Flexibility is a concept that is becoming more and more common in industries around the world. Customers demand products that is suitable for their specific needs. This requires that the production systems easily can be adapted to meet these needs.  Together with a company in the electronics industry, this thesis studied flexible assembly layouts. The company today has three customer contracts where the products not continuously assembled.  This leaves the production areas unused which creates low resource utilization. In order to address this issue the authors investigated how a more flexible assembly layout would meet the needs of a changing production.  The purpose of this thesis was to investigate how a flexible assembly layout could be designed, for low volume products under customer contract in the electronics industry. The goal was to find the most ideal layout design that would reduce the area which the assembly line occupies. This would make room for more customer contracts and still maintain the set requirements.  To make it possible to evaluate the layout change, specific requirement for the assembly area was set. From there, the authors used three different concepts to create a flexible assembly area. Movable tool boards Small batch sizes U-line shaped assembly cells. Using these tools, three different layout designs were created and required different levels of investment. These layouts were compared to each other in order to identify differences.  The result from this study shows a reduction of 24 -46 % in the assembly area if the proposed layouts designs were to be used. In conclusion, the authors propose to carry out a layout change but further studies need to be made on which potential customer contracts could benefit from this newly available area. From there, an appropriate degree of investment can be established. The layout designs consists of different concepts, as mentioned above, and they can be modulated to adapt to different needs. This makes the concepts generalizable and can be implemented in other assembly layouts with similar conditions

Under de senaste tjugo åren har stora förändringar skett inom fastighetsmäklarbranschen. I takt med ökade administrativa krav, striktare lagar samt en ökad konkurrens har pressen att prestera och alltid finnas tillgänglig varit tydligt märkbar. Detta kombinerat med yrkets utformade av obekväma arbetstider har gjort att stressnivån hos fastighetsmäklare ökat, vilket medför en högre risk för psykisk ohälsa. Genom att kartlägga fastighetsmäklarens arbete syftar studien till att tidseffektivisera processen och frigöra tid vilket kan reducera stressnivån och skapa återhämtningstid. En välkänd effektivitetsteori för att skapa effektiva processer är Lean. Teorin härstammar från produktionssektorn men har på senare tid även implementerats inom tjänstebaserade yrken. Kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktär genomfördes i Uppsala, Sverige och ligger till grund för studien datainsamling. Intervjuresultatet påvisar att det finns aktiviteter i processen som kan effektiviseras. Studiens slutsats för att skapa effektiva processer är att anpassa arbetet efter kundens indirekta behov samt att implementera ett proaktivt arbetssätt för att balansera arbetsbördan.

The European Union’s goal for year 2020 aims to reduce the greenhouse gases by 20 % compared to the levels of 1990. This goal can be reached by increasing energy efficiency and renewable energy sources by 20 %. In Sweden housing stands for 40 % of the total energy usage and in apartment buildings district heating is the most used way for heating and hot water. In this degree project two apartment buildings, connected by a garage, have been studied to see which solutions would yield a saving in both money and the environment. The building is heated using district heating and is ventilated through mechanical exhaust ventilation. Analyzing the current energy consumption and ventilation rates, two heat pump manufacturers was contacted to see what their systems could save in terms of energy. By recovering heat from the exhaust air with a heat pump the buildings can save both money and have a reduced impact on the environment. Having a demand-controlled ventilation in the garage would not give a large enough saving in energy to be worth the investment. The already scheduled fans have decreased their energy usage by half. However by having a demand-controlled ventilation in the garage it could reduce the harmful heavy metals that get released when cars drive in and out. By simply lowering the temperature in the garage from 15 °C to 10 °C could save about 12 500 sek/year in heating costs. The conclusion to this study is that using a heat pump to recover energy from exhaust air is an investment that will generate financial savings for the cooperative apartment and have a reduced negative impact on the environment.

