Utgör offensiv taktik en betingelse för seger vid sjöslag? Tidigare forskning indikerar att såär fallet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från en teoretisk diskussion ochgenom en kvantitativ metod undersöka huruvida användning av en offensiv taktik betingarsannolikheten för seger vid sjöslag. Uppsatsen har därvidlag undersökt 44 sjöslag frånLepanto 1571 till och med Falkland 1982. Den statistiska analysen visar ett positivt sambandmellan offensiv taktik och sannolikheten för seger. Sambandet kvarstår även när mankontrollerar för betydelsen av relativa kvantitativa styrkerelationer. Den statistiska analysenhar även visat att en kombination av offensiv taktik och styrkerelation endast till delförklarar vad det är som betingar sannolikhet för seger vid sjöslag. Offensiv taktik är såledesen mycket begränsad förklaring av seger. / Does a naval tactical offensive constitute condition for victory? Previousscientific research indicates this to be the case. The purpose with this study is todepart from a theoretical discussion, and using a quantitative method, examinewhether a naval tactical offensive condition the probability for victory. Thestudy examines all 44 major naval battles from Lepanto 1571 until Falkland1982. The statistical analysis shows a positive relationship between tacticaloffensive and the probability for victory. The result has shown that thesubstantial effect of naval tactical offensive constitutes condition for victory.The statistical analysis has also shown that the effect of naval tactical offensiveis unaffected when including a competing variable, in this case relativequantitative naval power relationship. The study shows also that a combinationof naval tactical offensive and strength relation only to a small part explainsvictory. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en av de eviga militärteoretiska frågorna, teknikens inverkan på taktiken och vice versa. För att begränsa omfattningen och öka möjligheterna att erhålla mer specifika slutsatser har uppsatsen avgränsats till en maritim kontext. Uppsatsens problemformulering lyder:Utifrån den givna litteraturen, diskutera om teknik och resurser bättre förklarar framgång i marina operationer än taktiskt och operativt uppträdande.Framgång i den maritima arenan har definierats som en styrkas förmåga att etablera eller bestrida herravälde till sjöss. Undersökningen har syftat till att utröna om begreppsparen teknik och resurser eller taktik och operativt uppträdande är mest framkomlig väg när herravälde skall etableras eller bestridas. Empirin för uppsatsen består av ett antal sjömaktsteoretiker som använts under utbildningen vid Försvarshögskolans chefsprogram.Slutsatsen för uppsatsen är inledningsvis att samma förmågor avgör graden av framgång för en sjöstyrka att etablera som att bestrida ett herravälde till sjöss. Vidare är slutsatsen att en sjöstyrka är beroende av teknik och resurser samtidigt som de är beroende av det taktiska och operativa uppträdandet för att nå sina mål. Således kan teknik och taktik inte skiljas åt, de är två dimensioner av samma förmåga.Avslutningsvis föreslås tre utvecklingsområden av ämnet. / The purpose of the thesis is to examine whether military technology and resources or tactics and operational art, is the most plausible explanation for success in a maritime operation. A selection of naval theory literature has been used as the theoretical context of the thesis.Initially it is crucial to define success in a maritime operation in order to measure a fleet’s ability to achieve and obtain it. Success is hereby defined as securing command of the sea or disputing it, depending on the purpose of the operation.The analysis will be carried out by examining the chosen literature and extracting the authors’ argumentation of how to explain a successful behaviour in a maritime operation.The analysis will show that a fleet has to rely upon the same capabilities to whether the aim is to secure or dispute command. The conclusion is also that the capabilities needed to achieve success do not differ in different types of maritime operations. The analysis has also pointed out that technology and resources are dependent upon tactics and operational art and vice versa. Above all the main conclusion is that technology and resources on one hand and tactics and operational art on the other are impossible to separate from each other. To be able to succeed in a maritime operation a commander has to constantly take both concepts into consideration as well as when preparing for an operation as during combat. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 04-06

