North of the city of Stockholm lies the area called Södra Roslagen composed of several municipalities. The purpose of this essay is to discover how local informants describe the food culture of the region and analyse why some types of food are mentioned and others are excluded. Several people within the food industry of Södra Roslagen were given surveys asking them to describe the food habits of the area, from commodities and certain dishes to traditions. These answers were analysed using the theories regional food, regiocentrism, revitalisation, placeless food and the idea of viewing culture through the long and the short perspective. One informant mentioned that professionals in the food industry of the region tend to follow trends from the rest of the world and another that many producers work with ecological requirements. Södra Roslagen was also defined by some as having a taste of summer as this coastal area sees an influx of visitors during that season. Mostly though, the informants struggled with defining the food of the area with a few identifying it as anonymous. This might be due to no marketing attempts having been made to give foods of the area a regional profile or add a symbolic value. It might also be because these municipalities are composed of many families originally from various places of the world. Therefore this cultural melting pot has a rich mixture of global food instead of things the locals would specifically associate with the region. Instead of using a short term perspective and mentioning this foreign food as part of the contemporary culture of Södra Roslagen the informants use the longer perspective where traditions need to have existed in a place for many years for them to be considered as part of the regional culture and contemporary culture is ignored.

There are shortcomings when it comes to recent studies by a Roma perspective on Roma culture and traditions. The purpose of this paper is to understand how the Roma present themselves in eight articles with an emphasis on culture, language and identity. The questions are as follows: First, how the Roma articles manufactures the Roma culture and what do these articles say about culture, identity and language from a Roma perspective? Second, how can the Roma preserve and develop their culture and be a part of Swedish society in accordance with Articles? Some of the findings are that the Roma language, Roma clothing and Roma music is part of the Roma culture. Similarly, social codes and traditions such as International Roma Day, which is a Romani celebration. Family dinners and celebrations such as weddings, funerals and other occasions is something that strengthens the Community and the identity of the Roma. Modern Romani Chib today is a multifaceted language where there are multiple words for the same concept. Romani Chib has been developed in countries where it is spoken and had influences from the majority languages and thus has developed different varieties of the language. The result also shows a need for the Roma to organize. Moreover, the school's importance to Roma identity in which Roma classes are considered creating security within a cultural community, which in turn facilitates learning. In conclusion, the results also show that the mutual use of an intercultural perspective, the Roma minority and the majority could come closer together.

Denna studies syfte var att ta reda på hur några lärare i norra Sverige ser på sitt uppdrag att undervisa om de fem nationella minoriteterna, hur de arbetar mot läroplanens mål och vilka utmaningar och möjligheter de möter i sin undervisning. I min studie har jag använt en kvalitativ undersökning. Undersökningen består av muntliga intervjuer med två lärare och skriftliga svar via mejl-kontakter med tre lärare inom mellan- och högstadiet i små byaskolor och på en gymnasieskola i norra Sverige. Jag har även skickat fråga via e-post till två förlag gällande deras läromedel och innehållet om de nationella minoriteterna i läromedlen. De lärare som medverkade i min studie är alla medvetna om deras uppdrag och fyra av fem undervisar om minoriteterna då det ingår i deras ämnen. Alla lärare är positiva till uppdraget och anser att det är viktigt med undervisning om minoriteterna. Bristen av material ser dessa lärare som en utmaning. En möjlighet för alla lärare är just det att några av grupperna finns naturligt i samhället, vilket innebär att det är lättare att hitta arbetssätt och material till undervisningen. Lärarna arbetar efter de målen som står i läroplanen. Läraren som inte undervisar om minoriteterna är ändå positiv till att göra det ifall det blir aktuellt i hennes undervisning. Fortsatt skulle det vara intressant att få information på hur undervisningen fungerar på andra skolor i samma kommun och hur rektorerna i kommunen ser till att uppdraget fullföljs.

