US Navy stötte under Kuwaitkriget 1991 på stora problem då de stod inför en motståndare som genomförde asymmetrisk krigföring med hjälp av sjöminor. Resultatet blev två min-sprängda fartyg och en inställd landstigningsoperation. Detta var inte första gången som USA ignorerat betydelsen av att kunna bedriva minkrig. USA håller nu på att transformera sin flotta från en renodlad ”Blue Water Navy” till att kunna uppträda i kustnära farvatten. US Navy måste därför kunna möta minhotet i dessa farvatten för att den operativa chefen skall få tillräckligt med handlingsfrihet med sitt förband. Nya doktriner har utvecklats och erfaren-heterna från Kuwaitkriget har gjort att man nu prioriterat upp minröjningsförmågan till en förmåga som skall innehas av alla enheter i en sjöstyrka, d v s förbandet skall inneha en organisk minröjningsförmåga. Detta är ett paradigmskifte jämfört med tidigare exklusiva dedikerade minröjningsenheter. Förutsättningen för att inneha denna organiska minröjnings-förmåga är utveckling av nya tekniskt avancerade minröjningssystem. Uppsatsen beskriver hur US Navy’s minröjningsförmåga utvecklats sedan Kuwaitkriget 1991. Fokus ligger på en beskrivning av de bakomliggande faktorerna till utvecklandet av det organiska minröjnings-konceptet samt en teknisk beskrivning av de organiska minröjningssystemet. I uppsatsen visas att införandet av ett organiskt minröjningskoncept ökar den operativa chefens handlings¬frihet samtidigt som det är viktigt att det dedikerade minröjningssystemet får leva kvar. Vidare visas att det är doktrinerna som styrt teknikutvecklingen även om tekniken inte ännu hunnit ikapp doktrinerna. / During the war in Kuwait in 1991, the US Navy had huge difficulties in defeating an oppo-nent who used asymmetric warfare using sea mines. The devastating result was that two naval ships were seriously damaged by mines and an amphibious assault was cancelled. This was not the first time that USA had ignored the importance of Mine Warfare. Changes in the world have forced the USA to start transforming their navy from a pure “Blue Water Navy” into a navy that can operate in littoral waters. To give the operational commander enough freedom of action in this environment, the US Navy must be able to deal with the mine threat in these waters. New doctrines have been developed dealing with manoeuvre from the sea to objectives inland. The lessons learned from the Kuwait War have resulted in a desire to make mine warfare a core capability in the US Navy and making an organic mine countermeasure (MCM) capability in expeditionary strike groups. This is a paradigm shift when compared to the present separate dedicated MCM capacity. However, organic MCM demands develop-ment of new advanced MCM systems. This essay describes how the MCM capability in the US Navy has developed since the Kuwait War in 1991. The main aim of the essay is to ex-plain why the US Navy had developed this organic MCM capacity and to describe the techni-cal MCM system needed for organic MCM. The essay shows that implementation of an or-ganic MCM concept will increase the commander’s freedom of action even though it is im-portant that dedicated MCM systems survive and that there is a proper balance between dedi-cated and organic MCM systems. It also shows that it is doctrine that controls the technical developments of new MCM products and not vice versa. There is, however, a risk that the US Navy will be short of MCM capability in the short term if dedicated MCM systems is phased out before organic MCM systems are fully operational. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 04-06

Sedan ett antal år håller Försvarsmakten på att utveckla Försvarsmaktens Arkitektur och Försvarsmaktens Arkitekturramverk. Försvarsmaktens Arkitekturramverk skall vara ett stöd och styrning för Förvarsmaktens förändring och vidareutveckling, både nationellt och internationellt, samt spegla version 3 av NATO Architecture Framework. Ett försvarssystem vilket är utvecklat och används vid internationella insatser idag är Internationella Korvettstyrkan.Oförståelse för när, var och hur ett arkitekturramverk skall användas går att identifiera inom Försvarsmakten. Ett sätt, för att bringa förståelse för vad ett arkitekturramverk innebär, är att studera dess nytta. Denna uppsats har till syfte att visa på eventuell nytta med NATO Architecture Framework utifrån Internationella Korvettstyrkan. Med en definition av begreppet nytta analyseras vilka intresseområden inom NATO Architecture Framework som berör Internationella Korvettstyrkan och vad detta innebär för Internationella Korvettstyrkan.Resultat och slutsatser visar att nyttan med NATO Architecture Framework för Internationella Korvettstyrkan är att, internationell interoperabilitet och möjlighet till samordning med andra nationer underlättas med ett gemensamt beskrivningssätt för system. / For several years the Swedish Armed Forces have been developing the Swedish Armed Forces’ Architecture and Architecture Framework. The Framework will provide support and direction for the