Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Diss. Uppsala universitet.

The collecting of different material cultures has been portrayed as a popular lifestyle among folk researchers. The Sami culture has not been treated differently. George Stephens (1813-1895) was a professor at Uppsala and Copenhagen University and owner at Huseby in Småland. The essay has identified that a large number of the artefacts categorised as Sami were in fact of non-Sami background. George Stephens left the collection to the future without describing the origins of the Sami collection, leaving only notes for us to analyze. His work of historical melodies would significantly assist our searching for the truth concerning the objects including experts pinpointing the objects creators and cultural identity throughout Sápmi and history. This essay is an attempt to clarify both the cultural and historical background of said objects and to apply the Actor-Network Theory on the collections founder George Stephens. The study is based on Tetteris method of materialistisc analyzation aswell as Pearces method of specialist inclusion. The studies theory is based of Latour and Laws Actor-Network Theory, also called ANT, which maps relationships of people and intentions. A collectors network of contacts is vast, so a narrowing a network to George Stephens contacts creates the best possible approach to anwser the studies questions.

No description available.

I denna uppsats har målet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lärare säger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hävdar att deras förkunskaper i ämnet ser ut och sedermera hur de säger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielärare - tre svensklärare och fyra samhällskunskaps- och historielärare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lärarna har fått med sig någon kunskap om de nationella minoriteterna från sin lärarutbildning. Detta har lett till att lärarna fått inhämta kunskaper på eget håll. Resultatet visar att alla lärarna i studien säger sig undervisa om minoriteterna, men upplägget på undervisningen ser olika ut sett till innehåll och var det får plats i terminsplaneringen. Mycket beror på klassens komposition då flera av lärarna väljer att styra undervisningens innehåll mot det som känns relevant för demografin i klassrummet. En annan viktig aspekt i vad som styr innehållet är lärarens egna kunskaper och tolkning om vad som är relevant för ämnet. Lärarnas gemensamma uppfattning är att det är ett viktigt område och att det är viktigt för eleverna att lära sig om minoriteterna och deras historia. Respondenterna försöker arbeta interkulturellt och lägger stor vikt vid etik och moral i undervisningen; att ha empati och förståelse för minoriteterna anser lärarna vara något av det viktigaste med undervisningen. Det är därför inte ovanligt att lärarna hävdar att de inkluderar arbetet om minoriteterna i områden som handlar om etik och moral och det är en gängse uppfattning att ämnesöverskridande arbete är att föredra.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur det samiska språkets synliggörs i svenska texter om samiskt samhällsliv utifrån en innehållsanalys av de samiska ord och fraser som finns i några uppslagsverk och standardverk om samiskt samhällsliv mellan åren 1885 och 1996. Dels undersöktes vilka tematiska grupper av ord som fanns i materialet och dels undersöktes de olika samiska varieteternas synlighet vid de samiska orden och fraserna. Undersökningen visar att de samiska ord som syns genomgående i alla verk främst kan kategoriseras inom Förvaring och mat. Undersökningen visar också att vid de flesta samiska ord och fraser saknas information om samisk varietet, men att detta förändras i den yngsta uppslagsboken från 1996. Den varietet som syns mest är nordsamiska, både till vilka ord som valts ut och till att samisk varietet skrivs ut.