Denna studie handlar om pension och pensionskunskap med inriktning tjänstepension i ett svenskt tjänsteproducerande företag. Undersökningen visar på att en komplexitet samt en kunskapsosäkerhet råder på det svenska pensionsområdet samt att intresset för ämnet överlag är lågt. Den här studien riktar in sig på att identifiera bakomliggande orsaksfaktorer till detta på undersökningsföretaget samt att även analysera ämnet utifrån ett HR-perspektiv. I studien används både en kvantitativ och kvalitativ metod i form av webbaserade enkäter samt fokusgruppsintervju för ökad trovärdighet och tillförlitlighet. Den teoretiska referensramen i undersökningen baseras på en sammanställd nulägesanalys av pensionsområdet i Sverige, definition av tjänstepension och faktorer som kan påverka pensionen, sedda bland annat ur perspektiv på mångfald och jämställdhet. Dessa faktorer ställs sedan mot det empiriska materialet för att sedan analyseras och diskuteras i förhållande mot de teoretiska utgångspunkterna i referensramen. HR-funktionens roll gentemot pensionskunskapen undersöks i denna studie samt även frågeställningen om att det finns ett samband mellan pensionsavgång vid viss pensionsålder och individens pensionskunskap. Detta diskuteras senare i studiens diskussionsdel både i förhållande till det erhållna resultatet och den ovannämnda teoretiska bakgrunden. Studien avslutas med en slutsats om HR-s roll som pensionsinformatör samt förslag till vidare forskning på pensionsområdet med bland annat fokus på ett bredare HR-fält. Även ett proaktivt förbättringsförslag presenteras för undersökningsföretagets räkning med fokus på att främja och sprida pensionskunskapen inom organisationen. / This study contains an analysis on pensions and pension knowledge with alignment on occupational pension in a Swedish service producing company. The survey shows that a complexity and knowledge insecurity takes place on the Swedish retirement area and the interest for the subject is low. This study aims to identify the terms that have an affection on that area and analyzes the subject from a HR-perspective in the research company. Both qualitative and quantitative methods are used in this study shaped as web-based survey and focus group interview for higher reliability and validity. The theoretical referred framework in this survey is based on summon situation analysis of the Swedish pension area, definition of the occupational pension and the terms which can affect the pension, for instance the diversity and equality in working life. These terms are later compared to the empirical data for analysis and discussion to the theoretical aspects in the referred framework. HR–s departmental role in relationship to pension knowledge is examined in this survey and so is the question about connection between the retirement during a certain retirement age and the individual pension knowledge. This is later discussed in the discussion section of this survey in a relationship to the empirical result and the theoretical referred background of this study. This survey ends with a conclusion about HR–s role as a pension–communicator and a suggestion to future investigations on the pension area including focus on a broader HR–field. A proactive improvement proposal is presented for the research company with focus on promoting and spreading the pension knowledge in the organization.

I studien undersöks medarbetarnas syn på den interna kommunikationen om tjänstepension inom ett tjänsteproducerande företag. Utgångspunkten i undersökningen var att genom en enkätundersökning undersöka hur medarbetarnas pensionskunskaper såg ut, hur deras intresse var samt om hur de upplevde att organisationen informerar om tjänstepensionen. Enkäten visade att det fanns ett intresse för pension men att kunskapen var låg samt att medarbetarna upplevde att organisationen inte informerade medarbetarna på ett effektivt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur den interna kommunikationen om tjänstepension upplevs utifrån ett medarbetarperspektiv. För att undersöka och öka förståelsen av respondenternas upplevelse valdes en hermeneutisk ansats med kvalitativ metod som innefattade fokusgruppsdiskussioner. Ansatsen har hjälpt oss att gå från en förförståelse om att kunskapen är låg till att ge en större förståelse för medarbetarnas upplevelse av effekterna av organisationens kommunikationsprocess i tjänstepensionsfrågor. Undersökningen visade att det fanns förbättringar att göra i hur organisationen väljer att informera om tjänstepension. För att få medarbetarna att förstå värdet av tjänstepensionen behöver organisationen kontinuerligt kommunicera detta till sina medarbetare. De flesta av respondenterna föredrog en personlig information vid löne- eller medarbetarsamtal eller kontinuerlig information om hur mycket organisationen betalar in till tjänstepensionen. Resultatet visade att det skulle skapa ett värde för medarbetarna om de visste vad organisationen betalar in och individens känsla av tillit och att känna sig värdefulla skulle öka. Resultatet visade även att ett samband mellan generationstillhörighet och pensionskunskap inte kunde påvisas. / The study examines the employees' view of the internal communication about occupational pensions within a service-producing company. The starting point of the investigation was through a survey investigate how the employees' pension knowledge looked, what their interest was, and how they felt that the organization provides information about occupational pensions. The survey showed that there was an interest about pension but that the knowledge was low, and that the employees felt that the organization did not inform the employees in an effective way. The aim of the study is to investigate how the internal communication about occupational pensions is experienced from an employee perspective. In order to investigate and increase the understanding of the respondents' experience, a hermeneutic approach was chosen with a qualitative method that included focus group discussions. The approach has helped us move from a pre-understanding that the knowledge is low, to providing a greater understanding of the employees' experience of the effects of the organization's communication process in occupational pension matters. The investigation showed that there were improvements to be made in the way the organization chooses to inform about occupational pensions. In order to make the employees understand the value of the occupational pension, the organization needs to continuously communicate this to its employees. Most of the respondents preferred a personal information during salary- or employee meeting, or continuous information about how much the organization pays into the occupational pension. The result showed that it would create value for the employees if they knew what the organization pays in and the individual's sense of trust and feeling valued would increase. The result also showed that a relationship between generational affiliation and pension knowledge could not be demonstrated.