Armed Forces’ change and development in the future, both nationally and internationally, and will mirror Version 3 of the NATO Architecture Framework. One element of the Armed Forces that has been developed for, and is used on, international operations is the International Corvette Force.There is a lack of understanding of when, where and how an architecture framework should be used within the Armed Forces. One way of increasing understanding of the implications of an architecture framework is to study its benefits. The aim of this thesis is to show the possible benefits of the NATO Architecture Framework for the International Corvette Force. After defining the term “advantage”, there will be an analysis of those areas of interest within the NATO Architecture Framework relevant to the Corvette Force and their implications for the Force.The results and conclusions show that the benefits of the NATO Architecture Framework to the International Corvette Force are that international interoperability and the ability to co-operate with other nations are made easier through use of a common method for the description of systems. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 04-06

Denna uppsats ger ett bidrag till frågeställningen runt hur en obemannad undervattensfarkost (UUV) kan ge operationsfördelar för en konventionell ubåt. Uppsatsen grundar sig på en analys av den amerikanska flottans UUV-planer samt en operativ kommersiell undervattensfarkost (HUGIN) från företaget Kongsberg i Norge. Syfte är att identifiera lämpliga förmågor, samt undersöka möjliga operationsfördelar med att applicera dessa på en svensk ubåt inom insatsförsvaret.Metodmässigt bygger uppsatsen på en jämförelseanalys mellan en konventionell ubåt som är utrustad med dessa UUV-förmågor och en utan, för att därmed klargöra operationsfördelar. Resultatet av den genomförda analysen med fokus på det internationella uppdraget ger att den slutliga helhetsjämförelse visar att UUV-förmågor som förbättrar ubåtens spaningsförmåga är de mest lämpliga att implementera. Denna inkluderar förbättrad lägesbild med framskjuten sensor, karteringsmöjligheter medförande bottennavigeringsmöjlighet, en bättre planering och utnyttjande av sensorer och vapen. (Fördel även för minjaktsstyrkor), möjlighet att operera på fler områden samtidigt, bättre kommunikationsmöjligheter samt förbättrad informationsoperationsförmåga.Ubåtsjaktsförmåga förbättras genom möjlighet att övervaka flera trånga passager samtidigt och därmed öka sannolikheten för detektion avsevärt. Specialföretagsförmåga ökas något genom ökad handlingsfrihet och lägre risktagande genom möjlighet att slussa ut specialstyrkorna på längre avstånd från kust.Anfallsföretag påverkas endast indirekt genom en förbättrad spaningsfunktion. Mineringsförmåga påverkas endast genom förbättrad utläggning och positionering av minor och med tanke på att denna förmåga inte är efterfrågad bedöms denna som ej lämplig. / This thesis will contribute to the question if and how an unmanned undersea vehicle (UUV) will improve submarine capability. The thesis is based on the USA Navy Unmanned Undersea Vehicle Master Plan and the Norwegian AUV called HUGIN. The purpose of the thesis is to identify UUV capabilities suitable for submarines and how they can contribute to the Swedish submarine capabilities. The methodology of this essay is based on a comparison, between a conventional submarine with UUV capability and one without, to clarify the operational advantages. The result of the analysis, with focus on international missions, shows that the biggest advantage of implementing UUV functions for the submarine are in the intelligence, surveillance and reconnaissance missions. This implementation will improve the situation awareness. The functionality of collecting ocean environment including bottom mapping will improve tactical decision aid and battlespace preparation. The UUV will also improve communication and information operations capability.The anti-submarine warfare function will be improved with enhanced capability to monitor more than one chokepoint. Special operations from submarines will gain some advantages within freedom of action, depending on the possibility of launching the special operation at a longer distance from shore.The attack capability is only in an indirect way influenced, which is by a better surveillance function. The mine-laying capability will only improve within deployment and positioning of the mine. The mine-laying capability is not requested in the international missions and therefore this capability is not recommended for implementation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 04-06

