Denna uppsats ger ett bidrag till frågeställningen runt hur en obemannad undervattensfarkost (UUV) kan ge operationsfördelar för en konventionell ubåt. Uppsatsen grundar sig på en analys av den amerikanska flottans UUV-planer samt en operativ kommersiell undervattensfarkost (HUGIN) från företaget Kongsberg i Norge. Syfte är att identifiera lämpliga förmågor, samt undersöka möjliga operationsfördelar med att applicera dessa på en svensk ubåt inom insatsförsvaret.Metodmässigt bygger uppsatsen på en jämförelseanalys mellan en konventionell ubåt som är utrustad med dessa UUV-förmågor och en utan, för att därmed klargöra operationsfördelar. Resultatet av den genomförda analysen med fokus på det internationella uppdraget ger att den slutliga helhetsjämförelse visar att UUV-förmågor som förbättrar ubåtens spaningsförmåga är de mest lämpliga att implementera. Denna inkluderar förbättrad lägesbild med framskjuten sensor, karteringsmöjligheter medförande bottennavigeringsmöjlighet, en bättre planering och utnyttjande av sensorer och vapen. (Fördel även för minjaktsstyrkor), möjlighet att operera på fler områden samtidigt, bättre kommunikationsmöjligheter samt förbättrad informationsoperationsförmåga.Ubåtsjaktsförmåga förbättras genom möjlighet att övervaka flera trånga passager samtidigt och därmed öka sannolikheten för detektion avsevärt. Specialföretagsförmåga ökas något genom ökad handlingsfrihet och lägre risktagande genom möjlighet att slussa ut specialstyrkorna på längre avstånd från kust.Anfallsföretag påverkas endast indirekt genom en förbättrad spaningsfunktion. Mineringsförmåga påverkas endast genom förbättrad utläggning och positionering av minor och med tanke på att denna förmåga inte är efterfrågad bedöms denna som ej lämplig. / This thesis will contribute to the question if and how an unmanned undersea vehicle (UUV) will improve submarine capability. The thesis is based on the USA Navy Unmanned Undersea Vehicle Master Plan and the Norwegian AUV called HUGIN. The purpose of the thesis is to identify UUV capabilities suitable for submarines and how they can contribute to the Swedish submarine capabilities. The methodology of this essay is based on a comparison, between a conventional submarine with UUV capability and one without, to clarify the operational advantages. The result of the analysis, with focus on international missions, shows that the biggest advantage of implementing UUV functions for the submarine are in the intelligence, surveillance and reconnaissance missions. This implementation will improve the situation awareness. The functionality of collecting ocean environment including bottom mapping will improve tactical decision aid and battlespace preparation. The UUV will also improve communication and information operations capability.The anti-submarine warfare function will be improved with enhanced capability to monitor more than one chokepoint. Special operations from submarines will gain some advantages within freedom of action, depending on the possibility of launching the special operation at a longer distance from shore.The attack capability is only in an indirect way influenced, which is by a better surveillance function. The mine-laying capability will only improve within deployment and positioning of the mine. The mine-laying capability is not requested in the international missions and therefore this capability is not recommended for implementation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 04-06

Detta arbete kretsar kring obemannade luftfartyg, UAV, avsedda att baseras ombord påörlogsfartyg. Regelverk och standarder tillsammans med befintliga fartygs-, helikopter- ochUAV-system utgör ett ramverk inom vilket ett scenario leder fram till grundläggande tekniskakrav för de delsystem som ingår i ett fartygsbaserat UAV-system. Kraven, som är framtagnamed spårbarhet i sjöoperativa förmågor, erfarenheter från den miljö ett luftburet system skaverka i ombord och systemexempel som visar vad som är möjligt att uppnå med dagenstekniknivå, presenteras som ett förslag till värderingskriterier och effektmått med tyngdpunktpå de krav som ställs på luftfartyget (UAV) i sig. / This work revolves around unmanned aerial vehicles, UAVs, meant to bebased onboard naval ships. Rules and regulations, standards and current ship,helicopter and UAV systems form a framework for system requirements for aUAV system derived from a scenario. The requirements, traceable to abilitiesdescribed in the Swedish naval doctrine, the naval environment and currentsubsystems, are finally presented as a proposal for evaluation criteria andmeasures of merit. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP T 06-08