Minskningen av koldioxidutsläpp och andra skadliga gaser är en viktigt för miljön, och nödvändigt för människans framtid. Alla kommer behöva minska utsläppen till den nivå som krävs för att nå klimatmålen. Transportsektorn är en stor bidragare till de globala koldioxidutsläppen, och sjöfarten står för en stor del av de utsläppen. Olika metoder, eller perspektiv, kan användas för att bestämma hur stora de utsläppen har varit över de senaste åren. I första delen av rapporten kommer tre av dessa perspektiv diskuteras. I andra delen diskuteras olika möjligheter, både tekniska och operativa, för att reducera utsläppen. Syftet med den här rapporten är att skapa en bättre förståelse för både omfattningen av utsläppen idag, samt diskutera möjligheter att reducera dem. / The reduction of emissions of carbon dioxide and other harmful gases is important for the environment, and crucial for the future of humanity and this planet. Everybody will need to reduce the emissions to a level that will be necessary to reach our climate goals. The transport sector is a large contributor to the global carbon dioxide emissions, and maritime operations are a large part of those emissions. To get a better understanding of how large the emissions have been over the past years, different methods can be used to calculate an estimation. In the first part of the paper three of these estimations are discussed. The other part discusses different options for reducing those emissions, both technological and operative. The purpose of this paper is getting a better understanding of both the magnitude of the emissions today, as well as discussing options for reducing them.

<p>The expectation gap is the definition of the differences between what the interests expects from the auditor and what the auditor delivers. A number of studies have been done regarding the expectation gap and generally they point at the existence of an expectation gap.</p><p>In our paper we want to discover and see how strategies are used in the process to reduce the expectation gap from three levels. The levels we treat are auditors, audit bureaus and the profession. We have chosen to examine the strategies used by the three levels to reduce the expectation gap to following interest groups, owners, management/board of directors, and creditors.The purpose with our paper is to create understanding about how auditors, audit bureaus and the profession use strategies in the process to reduce the expectation gap.</p><p>With existing theories as ground we have construed and developed our own theory about which thinkable strategies the three levels can use.</p><p>We have interviewed auditors, representatives from bureaus and a spokesman for the profession. In the examination we have used telephone interviews with questions based on our operationalization. From our analyse we came to following conclusion: All three levels use strategies in the process to reduce the expectation gap, but not to all interests and not in the same range. We can se a common denominator for the strategies that are used by the levels, they are built on communication. The difference between them is that they take way thru different communication channels. Examples of communication channels are commission letters and oral communication.</p> / <p>Förväntningsgapet är definitionen på skillnaden mellan vad intressenterna förväntar sig av revisorn och vad revisorn i själva verket tillhandahåller. Det har utförts en rad studier gällande förväntningsgapet och generellt pekar de på existensen av ett förväntningsgap.</p><p>Vi vill i vår uppsats upptäcka och se hur strategier används i arbetet mot att reducera förväntningsgapet utifrån tre nivåer. Nivåerna vi behandlar är revisorer, revisionsbyråer och professionen. Vi har valt att undersöka de tre nivåernas strategier för att reducera gapet till följande tre intressentgrupper, ägare, kreditgivare och ledning/styrelse.</p><p>Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur revisorn, revisionsbyrån och professionen använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet till intressenterna.</p><p>Med existerande teorier som grund har vi tolkat och utvecklat en egen teori för vilka tänkbara strategier som kan användas av de tre nivåerna.</p><p>Vi har intervjuat revisorer, representanter från byråer och en talesman för professionen. Vi har i undersökningen använt oss av telefonintervjuer med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi fram till följande: alla tre nivåer använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet, men inte till alla intressenter och inte i lika stor omfattning. Vi kan se en gemensam nämnare för strategierna som idag används av de tre nivåerna, nämligen att de bygger på kommunikation. Skillnaden mellan de är att de sker via olika kommunikationskanaler. Exempel på kommunikationskanaler är uppdragsbrev och muntlig kommunikation.</p>

