No / FP7

Denna studie handlar om pension och pensionskunskap med inriktning tjänstepension i ett svenskt tjänsteproducerande företag. Undersökningen visar på att en komplexitet samt en kunskapsosäkerhet råder på det svenska pensionsområdet samt att intresset för ämnet överlag är lågt. Den här studien riktar in sig på att identifiera bakomliggande orsaksfaktorer till detta på undersökningsföretaget samt att även analysera ämnet utifrån ett HR-perspektiv. I studien används både en kvantitativ och kvalitativ metod i form av webbaserade enkäter samt fokusgruppsintervju för ökad trovärdighet och tillförlitlighet. Den teoretiska referensramen i undersökningen baseras på en sammanställd nulägesanalys av pensionsområdet i Sverige, definition av tjänstepension och faktorer som kan påverka pensionen, sedda bland annat ur perspektiv på mångfald och jämställdhet. Dessa faktorer ställs sedan mot det empiriska materialet för att sedan analyseras och diskuteras i förhållande mot de teoretiska utgångspunkterna i referensramen. HR-funktionens roll gentemot pensionskunskapen undersöks i denna studie samt även frågeställningen om att det finns ett samband mellan pensionsavgång vid viss pensionsålder och individens pensionskunskap. Detta diskuteras senare i studiens diskussionsdel både i förhållande till det erhållna resultatet och den ovannämnda teoretiska bakgrunden. Studien avslutas med en slutsats om HR-s roll som pensionsinformatör samt förslag till vidare forskning på pensionsområdet med bland annat fokus på ett bredare HR-fält. Även ett proaktivt förbättringsförslag presenteras för undersökningsföretagets räkning med fokus på att främja och sprida pensionskunskapen inom organisationen. / This study contains an analysis on pensions and pension knowledge with alignment on occupational pension in a Swedish service producing company. The survey shows that a complexity and knowledge insecurity takes place on the Swedish retirement area and the interest for the subject is low. This study aims to identify the terms that have an affection on that area and analyzes the subject from a HR-perspective in the research company. Both qualitative and quantitative methods are used in this study shaped as web-based survey and focus group interview for higher reliability and validity. The theoretical referred framework in this survey is based on summon situation analysis of the Swedish pension area, definition of the occupational pension and the terms which can affect the pension, for instance the diversity and equality in working life. These terms are later compared to the empirical data for analysis and discussion to the theoretical aspects in the referred framework. HR–s departmental role in relationship to pension knowledge is examined in this survey and so is the question about connection between the retirement during a certain retirement age and the individual pension knowledge. This is later discussed in the discussion section of this survey in a relationship to the empirical result and the theoretical referred background of this study. This survey ends with a conclusion about HR–s role as a pension–communicator and a suggestion to future investigations on the pension area including focus on a broader HR–field. A proactive improvement proposal is presented for the research company with focus on promoting and spreading the pension knowledge in the organization.