Det finns  ett  antal  studier  av  ägarstruktur  och  dess  inverkan  på  bolagsprestation  med motstridiga resultat. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsnoterade bolags fem största aktieägares röstandelar samt eventuella skillnader i röstandelar och kapitalandelar (gapet) relaterar till bolagsprestation. Detta undersöks med hjälp av regressionsanalyser på manuellt inhämtat samt tillhandahållet datamaterial. Resultaten är blandade för de tillämpade prestationsmåtten Tobin’s Q och return on assets. I framställningen erhölls ett negativt samband mellan aktieägarkoncentration och bolagsprestation. Vidare erhölls ett positivt samband mellan gapet och bolagsprestation. Resultaten tolkas med försiktighet men de kan dock utgöra en grundför att kritiskt förhålla sig till en av de grundläggande teorierna för bolagsstyrning.

No description available.

No description available.

Entreprenörskap är förknippat med personliga och finansiella risker. Tidigare forskning har visat att entreprenörer är riskbenägna vilket, enligt kognitiva processer, förklaras av att det har ett positivt synsätt på risker. Entreprenörer kan uppleva problem med att finna externt kapital, något som benämns som det finansiella gapet. Crowdfunding är en finansieringsform som kan minska det finansiella gapet för företag som befinner sig i uppstartsfasen. I uppsatsen studeras sambandet mellan andelsbaserad crowdfunding och entreprenörskapsrisk. Entreprenörskapsrisk har i den här studien delats upp i finansiell risk och personlig risk. Studien använder ett kvalitativt tillvägagångssätt för att utveckla det teoretiska ramverk som finns för crowdfunding och entreprenörskapsrisk. Extensiva intervjuer genomfördes med sex entreprenörer som har använt sig av andelsbaserad crowdfunding vid ett, eller flera, tillfällen under uppstartsperioden och har startat upp i Sverige. Studiens resultat visar att andelsbaserad crowdfunding minskar den finansiella risken hos entreprenörer men att den personliga risken består. Dock går det att argumentera för utifrån studiens resultat att aspekten “rädsla för att misslyckas” som är en del av den personliga risken minskas indirekt i och med att den finansiella risken minskar.

Sammanfattning -  ”Mind the Gap”- En studie om samarbetet mellan byrå och kund. Seminarium: 31 maj 2012 Institution: Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls-och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, 15 ECTS Författare: Alexandra Bergkvist, Jenny Bernhardsson, My Lundberg 21 April 1988   11 December 1987   23 September 1988 Handledare: Dan Linder Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Arbetsprocess, kundrelation, gapet, dödvikt, spill, reklambyrå Problem: Studien behandlar relationen mellan reklambyråer och deras kunder, vilka problem som kan uppstå i samarbetsprocessen samt hur det är möjligt att undvika problem och därigenom ge förslag på eventuella förändringar i samarbetet. Problemformuleringen bygger på att identifiera gapet i arbetsprocessen Syfte: Identifiera var gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byråer består av. Frågeställning: Vad består gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byråer av? När uppstår gap? På vilka sätt kan de berörda parterna minska gapet? Metod: I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att förstå vad gapet i arbetsprocessen består av. Studiens empiriska del utgörs av fyra personintervjuer, tre reklambyråer och en byråvalsrådgivare. Intervjufrågorna är av en halvstrukturerad intervjuform, vilket innebär att samma frågor, med frihet till följdfrågor kommer ställas. Slutsats: Bland de intervjuade byråerna och byråvalsrådgivaren rådde det en samstämmighet av vad gapet består av, med undantag av ett fåtal skilda meningar. Det framkom att gapet främst består av skild syn på förväntningarna i samarbetet. / Abstract - ”Mind the Gap”- A study on the cooperation between advertising agencies and their clients. Seminar date: May 31th 2012 Institution: University of Mälardalen, School of Sustainable Development of Society and Technology Course: Bachelor thesis in business administration focusing on marketing, 15 ECTS Authors: Alexandra Bergkvist, Jenny Bernhardsson, My Lundberg 21 th April 1988   11th December 1987   23rd September 1988 Tutor:  Dan Linder Examinator: Cecilia Lindh Keywords: Work process, Customer Relations, Gap, Deadweight, Overflow, Advertising agency Problem: The problem formulation is based on identifying the gap in the work process between advertising agencies and their clients. Purpose: The purpose of this study is to identify what the gap in the work process between clients and advertising agencies consists of. Research question: What does the gap in the work process between clients and advertising agencies consists of? When does gaps occur? In what way can the two parts bridge the gap? Method: The paper applies a qualitative method for understanding what the gap in the work process consists of. The empirical part of the study consists of four personal interviews, with three advertising agencies and one agency-choice counsellor. The interview questions are of a semi-structured interview form, which means that the same questions will be asked but with freedom to ask follow-up questions. Conclusion: Among the interviewed agencies and the agency-choice counsellor, there was a consensus of what the gap consists of, with the exception of a few different opinions. The appearance showed that the gap mainly consisted of different expectations and visions.