<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Problem och bakgrund: </strong>Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter.</p><p><strong>Referensram: </strong>I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken. Hur K1 regelverket har bidragit till en enklare redovisning och hur den har reducerat de administrativa kostnaderna.</p><p>Studiens resultat visar att det förenklade årsbokslutet används i väldigt liten skala bland deltagande respondenter i undersökningen. Största orsaken till att K1 regelverket inte används i den utsträckning som förväntats är bristen på information och kunskap hos de enskilda näringsidkarna om K1:s strukturella form och funktion. Då få respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut, blev det svårt att på ett adekvat sätt besvara hur väl det lett till att de administrativa kostnaderna har minskats.</p> / <p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Problem and background:</strong> The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has issued a set of standards for small businesses that have been implemented since January the 1^st 2007. The purpose of these standards is to facilitate and simply the administrative burden. This study poses the question "To what extent has the usability of the K1 framework for small businesses changed the accounting workload? Has there been a streamlining of the accounting workload and has it led to significant cost savings in terms of administrative burden."</p><p><strong>Aim of this study:</strong> The aim of this study is to investigate whether the K1 framework has simplified the administrative workload for small businesses, and if it has led to a streamlining of the process of accounting.</p><p><strong>Method:</strong> The study applies mostly to the deductive research method with the aid of statistical data collection. This means that the study is based on a quantitative survey of a random sample of respondents.</p><p> </p><p><strong>Frame of references:</strong> In the study's theoretical frame of reference various inter-related theories are presented, highlighting the motives behind the K1 framework as well as its functions and its importance to the workload in preparing the financial statements for sole trade businesses in a broader perspective.</p><p> </p><p><strong>Conclusion:</strong> The study's main objective was to try to explain the usefulness of the new K1 framework in the context of its use in practice. How the K1 framework contributed to a simpler accounting and how it has reduced the administrative costs.</p><p>The results of the study show that only a small set of the respondents to the survey use the simplified annual accounts from the K1 framework. The principal reason that the K1 framework is not used to the extent expected, is due to the lack of awareness by the small businesses on the K1 framework's structural form and function. It is evident that more could have been done to widen the knowledge and information on the K1 framework. Given that only a small subset of the respondents use the simplified annual accounts from the K1 framework, it is not adequate to conclude on how well the framework has been used to lessen the administrative costs and burdens.</p>

Sammanfattning Problem och bakgrund: Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen. Metod: Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter. Referensram: I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv. Slutsats: Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken. Hur K1 regelverket har bidragit till en enklare redovisning och hur den har reducerat de administrativa kostnaderna. Studiens resultat visar att det förenklade årsbokslutet används i väldigt liten skala bland deltagande respondenter i undersökningen. Största orsaken till att K1 regelverket inte används i den utsträckning som förväntats är bristen på information och kunskap hos de enskilda näringsidkarna om K1:s strukturella form och funktion. Då få respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut, blev det svårt att på ett adekvat sätt besvara hur väl det lett till att de administrativa kostnaderna har minskats. / Abstract Problem and background: The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has issued a set of standards for small businesses that have been implemented since January the 1st 2007. The purpose of these standards is to facilitate and simply the administrative burden. This study poses the question "To what extent has the usability of the K1 framework for small businesses changed the accounting workload? Has there been a streamlining of the accounting workload and has it led to significant cost savings in terms of administrative burden." Aim of this study: The aim of this study is to investigate whether the K1 framework has simplified the administrative workload for small businesses, and if it has led to a streamlining of the process of accounting. Method: The study applies mostly to the deductive research method with the aid of statistical data collection. This means that the study is based on a quantitative survey of a random sample of respondents.   Frame of references: In the study's theoretical frame of reference various inter-related theories are presented, highlighting the motives behind the K1 framework as well as its functions and its importance to the workload in preparing the financial statements for sole trade businesses in a broader perspective.   Conclusion: The study's main objective was to try to explain the usefulness of the new K1 framework in the context of its use in practice. How the K1 framework contributed to a simpler accounting and how it has reduced the administrative costs. The results of the study show that only a small set of the respondents to the survey use the simplified annual accounts from the K1 framework. The principal reason that the K1 framework is not used to the extent expected, is due to the lack of awareness by the small businesses on the K1 framework's structural form and function. It is evident that more could have been done to widen the knowledge and information on the K1 framework. Given that only a small subset of the respondents use the simplified annual accounts from the K1 framework, it is not adequate to conclude on how well the framework has been used to lessen the administrative costs and burdens.