Det pågår en transformering av svenska stridskrafter till följd av en förändradomvärldsbild och en teknisk utveckling. Obemannade farkoster studeras och bedömskunna tillföra värdefulla förmågor.Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttan med små UAV-system för bataljonsnivånvid en internationell militär operation. De fyra utvalda basfunktionerna ledning,underrättelser, verkan och skydd utgör analysfaktorer.Uppsatsens resultat omfattar en kontextuell del och en teknisk del. Den omfattar även envärdering av små UAV-system i ett typfall, strid i bebyggelse. Uppsatsen visar att detfinns ett flertal uppgifter inom basfunktionerna, som små UAV-system kan lösa medvarierad förmåga. Den största nyttan med systemen är i stridsfasen, då man befinner sigrelativt nära motståndaren. En kombination av olika UAV-system med olika förmågor äratt föredra. En kvalificerad hotbild begränsar effekten av små UAV-system.Utvecklingen bör präglas av en systemsyn och omfatta såväl teknik, taktik, personal somorganisation. Kunskap om luftfartsregler är viktigt i sammanhanget. Införandet av småUAV-system kan ses som ett komplement till befintliga system. / The Swedish military forces are under a transformation process as a consequence of analtered world situation and technical progress. Unmanned vehicles are being studied and areestimated to contribute valuable capabilities.The purpose of this research paper is to investigate the usefulness of small UAV-systems atthe battalion-level in an international military operation. The four basic functions commandand control, intelligence, and protection are used as factors in the analysis.The result of the research paper comprises a contextual part and a technical part. It alsocomprises an evaluation of small UAV-systems in a typical case: urban warfare. Theresearch paper shows that there are several tasks within the basic functions, which the smallUAV-systems can solve with varying capacity. The systems are most useful in the fightingphase, when the unit is close to the adversary. Combinations with different UAV-systemsare preferable. A severe threat restricts the capacity of small UAV-systems. Developmentshould be characterised by a systems view and comprise technology as well as tactics,personnel and organisation. Knowledge about air traffic rules is important in the context.The introduction of small UAV-systems can be seen as a complement to existing systems. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP T 02-04

Sjöräddning i Sverige sker genom samverkan mellan statliga verksamheter, kommuner och frivilligorganisationer för ett gemensamt mål att rädda personer som råkat i sjönöd. Tid är ofta en kritisk faktor i räddningsuppdragen men ett snabbt och oplanerat utryck riskerar samtidigt att sätta räddningsaktörerna själva i farozonen. Utvecklingen av obemannade autonoma farkoster för SAR (eng. Search And Rescue) ses som en lösning på behovet att kunna snabbt skicka hjälp till samt få ögon på incidentplatsen utan att försätta räddningsaktörerna för onödig risk. Nuvarande kommunikationssystem inom svensk sjöräddning kan dock inte hantera annan typ av information än muntlig varav räddningsaktörer endast känner till riktlinjer för hantering av muntlig information. Med ett framtida införande av autonoma farkoster kommer dock fler informationstyper att behöva hanteras i sjöräddningar varav oklarheten om vilka informationstyper autonoma farkoster samlar in och vilka datahanteringskrav som finns är problematiskt. Oklarhet om informationstyperna och deras datahanteringskrav är vidare problematiskt för utvecklingen och implementeringen av autonoma farkoster då risken finns att farkoster och tekniker utvecklas men inte får användas för att de inte är anpassade efter lagkraven på hantering av olika datatyper. I denna studie undersöks därför vilka informationstyper som autonoma farkoster kan samla in vid sjöräddning. Detta för att komma fram till vilka riktlinjer för datahantering som gäller vid sjöräddning med autonoma farkoster. Studien undersöker också vilka informationstyper som är kritiska för en SAR-sjöräddningssamverkan samt vilka informationsdelningsutmaningar som finns i dagens sjöräddning. Studien genomfördes i form av en kvalitativ fallstudie och har tillämpat ett socio-tekniskt systemperspektiv för att bättre se till helheten och besvara