<p>This thesis aims to study brand change, which can be of interest since a brand during its lifetime can be expected to meet a lifecycle consisting of five phases; innovation, introduction, growth, maturity and recession. In order to avoid the recession phase and the sales decline that follows there is a need for a change of the brand.</p><p>In order to study brand change, theoretical framework is compared to two real world cases that have gone through an active change.</p><p>The conceptions of positioning, repositioning and revitalization are clarified. Positioning deals with how brands are located in customer’s minds as well as on the real market. Repositioning implies a change of the current position and is also often a move towards a new market segment. Revitalization deals with giving the brand new associations as well as changes in the product. Revitalization in its simplest form can be just a repetition of old messages and associations mixed, in some cases in combination with new ones. Ongoing revitalization can in the long run be seen as incremental repositioning since the brand is updated with small steps in order to follow the customer’s changes in preferences and after a while end up in a new position. Radical repositioning means that you during a short period of time change the foundation of a brand by creating new associations and an almost new product, all to accomplish a trustworthy message to the new target group.</p><p>The two brands, Festis and Explorer Vodka, have both gone through changes but with different reasons. Festis did not have a large customer group and therefore aimed at finding a new attractive target group. Explorer Vodka already had a large circle of customer, which it could not afford to lose, and therefore just a small image change was the solution.</p><p>Festis performed a radical repositioning and switched target group and thereby recaptured the market leader position in the stilldrinkmarket. Explorer Vodka has with small steps improved its image and at the same time stick to their target group by revitalization.</p> / <p>I denna uppsats studeras förändring av varumärken, vilket kan vara av intresse eftersom det kan förväntas att ett varumärke under sin livstid kan komma att möta en livscykel bestående av fem olika faser, utveckling, introduktion, tillväxt, mognad, och slutligen nedgång. För att undvika nedgångsfasen och en eventuell död krävs en förändring av varumärket.</p><p>För att studera förändring av varumärken tillämpas uppsatsens teorier på två fallstudier av varumärken som genomgått ett aktivt förändringsarbete.</p><p>I uppsatsen behandlas begreppet positionering av varumärken såväl som förändringsbegreppen ompositionering och revitalisering. Positionering beskriver hur ett varumärke är placerat i konsumenternas medvetande såväl som på marknaden. Ompositionering innebär förändringar av befintlig position och är ofta en förflyttning till ett annat marknadssegment. Revitalisering innebär bland annat att skapa nya associationer till varumärket genom direkta åtgärder och/eller förändringar i produkten. Ständig revitalisering kan i längden ses som en inkrementell ompositionering eftersom man i små steg följer förändringarna i kundernas uppfattningar. Radikal ompositionering innebär att man under en kort tid förändrar hela grunden för varumärket och istället skapar nya associationer och även förändrar produkten för att på ett så trovärdigt sätt som möjligt rikta sig till en ny målgrupp.</p><p>De två varumärkena Festis och Explorer Vodka har båda genomgått förändringar. Dessa förändringar har skett med lite olika motiv, Festis hade ingen stark kundbas och behövde hitta ett nytt attraktivt kundsegment. Explorer Vodka hade en stark kundbas med och hög försäljning som man inte fick förlora, dock behövde varumärkets image förbättras.</p><p>Festis genomförde en radikal ompositionering och bytte kundsegment och återtog därmed sin forna position som marknadsledare på stilldrinksmarknaden. Explorer Vodka har med små steg förbättrat sin image och samtidigt stannat kvar i samma kundsegment, vilket kan liknas vid en revitaliseringsstrategi.</p>