No description available.

<p>The expectation gap is the definition of the differences between what the interests expects from the auditor and what the auditor delivers. A number of studies have been done regarding the expectation gap and generally they point at the existence of an expectation gap.</p><p>In our paper we want to discover and see how strategies are used in the process to reduce the expectation gap from three levels. The levels we treat are auditors, audit bureaus and the profession. We have chosen to examine the strategies used by the three levels to reduce the expectation gap to following interest groups, owners, management/board of directors, and creditors.The purpose with our paper is to create understanding about how auditors, audit bureaus and the profession use strategies in the process to reduce the expectation gap.</p><p>With existing theories as ground we have construed and developed our own theory about which thinkable strategies the three levels can use.</p><p>We have interviewed auditors, representatives from bureaus and a spokesman for the profession. In the examination we have used telephone interviews with questions based on our operationalization. From our analyse we came to following conclusion: All three levels use strategies in the process to reduce the expectation gap, but not to all interests and not in the same range. We can se a common denominator for the strategies that are used by the levels, they are built on communication. The difference between them is that they take way thru different communication channels. Examples of communication channels are commission letters and oral communication.</p> / <p>Förväntningsgapet är definitionen på skillnaden mellan vad intressenterna förväntar sig av revisorn och vad revisorn i själva verket tillhandahåller. Det har utförts en rad studier gällande förväntningsgapet och generellt pekar de på existensen av ett förväntningsgap.</p><p>Vi vill i vår uppsats upptäcka och se hur strategier används i arbetet mot att reducera förväntningsgapet utifrån tre nivåer. Nivåerna vi behandlar är revisorer, revisionsbyråer och professionen. Vi har valt att undersöka de tre nivåernas strategier för att reducera gapet till följande tre intressentgrupper, ägare, kreditgivare och ledning/styrelse.</p><p>Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur revisorn, revisionsbyrån och professionen använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet till intressenterna.</p><p>Med existerande teorier som grund har vi tolkat och utvecklat en egen teori för vilka tänkbara strategier som kan användas av de tre nivåerna.</p><p>Vi har intervjuat revisorer, representanter från byråer och en talesman för professionen. Vi har i undersökningen använt oss av telefonintervjuer med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi fram till följande: alla tre nivåer använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet, men inte till alla intressenter och inte i lika stor omfattning. Vi kan se en gemensam nämnare för strategierna som idag används av de tre nivåerna, nämligen att de bygger på kommunikation. Skillnaden mellan de är att de sker via olika kommunikationskanaler. Exempel på kommunikationskanaler är uppdragsbrev och muntlig kommunikation.</p>