frågeställningarna. Resultatet av denna studie visar att autonoma farkoster kan samla in information om sin omgivning, vilket utgör grunden för att skapa en medvetenhet om situationen som är kritiskt för SAR-operationer, och kan även samla in information om sitt eget tillstånd. De lagverk som identifierats utgöra de huvudsakliga restriktionerna är kamerabevakningslagen, lagen för skydd av geografisk information, offentlighets- och sekretesslagen, GDPR och dataskyddslagen. Dessa lagverk innehåller riktlinjer för delning av information och personuppgiftsbehandling i SAR-sjöräddning. Kunskapsbidrag studien har genererat inkluderar bland annat identifiering av datatyper som kan samlas in av autonoma farkoster i en SAR-sjöräddning, och sannolikt andra typer av räddningsinsatser, och delning och hanteringskraven på de datatyperna i räddningsinsatser och därmed kunskap om vilka datatyper som är mest reglerade. Vidare kunskapsbidrag är kunskap om vilka informationstyper som är mest kritiska för SAR-sjöräddningar, och därför bör prioriteras att samlas in och delas, och identifieringen av utmaningar för informationsdelning mellan statliga verksamheter och frivilligorganisationer. / Maritime rescue in Sweden is performed through a cooperation between government agencies, municipalities and non-governmental organisations (NGOs) with the common goal of saving people in distress. Time is often a critical factor in the rescue missions but a fast and unplanned response may at the same time put the rescue workers in danger. The development of unmanned autonomous vehicles for SAR is seen as a solution to the need of being able to quickly sendhelp as well as get eyes on the scene of the incident without exposing the rescue workers for unnecessary risks. However, the current communications systems in Swedish maritime rescue are unable to handle any other type of information except verbal, meaning that rescue workers only know guidelines for handling verbal information. However, with a future implementation of autonomous vehicles, there will be a need to handle more information types in maritime rescue whereas the uncertainty regarding what kind of information autonomous vehicles collect and which data management requirements exist is problematic. The uncertainty about the information types and their data management requirements is also problematic for the development and implementation of autonomous vehicles as there is a risk that vehicles and technologies are developed but not allowed to be used because they are not adapted to the legal requirements on management of the different types of data. Therefore, in this study I examine what information types that autonomous vehicles can collect in a maritime rescue to find out what guidelines for data management that applies during a maritime rescue with autonomous vehicles. The study also examines what kind of information’s are critical for a SAR maritime rescue cooperation as well as what information sharing challenges exist in current maritime rescue. The study was performed as a qualitative case study and has used a socio-technical systems perspective so as to better see the overall picture and answer the research questions. The result shows that autonomous vehicles can collect information about their surroundings, which is the foundation for establishing situation awareness that is critical for SAR-operations, and that they can collect information about their own status. The main laws and regulations that have been identified as constituting the main restrictions are (translated from Swedish) the law of camera surveillance, the law for protection of geographical information, the public access to information and secrecy act, the GDPR and the data protection act. These contains guidelines for sharing information and the processing of personal data in SAR maritime rescue. The knowledge contributions of this study includes among others the identification of datatypes that can be collected by autonomous vehicles in SAR maritime rescue, and probably other types of rescue operations, and the sharing and management requirements on those datatypes in rescue operations and thus knowledge of what datatypes that are the most restricted. Further knowledge contributions is knowledge about which information types that are the most critical for SAR maritime rescue and thus should be prioritised for collection and sharing as well as the identification of challenges for information sharing between government agencies and NGOs.