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en av de eviga militärteoretiska frågorna, teknikens inverkan på taktiken och vice versa. För att begränsa omfattningen och öka möjligheterna att erhålla mer specifika slutsatser har uppsatsen avgränsats till en maritim kontext. Uppsatsens problemformulering lyder:Utifrån den givna litteraturen, diskutera om teknik och resurser bättre förklarar framgång i marina operationer än taktiskt och operativt uppträdande.Framgång i den maritima arenan har definierats som en styrkas förmåga att etablera eller bestrida herravälde till sjöss. Undersökningen har syftat till att utröna om begreppsparen teknik och resurser eller taktik och operativt uppträdande är mest framkomlig väg när herravälde skall etableras eller bestridas. Empirin för uppsatsen består av ett antal sjömaktsteoretiker som använts under utbildningen vid Försvarshögskolans chefsprogram.Slutsatsen för uppsatsen är inledningsvis att samma förmågor avgör graden av framgång för en sjöstyrka att etablera som att bestrida ett herravälde till sjöss. Vidare är slutsatsen att en sjöstyrka är beroende av teknik och resurser samtidigt som de är beroende av det taktiska och operativa uppträdandet för att nå sina mål. Således kan teknik och taktik inte skiljas åt, de är två dimensioner av samma förmåga.Avslutningsvis föreslås tre utvecklingsområden av ämnet. / The purpose of the thesis is to examine whether military technology and resources or tactics and operational art, is the most plausible explanation for success in a maritime operation. A selection of naval theory literature has been used as the theoretical context of the thesis.Initially it is crucial to define success in a maritime operation in order to measure a fleet’s ability to achieve and obtain it. Success is hereby defined as securing command of the sea or disputing it, depending on the purpose of the operation.The analysis will be carried out by examining the chosen literature and extracting the authors’ argumentation of how to explain a successful behaviour in a maritime operation.The analysis will show that a fleet has to rely upon the same capabilities to whether the aim is to secure or dispute command. The conclusion is also that the capabilities needed to achieve success do not differ in different types of maritime operations. The analysis has also pointed out that technology and resources are dependent upon tactics and operational art and vice versa. Above all the main conclusion is that technology and resources on one hand and tactics and operational art on the other are impossible to separate from each other. To be able to succeed in a maritime operation a commander has to constantly take both concepts into consideration as well as when preparing for an operation as during combat. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 04-06

Efter Kuwaitkriget 1991 har Kina påbörjat att modernisera sin försvarsmakt därinformationsteknologin fått en ökad betydelse. Informationsteknologin har medfört ett ökatkinesiskt intresse för informationsoperationer som ett sätt att angripa en motståndares system.Syftet med denna uppsats är att lägga en grund för fördjupad kunskap kring Kinas syn på ochförmåga till informationsoperationer och informationskrigföring, samt att inom dessaområden speciellt belysa CNO. Detta för att få en insikt i Kinas militära upprustning.Metoden som används för att analysera detta är att genom textanalys jämföra kinesisk ochamerikansk krigföringsförmåga inom informationsoperationer i allmänhet och CNO isynnerhet. Teoriansatsen för jämförelsen bygger på den svenska ”Pelarmodellen” somanalysverktyg för krigföringsförmågan.Resultatet visar på att det finns likheter mellan USA och Kina, men att det också finnsavgörande skillnader. Dessa består främst i Kinas integrering av civila och militära resurserdär milisförband utgör ett viktigt bidrag till armén, samt användandet av strategier som ettsätt att kompensera tekniska tillkortakommanden och jag har där funnit en avsaknad avdiskussion kring legala frågor kring nyttjandet av CNO på den kinesiska sidan. / After the Kuwait war in 1991 has China begun to modernize is defence force and where theinformation technology have got a more important role. The information technology hasbrought to consequence an increased Chinese interest for information operations as a methodto attack adversary systems.The purpose with this essay is to lay a foundation for a increased knowledge in Chinese viewsand capacity to information operations and information warfare, and within these areasespecially highlight CNO. The reason for that is to get an insight in the Chinese rearmament.The method used to analyse this is by text analyses compare Chinese and American fightingcapability in information operations in general and in CNO in particular. The theory base forthe comparison is build upon the Swedish ”Pelarmodellen” as the tool for the analyse of thefighting capacity.The result shows that there is similarities between USA and China, but there is also crucialdifferences. They consists mainly of Chinese integration between civil and military resourceswhere militia units constitute a important contribution to the army, and the use of strategies asa way to compensate technological inferiority in witch I discovered a lack of discussion onlegal aspects revolving the use of CNO on the Chinese part. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 04-06