka driftstopp eller skada motorn. För närvarande finns periferi-drivna, axellösa propulsorer som har visat sig hantera skräp på ett bättre sätt än konventionella, men de är vanligen bara designade för låga farter. Sjöräddningssällskapet beslutade sig därför tillsammans med Rolls-Royce och andra partners som Marna att börja utveckla en motor som kombinerar en periferidriven propulsor med en vattenjet I detta arbete presenteras en konceptuell design för denna motor, där lager och tätningar såväl som bultar och andra komponenter har valts från standardkomponenter. För att utforma höljet och välja standardkomponenterna beaktades tre huvudfaktorer: att undvika extra system, modularitet och att vara så kompakt som möjligt. Genom att fokusera på dessa tre krav studerades och analyserades olika lager- och tätningslösningar. För att kontollera designen och komponenterna som valts genomfördes dessutom matematiska analyser med hjälp av Matlab och simuleringar med ANSYS. Slutligen togs ritningar av icke-standardkomponenter fram, inklusive toleranser definierade av standardkomponenterna.

The interest of suppressing migrant smuggling at sea is to be considered as part of state sovereignty and the state’s right to migrant control. This combat against criminal activity at sea is a balance between state security interest and ensuring the safety of migrants on board suspected vessels. There are a rising number of voluntary rescue organisations at sea that face trials, suspected of aiding migrant smugglers. This is a problematic fact against the big need for search and rescue operations. Despite the perilous nature of sea-crossings, maritime migration is a common phenomenon. Betweenyear 2014 and year 2020 there were20 959people reported dead in the Mediterranean Sea. Public international law provides the duty to render assistance at sea. The legal area of maritime rescuealsocoversthe coastal state dutyto promote the establishment and maintenance of adequate and effective search and rescue service. This thesis aims to analysethe conflict between the, within state sovereignty, right to control immigration and the state duty to render assistance at sea. Using aninternational legal perspective, it examines the extent of the state duty of maritime rescue.Furthermore, it examines the regulation concerning migrant smuggling and asks whether the measures taken by states against the smuggling of migrantsat seais in line with international law. The analysis concerns areas within international law of the sea, international refugee law as well as international human rights law. Vital regulations are the principle of non-refoulement and the right to life.The examination shows that the right to life reinforces thestate duty to render assistance at seaand that the principle of non-refoulement collides with extraterritorial migration control. Furthermore, it shows that the criminalisation of voluntary organisations at sea collides with the state duty to promote an effective search and rescue service. In summarythis analysis displaysthat the state interest of combating migrant smuggling wrongfully takes priority over the duty to render assistance and the respect for human rights concerning migrants at sea

This essay aims to study which competencies, motives, and conditions that volunteer rescuers in the Aland Islands Sea Rescue Society consider important. An underlying aim is to investigate the importance of volunteer maritime rescue for the members themselves and for the local community from a maritime rescue and safety perspective. This is accomplished by examining qualitative ethnographic interviews through Discourse Theory. The essay explores what work tasks and competencies (such as knowledge and skills) volunteer maritime rescuers consider important and what strategies they use to acquire competencies. It even explores what motives they indicate as important for becoming involved as a volunteer rescuer and what conditions enable or limit their participation in the Sea Rescue Society The essay even explores why voluntary lifeguards need to exist in society and how com it exists.    The results show that each volunteer rescuer has an individual motive that keeps them engaged. The volunteer rescuers need a general competence but may also have special competence in maritime rescue practices. The living, health, work, and family situation of the volunteer rescuers are conditions that enable or limit their participation in the Sea Rescue Society. The finances of the maritime rescue service may also be a condition enabling or limiting.