This thesis aims to study brand change, which can be of interest since a brand during its lifetime can be expected to meet a lifecycle consisting of five phases; innovation, introduction, growth, maturity and recession. In order to avoid the recession phase and the sales decline that follows there is a need for a change of the brand. In order to study brand change, theoretical framework is compared to two real world cases that have gone through an active change. The conceptions of positioning, repositioning and revitalization are clarified. Positioning deals with how brands are located in customer’s minds as well as on the real market. Repositioning implies a change of the current position and is also often a move towards a new market segment. Revitalization deals with giving the brand new associations as well as changes in the product. Revitalization in its simplest form can be just a repetition of old messages and associations mixed, in some cases in combination with new ones. Ongoing revitalization can in the long run be seen as incremental repositioning since the brand is updated with small steps in order to follow the customer’s changes in preferences and after a while end up in a new position. Radical repositioning means that you during a short period of time change the foundation of a brand by creating new associations and an almost new product, all to accomplish a trustworthy message to the new target group. The two brands, Festis and Explorer Vodka, have both gone through changes but with different reasons. Festis did not have a large customer group and therefore aimed at finding a new attractive target group. Explorer Vodka already had a large circle of customer, which it could not afford to lose, and therefore just a small image change was the solution. Festis performed a radical repositioning and switched target group and thereby recaptured the market leader position in the stilldrinkmarket. Explorer Vodka has with small steps improved its image and at the same time stick to their target group by revitalization. / I denna uppsats studeras förändring av varumärken, vilket kan vara av intresse eftersom det kan förväntas att ett varumärke under sin livstid kan komma att möta en livscykel bestående av fem olika faser, utveckling, introduktion, tillväxt, mognad, och slutligen nedgång. För att undvika nedgångsfasen och en eventuell död krävs en förändring av varumärket. För att studera förändring av varumärken tillämpas uppsatsens teorier på två fallstudier av varumärken som genomgått ett aktivt förändringsarbete. I uppsatsen behandlas begreppet positionering av varumärken såväl som förändringsbegreppen ompositionering och revitalisering. Positionering beskriver hur ett varumärke är placerat i konsumenternas medvetande såväl som på marknaden. Ompositionering innebär förändringar av befintlig position och är ofta en förflyttning till ett annat marknadssegment. Revitalisering innebär bland annat att skapa nya associationer till varumärket genom direkta åtgärder och/eller förändringar i produkten. Ständig revitalisering kan i längden ses som en inkrementell ompositionering eftersom man i små steg följer förändringarna i kundernas uppfattningar. Radikal ompositionering innebär att man under en kort tid förändrar hela grunden för varumärket och istället skapar nya associationer och även förändrar produkten för att på ett så trovärdigt sätt som möjligt rikta sig till en ny målgrupp. De två varumärkena Festis och Explorer Vodka har båda genomgått förändringar. Dessa förändringar har skett med lite olika motiv, Festis hade ingen stark kundbas och behövde hitta ett nytt attraktivt kundsegment. Explorer Vodka hade en stark kundbas med och hög försäljning som man inte fick förlora, dock behövde varumärkets image förbättras. Festis genomförde en radikal ompositionering och bytte kundsegment och återtog därmed sin forna position som marknadsledare på stilldrinksmarknaden. Explorer Vodka har med små steg förbättrat sin image och samtidigt stannat kvar i samma kundsegment, vilket kan liknas vid en revitaliseringsstrategi.

Huri Eunice Aguilar Fyra PR-konsulters syn på hur man förändrar ett personligt varumärke. - En kvalitativ undersökning om processen av att förändra ett personligt varumärke. Antal sidor: 38 Uppsatsen behandlar processen av att förändra ett befintligt personligt varumärke. Syftet är att beskriva och skapa förståelse för processen av att förändra ett personligt varumärke. Frågeställningarna är hur ompositioneras eller revitaliseras ett befintligt personligt varumärke? Finns det gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar det personliga varumärke? Vilka risker finns vid en ompositionering eller revitalisering utav ett befintligt  personligt varumärke? Kan de varumärkesstrategierna som finns om hur man förändrar ett företags eller produktvarumärke anpassas till personliga varumärken? Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra PR-konsulter som har erfarenhet av att förändra varumärken eller personliga varumärken. Processen av att förändra ett personligt varumärke är att identifiera det personliga varumärkets identitet. Det andra steget är att fastställa hur det personliga varumärket ska uppfattas, och vilka egenskaper i ens identitet som därmed måste belysas. De sista steget är att ta reda på hur det personliga varumärket uppfattas, och minska gapet mellan hur man vill att det personliga varumärket ska uppfattas, och den faktiska uppfattningen. Gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar ett personligt varumärke är att förändringen anses vara genuin, naturlig, och att förändringen endast belyser andra redan existerande egenskaper i ett personligt varumärkes identitet. De risker som finns i att förändra ett personligt varumärke är att tappa sin målgrupp eller trovärdighet samt att man eliminerar de element som differentierar det personliga varumärket. Uppsatsens slutsats är att vissa av de varumärkesstrategier som finns, kan appliceras på personliga varumärken. Skillnaden är att varumärkesstrategierna för produkt och företags varumärkena är mer omfattande. Varumärkesstrategierna som inte tycks vara applicerbara, är de som tar upp en förändring av själva produkten vid en förändring av varumärket. Uppsatsen kommer fram till att ett personligt varumärke kan revitaliseras dock inte ompositioneras. En ompositionering involverar en förändring på själva produkten, medan en revitalisering är ett mer korrekt begrepp att använda , då begreppet syftar till att ändra ett varumärkes associationer.

