<p>Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde få en hygglig pension, när det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i längden. Anledningen till detta beror framför allt på att det gamla systemet är inte finansiellt stabilt, inte har någon bra koppling till det samhällsekonomiska utvecklingen samt det försäkringsmässiga innehållet är svagt. </p><p>Det gamla systemet tar inte häller hänsyn till att livslängden i Sverige har ökat och förväntas fortsätta öka. Förutom detta, vid tillväxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster. Ovanstående brister i det gamla systemet anses vara tillrättade i det nya systemet. </p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera och kartlägga hur pensionssystemet har utvecklats efter 1913 sam t en jämförelse mellan det gamla och det nya systemet. </p><p>Storleken på pensionen bestäms det gamla systemet av inkomsten under de femton bästa åren och det krävs 30 år för att få full ATP-pension. I det nya systemet är hela livsinkomsten pensionsgrundande.</p><p>Medellivslängden har ökat betydligt under de senaste årtionden och förväntas öka i framtiden. Detta betyder att pensionerna vid oförändrar pensioneringstidpunkt skall betalas ut under längre period med ökade kostnader som följd. För att upphäva effekten av detta skulle vi med ATP systemet behövt antingen höja avgiften eller successivt höja pensionsåldern från nuvarande 65 år. </p><p>Vid marginellt tillväxt skulle de blivande pensionerna enligt de gamla pensionssystemet bli högre i löntagarnas inkomst, om det gamla systemet kunde fortsätta att fungera. Men det är inte fallet eftersom det blir för dyrt. Då pensionsrätter och utbetalda pensioner följer prisutvecklingen och inte den samhällsekonomiska tillväxten. Det gamla systemet tar med andra ord inte hänsyn till om det finns pengar att betala ut eller inte. </p><p>Enligt det nya pensionssystemet finns det två huvudprinciper. Den ena är avgiftsbaserad, dvs. att pensionen är helt beroende på storleken av inbetalda avgifter under hela livet och medellivslängden vid pensioneringen. Den andra huvudprincipen är att pensionerna anpassas till tillgångar i ekonomin, vilket sker genom att intjänade pensionsrätter räknas om i förhållande till det allmänna inkomstutvecklingen och att utbetalda pensioner följer inkomstförändringen för de förvärvsverksamma. </p><p>Pensionen i det nya systemet är baserad på en fast avgift, dvs. 18,5 procent av den inkomst som ger pensionsrätt. Av avgiften går 16,5 procent till en fördelningssystemkonto, 2 procent överförs till en individuellt premiereservskonto. Individerna skall själv kunna välja kapitalförvaltare för sina pengar i premiereservskontot. </p>

Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde få en hygglig pension, när det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i längden. Anledningen till detta beror framför allt på att det gamla systemet är inte finansiellt stabilt, inte har någon bra koppling till det samhällsekonomiska utvecklingen samt det försäkringsmässiga innehållet är svagt. Det gamla systemet tar inte häller hänsyn till att livslängden i Sverige har ökat och förväntas fortsätta öka. Förutom detta, vid tillväxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster. Ovanstående brister i det gamla systemet anses vara tillrättade i det nya systemet. Syftet med uppsatsen är att analysera och kartlägga hur pensionssystemet har utvecklats efter 1913 sam t en jämförelse mellan det gamla och det nya systemet. Storleken på pensionen bestäms det gamla systemet av inkomsten under de femton bästa åren och det krävs 30 år för att få full ATP-pension. I det nya systemet är hela livsinkomsten pensionsgrundande. Medellivslängden har ökat betydligt under de senaste årtionden och förväntas öka i framtiden. Detta betyder att pensionerna vid oförändrar pensioneringstidpunkt skall betalas ut under längre period med ökade kostnader som följd. För att upphäva effekten av detta skulle vi med ATP systemet behövt antingen höja avgiften eller successivt höja pensionsåldern från nuvarande 65 år. Vid marginellt tillväxt skulle de blivande pensionerna enligt de gamla pensionssystemet bli högre i löntagarnas inkomst, om det gamla systemet kunde fortsätta att fungera. Men det är inte fallet eftersom det blir för dyrt. Då pensionsrätter och utbetalda pensioner följer prisutvecklingen och inte den samhällsekonomiska tillväxten. Det gamla systemet tar med andra ord inte hänsyn till om det finns pengar att betala ut eller inte. Enligt det nya pensionssystemet finns det två huvudprinciper. Den ena är avgiftsbaserad, dvs. att pensionen är helt beroende på storleken av inbetalda avgifter under hela livet och medellivslängden vid pensioneringen. Den andra huvudprincipen är att pensionerna anpassas till tillgångar i ekonomin, vilket sker genom att intjänade pensionsrätter räknas om i förhållande till det allmänna inkomstutvecklingen och att utbetalda pensioner följer inkomstförändringen för de förvärvsverksamma. Pensionen i det nya systemet är baserad på en fast avgift, dvs. 18,5 procent av den inkomst som ger pensionsrätt. Av avgiften går 16,5 procent till en fördelningssystemkonto, 2 procent överförs till en individuellt premiereservskonto. Individerna skall själv kunna välja kapitalförvaltare för sina pengar i premiereservskontot.