The expectation gap is the definition of the differences between what the interests expects from the auditor and what the auditor delivers. A number of studies have been done regarding the expectation gap and generally they point at the existence of an expectation gap. In our paper we want to discover and see how strategies are used in the process to reduce the expectation gap from three levels. The levels we treat are auditors, audit bureaus and the profession. We have chosen to examine the strategies used by the three levels to reduce the expectation gap to following interest groups, owners, management/board of directors, and creditors.The purpose with our paper is to create understanding about how auditors, audit bureaus and the profession use strategies in the process to reduce the expectation gap. With existing theories as ground we have construed and developed our own theory about which thinkable strategies the three levels can use. We have interviewed auditors, representatives from bureaus and a spokesman for the profession. In the examination we have used telephone interviews with questions based on our operationalization. From our analyse we came to following conclusion: All three levels use strategies in the process to reduce the expectation gap, but not to all interests and not in the same range. We can se a common denominator for the strategies that are used by the levels, they are built on communication. The difference between them is that they take way thru different communication channels. Examples of communication channels are commission letters and oral communication. / Förväntningsgapet är definitionen på skillnaden mellan vad intressenterna förväntar sig av revisorn och vad revisorn i själva verket tillhandahåller. Det har utförts en rad studier gällande förväntningsgapet och generellt pekar de på existensen av ett förväntningsgap. Vi vill i vår uppsats upptäcka och se hur strategier används i arbetet mot att reducera förväntningsgapet utifrån tre nivåer. Nivåerna vi behandlar är revisorer, revisionsbyråer och professionen. Vi har valt att undersöka de tre nivåernas strategier för att reducera gapet till följande tre intressentgrupper, ägare, kreditgivare och ledning/styrelse. Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur revisorn, revisionsbyrån och professionen använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet till intressenterna. Med existerande teorier som grund har vi tolkat och utvecklat en egen teori för vilka tänkbara strategier som kan användas av de tre nivåerna. Vi har intervjuat revisorer, representanter från byråer och en talesman för professionen. Vi har i undersökningen använt oss av telefonintervjuer med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi fram till följande: alla tre nivåer använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet, men inte till alla intressenter och inte i lika stor omfattning. Vi kan se en gemensam nämnare för strategierna som idag används av de tre nivåerna, nämligen att de bygger på kommunikation. Skillnaden mellan de är att de sker via olika kommunikationskanaler. Exempel på kommunikationskanaler är uppdragsbrev och muntlig kommunikation.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska småföretag tillämpar samt hur dessa tillämpas. Dessutom ämnar studien att kartlägga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva på att tillfredsställa behovet av kapital. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfördelning. Vidare behandlas entreprenörens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder. Metod: Studien utgår från ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats. Undersökningen utgörs av en surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet i denna studie består utav ägare av små företag som uppfyller EU kommissionens krav på ett litet företag. Primärdata i undersökningen genereras av intervjuer genomförda på dessa småföretag. Empiri: Empirin består av en presentation av den data som samlades in från de tio personliga intervjuerna genomförda på tio ägare från olika verksamheter. Slutsats: Studien visar att de sex mest tillämpade bootstrappingsmetoderna är inte tagit ut någon lön, delat utrustning med andra företag, använt eget konto för att finansiera verksamheten, samarbetat med andra företag, använt leasad utrustning samt förhandlat bästa villkor med leverantörer. Vidare har det visat sig att relationsorienterade- samt ägarfinansierade bootstrappingsmetoder anses vara mest effektiva på att minska verksamhetens kapitalbehov. / Purpose: The purpose of this study is to identify what financial bootstrapping methods small Swedish enterprises exercise and also how they exercise these methods. Furthermore, this study will seek to map which of the identified bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.  Theoretical Framework: The theoretical framework in this study compiles theories of The Financial Gap and asymmetrical information. Furthermore, it consists of theories about entrepreneurs and their preferences of capital in The Pecking Order Theory, as well as theories about Financial Bootstrapping and its different methods. Methodology: This thesis has a positivistic and an iterative approach. Furthermore,    this thesis consists of a survey research and applies semi-structured interviews as a method to generate data. The sample in this study consists of owners of small enterprises that meet the criteria for a small business according to the EU. The primary data used in this thesis has been generated through interviews with the selected business owners.  Result: The empirical findings in this thesis consist of a presentation of the data generated from the interviews with ten different business owners from various enterprises. Conclusion: The most frequently-used bootstrapping methods are: Withhold managers salary, share equipment with other businesses, use own credit cards to finance the enterprise, cooperate with other businesses, lease equipment and seek out best conditions with suppliers. Furthermore the findings in this thesis show that relationship-oriented and private owner-financed financial bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.

This thesis investigates through focus groups the effect of greenwashing from theenvironmentally conscious consumer perspective. The study deepens the understanding of attitudes and purchase intentions before and after the revealing that the marketing campaignwere criticized as greenwashing. The respondents' thoughts, perceived credibility andpurchase intention contributed to the fact that patterns regarding attitude and purchase intention could be distinguished. Through Rausch and Kopplin's green extension of Ajzen's Theory of Reasoned Action and the theory of The Green Gap, the respondents' attitudes and purchase intentions could be interpreted. Before revealing the information of greenwashing, the respondents were already critical of the messages in all shown cases. Despite an interpreted negative attitude, the respondents pointed out that they could consider buying the products. After the revealing of greenwashing, a sense of affirmation was perceived in the focus groups. The credibility of the marketing is thus considered to have been negatively damaged, but the respondents justify future purchases based on other positive sustainable attributes that the products or companies have. A revealing of greenwashing in a generally environmentally conscious consumer segment is thusinterpreted to be of less importance, where other factors justify that the purchase intention remains.