<p>Huri Eunice Aguilar</p><p>Fyra PR-konsulters syn på hur man förändrar ett personligt varumärke. - En kvalitativ undersökning om processen av att förändra ett personligt varumärke.</p><p>Antal sidor: 38<strong></strong></p><p>Uppsatsen behandlar processen av att förändra ett befintligt personligt varumärke. Syftet är att beskriva och skapa förståelse för processen av att förändra ett personligt varumärke. Frågeställningarna är hur ompositioneras eller revitaliseras ett befintligt personligt varumärke? Finns det gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar det personliga varumärke? Vilka risker finns vid en ompositionering eller revitalisering utav ett befintligt  personligt varumärke? Kan de varumärkesstrategierna som finns om hur man förändrar ett företags eller produktvarumärke anpassas till personliga varumärken?</p><p>Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra PR-konsulter som har erfarenhet av att förändra varumärken eller personliga varumärken.</p><p>Processen av att förändra ett personligt varumärke är att identifiera det personliga varumärkets identitet. Det andra steget är att fastställa hur det personliga varumärket ska uppfattas, och vilka egenskaper i ens identitet som därmed måste belysas. De sista steget är att ta reda på hur det personliga varumärket uppfattas, och minska gapet mellan hur man vill att det personliga varumärket ska uppfattas, och den faktiska uppfattningen.</p><p>Gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar ett personligt varumärke är att förändringen anses vara genuin, naturlig, och att förändringen endast belyser andra redan existerande egenskaper i ett personligt varumärkes identitet.</p><p>De risker som finns i att förändra ett personligt varumärke är att tappa sin målgrupp eller trovärdighet samt att man eliminerar de element som differentierar det personliga varumärket. Uppsatsens slutsats är att vissa av de varumärkesstrategier som finns, kan appliceras på personliga varumärken. Skillnaden är att varumärkesstrategierna för produkt och företags varumärkena är mer omfattande. Varumärkesstrategierna som inte tycks vara applicerbara, är de som tar upp en förändring av själva produkten vid en förändring av varumärket. Uppsatsen kommer fram till att ett personligt varumärke kan revitaliseras dock inte ompositioneras. En ompositionering involverar en förändring på själva produkten, medan en revitalisering är ett mer korrekt begrepp att använda , då begreppet syftar till att ändra ett varumärkes associationer.</p>

No description available.

Samiska språket är ett av Sveriges minoritetsspråk som skyddas i lagen. Under en lång tid har samiskan befunnit sig i en språkbytesprocess. Forskning visar att när ett språk hotas är vuxeninlärning en viktig åtgärd i återupplivandet av språket. Syftet med denna studie är att kartlägga och få förståelse för vuxnas (i detta fall föräldrar till barn inom en sameskola och en samisk förskola) upplevelser av användning av samiska i sin vardag och motivation till sin egen språkinlärning. Genom en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag där 60 föräldrar (till barn inom en sameskola och en samisk förskola) deltog söker studien svar på vad som motiverar till inlärning och användning av samiska samt vilka förutsättningar och hinder det kan finnas. Resultatet av enkätstudien visar att respondenterna tycker att samiskan är viktigt att bevara och överföra till nästa generation. Framförallt ses barn som en motiverande faktor till att både utveckla kunskaper i samiska och använda språket i vardagen.

Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv i sin undersökning om tornedalska elevers språkliga identitet och relation till meänkieli. Studien utfördes genom triangulering som bestod av visuella språkliga porträtt, gruppintervjuer och fältanteckningar i tre fjärdeklasser i två olika tornedalska skolor. Metoden visuella språkliga porträtt, även kallad språkporträtt, är en unik metod som inte använts i tidigare svensk forskning om minoritetsspråk. Den kreativa process som arbetet med språkporträtt innebär för eleverna hjälper eleverna att utveckla sina tankar om språk och identitet. Tillsammans med gruppintervjuer och fältanteckningar ger denna studie ett slutresultat med hög reliabilitet och validitet. I studien synliggörs även vilka luckor det finns kring beskrivningen av tornedalingarnas historia. Resultatet av denna studie sammanfattar att meänkieli fortsättningsvis är en betydelsefull del av tornedalska elevers språkliga identitet. Åtta av 20 elever vill lära sig mer meänkieli då språket är en essentiell del av elevernas kultur och identitet. Detta är ett viktigt resultat för att ge ny glöd och motivering till att revitaliserings-arbetet av meänkieli ska fortgå. Vidare visar resultatet av denna studie att dialekter har en stor betydelse för elevers språkliga identitet. Eleverna beskriver sitt muntliga språkbruk i form av olika svenska dialekter. Tornedalska elever är inte representerade i aktuell forskning och denna studie bidrar med en viktig röst till samtalet om hur språk, kultur och identitet är faktorer som inte går att skilja åt. På så vis innebär en framtid för meänkieli även en framtid för den tornedalska kulturen och identiteten. / This study is based on a socio-cultural perspective and aims to examine Swedish Tornedalian pupils´ linguistic identity and relationship to meänkieli. The study was performed by triangulation which consisted of visual linguistic portraits, group interviews and field notes in three classes in fourth year in two different schools in Swedish Tornedalen. The method visual linguistic portraits, also called language portraits in this study, is a unique method that has not been used in previous Swedish research about minority languages. The creative process of working with the language portraits helps pupils develop their thoughts about language and identity. Together with group interviews and field notes, this study has a high reliability and validity. In this study it also becomes clear what historical gaps that exist around the description of Swedish Tornedalen. A summary of the study still shows that meänkieli is a very important part of Swedish Tornedalian pupils’ linguistic identity. Eight out of 20 pupils want to learn more meänkieli because pupils describe the language as an essential part of their culture and identity. This is an important result to give the revitalization of meänkieli more energy and motivation. Furthermore, the results of this study show that dialects are of great importance for pupils´ linguistic identity. The pupils describe their oral language in form of different Swedish dialects. Tornedalian pupils are not represented in current research and this study contributes with an important voice to the conversation about how language, culture and identity are factors that cannot be distinguished. In this way, a future for meänkieli also means a future for the culture and identity of Tornedalen in Sweden. / Tämän tutkimusten tarkoitus on selvittää ruottin toornionlaakson koulukläppiteen kielellinen itenttiteetti ja suhe meänkieleen. Tutkimuksen teoria perustuu sosiokyltturinen näkökulma ja tehtiin triangulerinkiin kautta jota sisältää visyallinen kielellinen potretti, joukkointerjyyvit ja panna kirjoihin. Tutkimuksessa on mukana kolme eri luokkia kaksi eri meänmaan koulusta. Metuuti visyallinen kielellinen potretti myös sanottu kielipotretti, ei ole ennen nähty ruottin riikin tutkimuksissa minuriteettikielissä. Koulukläppiteen kreativi työskentely kielipotrettiten kanssa auttaa ne käsittäämään niien ajatukset kielestä ja itenttiteettistä. Tutkimuksen lopputulos on vahva reliabiliteetti ja validiteetti triangulerinkiin kautta. Tutkimukssessa selvästi tulle näkön mikkä putteet meänmaan histoorialinen muistelussa on. Lopputulos tästä tutkimuksesta on että meänkieli jatkuvasti on kolon tärkeä osa ruottin toornionlaakson koulukläppiten kielellinen itenttiteettiä. Kaheksan koulukläppiä kaksikymmenestä halvaavat oppia enemmän meänkieltä. Meänkieli on niien mielestä tärkeä osaa kylttuuristä ja itentitettistä. Nämät tulokset ovat tärkeitä revitaliserings teko meänkielelle. Eespäin lopputulos näyttä että dialektit ovat iso osa kielellisestä itenttittettistä. Koulukläppit korostavat että niien suullinen kieli on joku ruottin dialekti. Koska ruottin toornionlaakson koulukläppit ei ole edustettuina missän aktyellissa tutkintossa tämän tutkimuksen tarkoitus on että nostaa ja laajenaa kansapuhe miten kieli, kylttuuri ja itenttiteetti ovat tekiötä jotta ei voi eroitella. Täten tulevaisuus meänkielelle tarkoittaa myös tulevaisuus meänmaan kylttuurille ja itenttiteettille.