The work summarized in this report aims to investigate how a drone airplane design can be optimized to create a safer and more efficient sea rescue by providing staff with an early picture, performing search missions and aiding communication through visual contact. A flying wing is in theory one of the most efficient designs for a fixed wing aircraft, at the same time as it also offers high structural efficiency for its given size. In this report, an overview of aerodynamics, stability and flying quality for a flying wing is discussed and analysed. XFLR5 was used for this project, and a comparison between the analytical results and wind tunnel test data for a prototype was conducted. A strong correlation was found between the theoretical analyses and the wind tunnel data. A simple control solution using only one set of elevons has been proposed and simulated, resulting in Level 1 dynamic stability for all modes except Dutch-roll (where the drone’s damping is 𝜁𝑑𝑟=0.07 and the requirement for Level 1 is 𝜁𝑑𝑟=0.08). For the range of angle of attack used, the autopilot system will have to trim the drone in flight to achieve stability. As the drone only has one set of control surfaces there will be a loss of efficiency in this scenario, meaning that 𝐶𝐿/𝐶𝐷 = 15.7 for loiter speed of 15 𝑚/𝑠 and 7.9 for full speed at 35 𝑚/𝑠. In regular flight, with a total mass <1 𝑘𝑔, the drone is able to fly at full speed for 214 𝑘𝑚 or loiter for 6.3 ℎ with a battery package of 130 𝑊ℎ. As such, the objective of this project was achieved, and the proposed design met the given requirements. / betet som sammanfattas i denna rapport syftar till att undersöka huruvida ett drönar-flygplan bäst kan utformas för att skapa en säkrare och effektivare sjöräddning genom att ge räddningspersonalen en tidig överblick, utföra sökuppdrag och bistå till kommunikation genom visuell kontakt. En flygande vinge är i teorin en av de mest effektiva konstruktionerna för ett flygplan, likaså erbjuder den en hög strukturell effektivitet för en given storlek. I denna rapport diskuteras och genomförs en översikt över aerodynamik, stabilitet och flygkvalitet hos en flygande vinge. XFLR5 användes för detta projekt, och en jämförelse mellan analysresultaten och ett vindtunneltest med en prototyp genomfördes. I allmänhet är överenskommelsen mellan de teoretiska analyserna och vindtunneldatan god. En enkel lösning som enbart består av en uppsättning kontrollytor har föreslagits och simulerats, vilket resulterar i en Nivå 1 dynamisk stabilitet för alla lägen utom Dutch-roll, där drönarens dämpning är 𝜁𝑑𝑟 = 0.07 och kravet för Nivå 1 är 𝜁𝑑𝑟 = 0.08. Autopilotsystemet behöver trimma drönaren under flygning för att uppnå nödvändig stabilitet för det spann av attackvinklar som används, med endast en uppsättning kontrollytor, vilket minskar effektiviteten för BWB-drönaren till 𝐶𝐿/𝐶𝐷=15.7 för cirkuleringshastigheten på 15 𝑚/𝑠 och 7.9 för full hastighet vid 35 𝑚/𝑠. Drönaren kan flyga i full hastighet i 214 𝑘𝑚 eller cirkulera runt olycksplatsen under 6.3 timmar med ett batteripaket på 130 𝑊ℎ, med en vikt som är lägre än 1 𝑘𝑔. Målen med detta projekt uppnåddes och drönaren utformades enligt kraven.

Sjöräddningssällskapet (SSRS) är en frivillig organisation som står för majoriteten av alla sjöräddningsinsatser i Sverige. Det senaste året har verksamheten fått en ökad mängd uppdrag till följd av bland annat att fler svenskar väljer att fira somrarna hemma i Sverige.Mitt examensarbete kretsar kring hur man med hjälp av modern teknik kan utforma en fjärrstyrd räddningsfarkost som kan underlätta för Sjöräddningssällskapet under mindre akuta uppdrag, så kallade medlemsuppdrag, eller förebyggande räddningsinsatser som dom även kallas. Dessa uppdrag utgör majoriteten av verksamhetens samtliga uppdrag. Arbetet har genomförts i samarbete med Sjöräddningssällskapet och har följt en klassisk designmetodik som utgår ifrån undersökningar och intervjuer med personer som berör det valda problemområdet, i syfte att ge arbetet en relevant och gedigen grund. / Swedish Sea Rescue Society (SSRS) is a voluntary organization that is responsible for the majority of all sea rescue missions in Sweden. In the past year, the organization has received an increased number of mission as a result of, among other things, more Swedes choosing to celebrate summers at home in Sweden.My thesis revolves around how to use modern technology in order to design a remotely controlled rescue vessel that can facilitate the Swedish Sea Rescue Society during less urgent missions, so-called membership missions, or preventive rescue missions as they are also called. These missions make up the majority of the organizations missions. The project has been carried out in collaboration with the Swedish Sea Rescue Society and has followed a classic design methodology based on research and interviews with people who touch on the chosen problem area, in order to give the project a relevant and solid foundation.