Denna studie handlar om pension och pensionskunskap med inriktning tjänstepension i ett svenskt tjänsteproducerande företag. Undersökningen visar på att en komplexitet samt en kunskapsosäkerhet råder på det svenska pensionsområdet samt att intresset för ämnet överlag är lågt. Den här studien riktar in sig på att identifiera bakomliggande orsaksfaktorer till detta på undersökningsföretaget samt att även analysera ämnet utifrån ett HR-perspektiv. I studien används både en kvantitativ och kvalitativ metod i form av webbaserade enkäter samt fokusgruppsintervju för ökad trovärdighet och tillförlitlighet. Den teoretiska referensramen i undersökningen baseras på en sammanställd nulägesanalys av pensionsområdet i Sverige, definition av tjänstepension och faktorer som kan påverka pensionen, sedda bland annat ur perspektiv på mångfald och jämställdhet. Dessa faktorer ställs sedan mot det empiriska materialet för att sedan analyseras och diskuteras i förhållande mot de teoretiska utgångspunkterna i referensramen. HR-funktionens roll gentemot pensionskunskapen undersöks i denna studie samt även frågeställningen om att det finns ett samband mellan pensionsavgång vid viss pensionsålder och individens pensionskunskap. Detta diskuteras senare i studiens diskussionsdel både i förhållande till det erhållna resultatet och den ovannämnda teoretiska bakgrunden. Studien avslutas med en slutsats om HR-s roll som pensionsinformatör samt förslag till vidare forskning på pensionsområdet med bland annat fokus på ett bredare HR-fält. Även ett proaktivt förbättringsförslag presenteras för undersökningsföretagets räkning med fokus på att främja och sprida pensionskunskapen inom organisationen. / This study contains an analysis on pensions and pension knowledge with alignment on occupational pension in a Swedish service producing company. The survey shows that a complexity and knowledge insecurity takes place on the Swedish retirement area and the interest for the subject is low. This study aims to identify the terms that have an affection on that area and analyzes the subject from a HR-perspective in the research company. Both qualitative and quantitative methods are used in this study shaped as web-based survey and focus group interview for higher reliability and validity. The theoretical referred framework in this survey is based on summon situation analysis of the Swedish pension area, definition of the occupational pension and the terms which can affect the pension, for instance the diversity and equality in working life. These terms are later compared to the empirical data for analysis and discussion to the theoretical aspects in the referred framework. HR–s departmental role in relationship to pension knowledge is examined in this survey and so is the question about connection between the retirement during a certain retirement age and the individual pension knowledge. This is later discussed in the discussion section of this survey in a relationship to the empirical result and the theoretical referred background of this study. This survey ends with a conclusion about HR–s role as a pension–communicator and a suggestion to future investigations on the pension area including focus on a broader HR–field. A proactive improvement proposal is presented for the research company with focus on promoting and spreading the pension knowledge in the organization.