The expectation gap is the definition of the differences between what the interests expects from the auditor and what the auditor delivers. A number of studies have been done regarding the expectation gap and generally they point at the existence of an expectation gap. In our paper we want to discover and see how strategies are used in the process to reduce the expectation gap from three levels. The levels we treat are auditors, audit bureaus and the profession. We have chosen to examine the strategies used by the three levels to reduce the expectation gap to following interest groups, owners, management/board of directors, and creditors.The purpose with our paper is to create understanding about how auditors, audit bureaus and the profession use strategies in the process to reduce the expectation gap. With existing theories as ground we have construed and developed our own theory about which thinkable strategies the three levels can use. We have interviewed auditors, representatives from bureaus and a spokesman for the profession. In the examination we have used telephone interviews with questions based on our operationalization. From our analyse we came to following conclusion: All three levels use strategies in the process to reduce the expectation gap, but not to all interests and not in the same range. We can se a common denominator for the strategies that are used by the levels, they are built on communication. The difference between them is that they take way thru different communication channels. Examples of communication channels are commission letters and oral communication. / Förväntningsgapet är definitionen på skillnaden mellan vad intressenterna förväntar sig av revisorn och vad revisorn i själva verket tillhandahåller. Det har utförts en rad studier gällande förväntningsgapet och generellt pekar de på existensen av ett förväntningsgap. Vi vill i vår uppsats upptäcka och se hur strategier används i arbetet mot att reducera förväntningsgapet utifrån tre nivåer. Nivåerna vi behandlar är revisorer, revisionsbyråer och professionen. Vi har valt att undersöka de tre nivåernas strategier för att reducera gapet till följande tre intressentgrupper, ägare, kreditgivare och ledning/styrelse. Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur revisorn, revisionsbyrån och professionen använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet till intressenterna. Med existerande teorier som grund har vi tolkat och utvecklat en egen teori för vilka tänkbara strategier som kan användas av de tre nivåerna. Vi har intervjuat revisorer, representanter från byråer och en talesman för professionen. Vi har i undersökningen använt oss av telefonintervjuer med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi fram till följande: alla tre nivåer använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet, men inte till alla intressenter och inte i lika stor omfattning. Vi kan se en gemensam nämnare för strategierna som idag används av de tre nivåerna, nämligen att de bygger på kommunikation. Skillnaden mellan de är att de sker via olika kommunikationskanaler. Exempel på kommunikationskanaler är uppdragsbrev och muntlig kommunikation.

Bakgrund: Idag utförs åtskilliga pediatriska operationer – i Sverige opererades omkring 90 000 barn mellan noll till fjorton år 2017. Att sövas och opereras är förmodligen bland det mest oroväckande ett barn kan vara med om inom sjukvården. Oro påträffas hos 50-75% av de barn som ska genomgå operation. Oro kan bland annat försvåra anestesin, ge ökat medicinskt behov och orsaka postoperativa komplikationer. Syfte: Syftet var att genom en systematisk litteraturstudie belysa strategier som förebygger och reducerar barns perioperativa oro. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Barn två till tolv år som skagenomgå eller har genomgått anestesi och operation. Artikelsökningar genomfördes i tre, för ämnesområdet, relevanta databaser. Resultat: Studien omfattar 25 resultatartiklar som visar på varierande strategier för att hantera barns perioperativa oro. Fem av dessa visade inte på någon överlägsen ororeducerande effekt i jämförelse med sedvanliga eller jämförande strategier. Information och distraktion utkristalliserades som huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Multimedia var en framträdande underkategori som innefattade flera olika strategier. Några utstickande strategier var bland annat doftande inhalationsmasker och teaterframträdanden. Slutsats: Studien påvisar att det finns en variation i hur oro kan hanteras för att förebyggas och reduceras inom den pediatriska perioperativa vården. Strategierna inom underkategorin multimedia ter sig i denna studie mer framträdande vilket kan tyda på att de förekommer i större utsträckning inom denna vårdform. Det tydliggjordes dock att det inte finns en enda enskild strategi som anses vara vedertagen eller överlägsen andra. En icke-farmakologisk strategi skulle kunna föredras då den kan anses vara ett säkert, icke-invasivt och således behagligt alternativ till sedvanliga farmakologiska strategier såsom premedicinering. / Background: Today numerous paediatric surgeries are performed – In Sweden, 2017, approximately 90 000 children from zero to fourteen years of age underwent surgery/were operated on. To receive anaesthesia and have an operation is probably among the most disturbing and stressful a child can experience. Anxiety is found in 50-75% of children undergoing surgery. Anxiety can, among other things, complicate anesthesia, increase medical need and cause postoperative complications. Purpose: The aim was to elucidate strategies to prevent and reduce children’s perioperative anxiety through a systematic literature review. Method: A systematic literature review with quantitative approach. Children two to twelwe years of age who are to undergo or have undergone anesthesia and surgery. Article searches were carried out in three, for the subject area, relevant databases. Result: The study comprises 25 result articles that show varying strategies for dealing with children's perioperative anxiety. Five of these did not show any superior or reducing effect compared to conventional or comparative strategies. Information and distraction were distinguished as main categories. Multimedia was a prominent subcategory that included several different strategies. Some protruding strategies included scented inhalation masks and theater performances. Conclusion: There is a variation in how anxiety can be managed to be prevented and reduced in pediatric perioperative care. The strategies in the sub-category multimedia appear prominent in this study, which may indicate that these strategies occur to a greater extent within this form of care. It was made clear that there is no single individual strategy considered to be accepted or superior to others. A nonpharmacological strategy might be preferred as it can be considered a safe, non-invasive and thus pleasant alternative to conventional pharmacological strategies such as premedication.

