Global ETD Search

1	Adopterades språkutveckling - att gå från ett modersmål till ett annat : En intervjustudie om adopterade och en adoptivförälders syn på språkutveckling Jungsbo, Linda January 2011 (has links) Studien tar upp ett problemområde som rör utlandsadopterades språkutveckling. Problemen handlar om begreppsuppfattningen där vissa barn tenderar att ha svårigheter att hantera begrepp som är abstrakta som rums- och tidsuppfattning. Detta leder till att matematikinlärningen hämmas, flera barn visar svårigheter med inlärningen av ytterligare ett språk i skolan. Anledningen till detta är att de adopterade barnen har brister i ”skolspråket” som av Jim Cummins kallas för CALP (= Cognitive Academic Language Proficiency) s.k. kunskapsrelaterade språkbehärskning eller skolrelaterade språkfärdigheter (i texten kallat skolspråk eller CALP).Syftet med min uppsats har varit att titta på hur språkutvecklingen kan se ut för de barn som adopteras efter att de fyllt tre år. Att beskriva vad den forskning som finns på området säger om språkutvecklingen och eventuella språksvårigheter som barnen kan få. Valet av åldern avspeglar sig i att jag ville belysa den grupp av barn som är på godväg att bilda sig ett språk på ett modersmål när den processen ska avbrytas och ett nytt modersmål ska läras in.Alla barn som adopteras är inte lika, detta säger sig själv. Det finns dock minst två saker som förenar dem och det är att de under sina första år har upplevt minst en separation och att de får en avbruten språkutveckling oavsett ankomstålder. I de intervjuer som genomförts har jag tagit del av adopterades egen uppfattning om sin språkutveckling och en mamma till två adoptivbarn har berättat ur sitt perspektiv hur hon ser på sina barns språkutveckling. Tidigare studier bekräftar de svårigheter som mina informanter vittnar om.Jag menar att pedagoger måste bli medvetna om att barn som är adopterade har haft en avbruten språkutveckling och att de därför kan sakna viktiga bitar av språket. Genom att läsa vad tidigare studier säger samt att se vad mina informanter berättar vet vi att det nya modersmålet tar form snabbt, att barnen lär sig vardagsspråket snabbt och att de har ett felfritt uttal gör att de ofta försvinner i mängden i skolan. Att deras problem inte uppmärksammas förrän senare. Det går inte att ta igen sitt modersmål när man uppnått en ålder av 13-14 år. Därför måste förskolan och skolan få en förståelse för hur det kan se ut och jobba intensivt med språkförståelsen tidigt. adopterades språkutveckling modersmål språkbyte
2	Kommunikativ språkinlärning i engelskundervisningen : En studie om hur elevers språkutveckling stimuleras i klassrummet / Communicative language leraning in English teaching Ali, Hashin January 2017 (has links) Syftet med denna studie är att analysera och observera de kommunikativa metoder som lärare använder för att stimulera elevers muntliga färdigheter och språkinlärning i det engelska klassrummet, hos årskurs 4-6. Denna studie kompletterades även med observation- och intervjustudier. Vidare har en analys av dessa undersökningsmetoder genomförts i samband med forskningen för att kunna förklara studien. Resultatet visade att på att det ofta uppstår ett språkbyte i undervisningen, mellan det engelska och svenska språket, särskilt i årskurs 4. Detta är något som påverkar elevers output och språkinlärning. Lärarnas interaktioner med eleverna var effektiva samt gynnande för elevers språkutveckling, så länge det förkom på engelska istället för svenska. Interaktioner språkbyte andraspråksinlärning Educational Sciences Utbildningsvetenskap
3	ETT LEVANDE SPRÅK : En studie av vuxnas motivation till att lära sig och använda det samiska språket Aira Fjällström, Sara January 2021 (has links) Samiska språket är ett av Sveriges minoritetsspråk som skyddas i lagen. Under en lång tid har samiskan befunnit sig i en språkbytesprocess. Forskning visar att när ett språk hotas är vuxeninlärning en viktig åtgärd i återupplivandet av språket. Syftet med denna studie är att kartlägga och få förståelse för vuxnas (i detta fall föräldrar till barn inom en sameskola och en samisk förskola) upplevelser av användning av samiska i sin vardag och motivation till sin egen språkinlärning. Genom en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag där 60 föräldrar (till barn inom en sameskola och en samisk förskola) deltog söker studien svar på vad som motiverar till inlärning och användning av samiska samt vilka förutsättningar och hinder det kan finnas. Resultatet av enkätstudien visar att respondenterna tycker att samiskan är viktigt att bevara och överföra till nästa generation. Framförallt ses barn som en motiverande faktor till att både utveckla kunskaper i samiska och använda språket i vardagen. minoritetsspråk samiska motivation motiv vuxeninlärning språkbyte språkbevarande revitalisering Educational Sciences Utbildningsvetenskap
4	Same Mother Tongue - Different Origins : Implications for Language Maintenance and Shift among Hungarian Immigrants and their Children in Sweden György-Ullholm, Kamilla January 2010 (has links) This study investigates intergenerational language transmission amongst Hungarian immigrants, using in-depth interviews and participant observation as the main methods. The analysis examines the experiences of parents and their school-aged children in 61 families living in Sweden´s two main cities, Stockholm and Göteborg. The sample families were separated into four groups, based on two pre-contact factors, namely (1) the parents´ linguistic environment and (2) their social identity prior to migration. Three of the four groups turned out to be comparable in size and serve as the focus groups of the study. Group 1 comprises families in which one or both parents are former majority members from monolingual parts of Hungary. Group 2 comprises families in which one or both parents are former majority members from Hungary, but in contrast, these parents grew up in bilingual areas, being exposed to other languages in their childhood settings. Group 3 comprises families in which often both parents grew up as members of a vital ethnic minority in bilingual or multilingual settings in Transylvania (Romania). It was hypothesised that the parents´ childhood experiences would have an effect on their ways of raising children in a migrant situation, which, in turn, will affect children´s bilingualism as well as the group´s maintenance chances. The results of the statistical analysis confirm the hypothesis and show significant differences between the focus groups in a number of factors, e.g. marriage pattern, religious engagement, cultural orientation, children’s opportunities to meet other group members, and language awareness. Most importantly, the investigation revealed broad variation in language use norms among the sample families, especially for family and group internal communication. This, together with the poor demographic conditions of the group, seriously threatens group cohesion. The prospects for Hungarian language maintenance in Sweden are therefore seen as limited. Language maintenance and shift intergenerational language transmission childhood bilingualism heritage languages Hungarian Swedish as a second language migrant families Sweden Nyelvcsere nyelvmegtartás nyelvhasználat Svédország magyar kivándorlók nyelvátadás bevándorló családokban gyermekkori kétnyelvüség Språkbyte och språkbevarande språköverföring i familjen invandrarspråk ungerska i Sverige invandrarfamiljer skolbarn simultan och successiv tvåspråkighet barns tvåspråkighet Bilingualism Tvåspråkighet Swedish language Svenska språket Finno-Ugric languages Finsk-ugriska språk Children's language Barnspråk

1

Page generated in 0.0402 seconds