Sjöräddning i Sverige sker genom samverkan mellan statliga verksamheter, kommuner och frivilligorganisationer för ett gemensamt mål att rädda personer som råkat i sjönöd. Tid är ofta en kritisk faktor i räddningsuppdragen men ett snabbt och oplanerat utryck riskerar samtidigt att sätta räddningsaktörerna själva i farozonen. Utvecklingen av obemannade autonoma farkoster för SAR (eng. Search And Rescue) ses som en lösning på behovet att kunna snabbt skicka hjälp till samt få ögon på incidentplatsen utan att försätta räddningsaktörerna för onödig risk. Nuvarande kommunikationssystem inom svensk sjöräddning kan dock inte hantera annan typ av information än muntlig varav räddningsaktörer endast känner till riktlinjer för hantering av muntlig information. Med ett framtida införande av autonoma farkoster kommer dock fler informationstyper att behöva hanteras i sjöräddningar varav oklarheten om vilka informationstyper autonoma farkoster samlar in och vilka datahanteringskrav som finns är problematiskt. Oklarhet om informationstyperna och deras datahanteringskrav är vidare problematiskt för utvecklingen och implementeringen av autonoma farkoster då risken finns att farkoster och tekniker utvecklas men inte får användas för att de inte är anpassade efter lagkraven på hantering av olika datatyper. I denna studie undersöks därför vilka informationstyper som autonoma farkoster kan samla in vid sjöräddning. Detta för att komma fram till vilka riktlinjer för datahantering som gäller vid sjöräddning med autonoma farkoster. Studien undersöker också vilka informationstyper som är kritiska för en SAR-sjöräddningssamverkan samt vilka informationsdelningsutmaningar som finns i dagens sjöräddning. Studien genomfördes i form av en kvalitativ fallstudie och har tillämpat ett socio-tekniskt systemperspektiv för att bättre se till helheten och besvara frågeställningarna. Resultatet av denna studie visar att autonoma farkoster kan samla in information om sin omgivning, vilket utgör grunden för att skapa en medvetenhet om situationen som är kritiskt för SAR-operationer, och kan även samla in information om sitt eget tillstånd. De lagverk som identifierats utgöra de huvudsakliga restriktionerna är kamerabevakningslagen, lagen för skydd av geografisk information, offentlighets- och sekretesslagen, GDPR och dataskyddslagen. Dessa lagverk innehåller riktlinjer för delning av information och personuppgiftsbehandling i SAR-sjöräddning. Kunskapsbidrag studien har genererat inkluderar bland annat identifiering av datatyper som kan samlas in av autonoma farkoster i en SAR-sjöräddning, och sannolikt andra typer av räddningsinsatser, och delning och hanteringskraven på de datatyperna i räddningsinsatser och därmed kunskap om vilka datatyper som är mest reglerade. Vidare kunskapsbidrag är kunskap om vilka informationstyper som är mest kritiska för SAR-sjöräddningar, och därför bör prioriteras att samlas in och delas, och identifieringen av utmaningar för informationsdelning mellan statliga verksamheter och frivilligorganisationer. / Maritime rescue in Sweden is performed through a cooperation between government agencies, municipalities and non-governmental organisations (NGOs) with the common goal of saving people in distress. Time is often a critical factor in the rescue missions but a fast and unplanned response may at the same time put the rescue workers in danger. The development of unmanned autonomous vehicles for SAR is seen as a solution to the need of being able to quickly sendhelp as well as get eyes on the scene of the incident without exposing the rescue workers for unnecessary risks. However, the current communications systems in Swedish maritime rescue are unable to handle any other type of information except verbal, meaning that rescue workers only know guidelines for handling verbal information. However, with a future implementation of autonomous vehicles, there will be a need to handle more information types in maritime rescue whereas the uncertainty regarding what kind of information autonomous vehicles collect and which data management requirements exist is problematic. The uncertainty about the information types and their data management requirements is also problematic for the development and implementation of autonomous vehicles as there is a risk that vehicles and technologies are developed but not allowed to be used because they are not adapted to the legal requirements on management of the different types of data. Therefore, in this study I examine what information types that autonomous vehicles can collect in a maritime rescue to find out what guidelines for data management that applies during a maritime rescue with autonomous vehicles. The study also examines what kind of information’s are critical for a SAR maritime rescue cooperation as well as what information sharing challenges exist in current maritime rescue. The study was performed as a qualitative case study and has used a socio-technical systems perspective so as to better see the overall picture and answer the research questions. The result shows that autonomous vehicles can collect information about their surroundings, which is the foundation for establishing situation awareness that is critical for SAR-operations, and that they can collect information about their own status. The main laws and regulations that have been identified as constituting the main restrictions are (translated from Swedish) the law of camera surveillance, the law for protection of geographical information, the public access to information and secrecy act, the GDPR and the data protection act. These contains guidelines for sharing information and the processing of personal data in SAR maritime rescue. The knowledge contributions of this study includes among others the identification of datatypes that can be collected by autonomous vehicles in SAR maritime rescue, and probably other types of rescue operations, and the sharing and management requirements on those datatypes in rescue operations and thus knowledge of what datatypes that are the most restricted. Further knowledge contributions is knowledge about which information types that are the most critical for SAR maritime rescue and thus should be prioritised for collection and sharing as well as the identification of challenges for information sharing between government agencies and NGOs.