The aim of the present study was to find out about teachers’ awareness, experiences and specific strategies used when dealing with Foreign Language Speaking Anxiety in the subject of English in Swedish upper secondary schools. Five teachers were interviewed to find out about their awareness and experiences of what contributes to Foreign Language Speaking Anxiety, and what manifestations students show who suffer from it. Further, the interviews also intended to find out about the teachers’ specific strategies used in order to reduce Foreign Language Speaking Anxiety. The results demonstrated that the anxious students generally are those who put unrealistic demands on themselves and feel that anything less than an excellent outcome is a failure. All participants agreed that two contributing factors to Foreign Language Speaking Anxiety are the fear of being embarrassed in front of others, and the emotional aspect of low self-confidence or self-esteem. Students tend to fear speaking situations where others could evaluate them negatively, which probably has to do with low self-confidence or self-esteem. The most evident manifestation of Foreign Language Speaking Anxiety proved to be the strategy of avoidance, where students can refuse to speak, become silent, or do not even show up for speaking activities. The most extensively used strategy for reducing Foreign Language Speaking Anxiety turned out to be dividing students into smaller groups, in order to make each student feel more comfortable speaking English. However, the results also brought up some interesting strategies used not mentioned in previous research. / Syftet med denna studie var att ta reda på lärarnas medvetenhet, erfarenheter och specifika strategier som de använder sig av när det kommer till talängslan i främmande språk i en svensk gymnasieskolekontext. Fem lärare intervjuades för att få reda på deras medvetenhet och erfarenheter kring vad som bidrar till talängslan i främmande språk och hur det yttrar sig hos eleverna som lider av det. Vidare så var även syftet att ta reda på specifika strategier lärarna använder sig av i undervisningen för att reducera talängslan i främmande språk. Resultaten visade att oroliga studenter oftast är de som ställer orealistiska krav på sig själva och känner att allt utom ett utmärkt resultat är ett misslyckande. Alla deltagare var överens om att två bidragande orsaker till talängslan i främmande språk är rädslan för att bli generad framför andra, och den känslomässiga aspekten av lågt självförtroende eller självkänsla. Eleverna tenderar att vara oroliga i talsituationer där andra skulle kunna bedöma dem negativt, vilket antagligen har att göra med lågt självförtroende eller självkänsla. Det mest uppenbara yttrandet för talängslan i främmande språk visade sig vara undvikande, som till exempel, att eleverna vägrar att prata, blir tystlåtna, eller inte ens är närvarande under talaktiviteten. Den mest använda strategin för att reducera talängslan i främmande språk visade sig vara att dela upp eleverna i mindre grupper för att de skall känna sig mer bekväma med att tala engelska. Resultaten visade även på några intressanta strategier som inte nämnts i tidigare forskning.