<p>Yom Kippurkriget 1973 kan sägas vara det första sjökriget då sjömålsrobotar nyttjades av krigets respektive parter. Hur påverkade denna teknikutveckling av sjömålsroboten Israels sjötaktiska agerande? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur teknikutvecklingen av sjömålsroboten har påverkat Israels sjökrigföring, samt undersöka huruvida det är tekniken som styr taktiken, eller tvärtom. Detta sker med en komparation av israelernas sjökrigföring under två krig, sexdagarskriget 1967 samt Yom Kippurkriget 1973. Analysverktyg för denna jämförelse utgörs av Wayne P. Hughes och Christopher Werners teorier angående samspelet mellan teknik och taktik. Denna teori och empiri redogörs deskriptivt med kvalitativ textanalys. Jämförelsen leder fram till att israelernas sjötaktiska agerande förändrades. I bägge krigen rådde god teknisk analys vilket påverkade deras taktik. Tekniken under Yom Kippurkriget möjliggjorde dock en offensivare taktik än agerandet under sexdagarskriget. Teknikutvecklingen av sjömålsroboten ledde således fram till en effektiv taktikanpassning. Undersökningen leder även fram till att teknik och taktik ständigt påverkar varandra.      </p> / <p>The Yom Kippur War in 1973 is known to be the first naval war when surface-to-surface missiles were used by both sides. How did this development of technology affect the tactical actions of Israel?</p><p>This paper examines how the development of technology, in form of the surface-to-surface missile, has affected the naval warfare of Israel and if technology affects tactics or vice versa. To find answers, the Israelis tactical actions are compared, in two wars, Six-Day War in 1967 and Yom Kippur war in 1973. Theories regarding the interplay between technology and tactics, by Kevin P. Hughes and Christopher Werner, are used as tool for the analysis.</p><p>The result of the study shows that the tactical actions of Israel did change by the development of technology. Common in both wars is the fact that analyses of technology were carried out and affected their tactical actions. Technology during the Yom Kippur War though made more offensive tactics possible, than during the Six-Day War.</p><p>Thus development of the surface-to-surface missile did lead to an effective adaptation of tactics. The result of the study also shows that tactics and technology constantly affects each other.     </p>

Yom Kippurkriget 1973 kan sägas vara det första sjökriget då sjömålsrobotar nyttjades av krigets respektive parter. Hur påverkade denna teknikutveckling av sjömålsroboten Israels sjötaktiska agerande? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur teknikutvecklingen av sjömålsroboten har påverkat Israels sjökrigföring, samt undersöka huruvida det är tekniken som styr taktiken, eller tvärtom. Detta sker med en komparation av israelernas sjökrigföring under två krig, sexdagarskriget 1967 samt Yom Kippurkriget 1973. Analysverktyg för denna jämförelse utgörs av Wayne P. Hughes och Christopher Werners teorier angående samspelet mellan teknik och taktik. Denna teori och empiri redogörs deskriptivt med kvalitativ textanalys. Jämförelsen leder fram till att israelernas sjötaktiska agerande förändrades. I bägge krigen rådde god teknisk analys vilket påverkade deras taktik. Tekniken under Yom Kippurkriget möjliggjorde dock en offensivare taktik än agerandet under sexdagarskriget. Teknikutvecklingen av sjömålsroboten ledde således fram till en effektiv taktikanpassning. Undersökningen leder även fram till att teknik och taktik ständigt påverkar varandra. / The Yom Kippur War in 1973 is known to be the first naval war when surface-to-surface missiles were used by both sides. How did this development of technology affect the tactical actions of Israel? This paper examines how the development of technology, in form of the surface-to-surface missile, has affected the naval warfare of Israel and if technology affects tactics or vice versa. To find answers, the Israelis tactical actions are compared, in two wars, Six-Day War in 1967 and Yom Kippur war in 1973. Theories regarding the interplay between technology and tactics, by Kevin P. Hughes and Christopher Werner, are used as tool for the analysis. The result of the study shows that the tactical actions of Israel did change by the development of technology. Common in both wars is the fact that analyses of technology were carried out and affected their tactical actions. Technology during the Yom Kippur War though made more offensive tactics possible, than during the Six-Day War. Thus development of the surface-to-surface missile did lead to an effective adaptation of tactics. The result of the study also shows that tactics and technology constantly affects each other.