<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie var att undersöka hur språklig medvetenhet kan främjas i förskolan. Studien har genomförts med 14 barn ålder 1-3 år samt tre pedagoger på en förskola i en mindre tätort. Undersökningen har genomförts med observation med hjälp av videokamera under två dagar på en förskola.</p><p>Resultatet av vår studie visar betydelsen av pedagogens förhållningssätt till barnens språkutveckling. De var delaktiga och engagerade i barnens vardag och visade stort intresse för deras tankar och idéer. Pedagogerna var tydliga i sin pedagogroll och utmanade och uppmuntrade barnen. De använde sig av leken för att stimulera språket på ett lustfullt sätt i verksamheten. I vår undersökning stärks vår hypotes om vikten av att fånga de naturliga samtal och samspel som uppkommer i vardagen. Många gånger blev spontana händelser betydelsefulla för barnen. Det vi fann som extra intressant i vår studie var de situationer då barnen lärde av varandra.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att studera vilken inverkan musiken kan ha på språkutveckling hos barn i förskoleåldern och att belysa fördelar med att använda sig av musik som en del av de vardagliga aktiviteterna och undervisningen. Vidare undersöks också pedagogers kunskap och trygghet i att använda sig av musik som språkutvecklande verktyg i förskolan och i förskoleklass. Metoden som användes var enkäter som delades ut till verksam personal på 2 skolor och 6 förskolor.</p><p>Resultatet visar att respondenterna i enlighet med studerad litteratur, framhöll att musik har en positiv inverkan på barns språkutveckling, samtidigt som de ser musiken som glädjeskapande uttrycksmedel. Musik används mer eller mindre på förskolor och i förskoleklasser. Däremot svarar fler respondenter att de inte tycker sig ha tillräckliga kunskaper i användandet av musik som språkutvecklande verktyg. De anser alltså att musiken är språkutvecklande men vet inte riktigt hur de ska använda musiken i språkutvecklande syfte. Pedagogernas bristande kunskaper tyder alltså på att utbildningen inte gett tillräckliga kunskaper för användande av musik i språkutvecklande syfte.</p>

<p>The main purpose with this study was to get an insight in how to best be able to help children with language difficulties, and learn to see those who are in need of extra help and attention.</p><p>The study is the result of three separate interviews with a speech therapist, a preschool teacher, and a teacher for children with special needs. The other information that my study is built on comes from books.</p><p>The answers that I got from the interviews questions, have I built my discussions from.</p><p>Since I only have done three interviews, can´t I do any general conclusions, from my findings.</p><p>The answers that I got shows that it`s not always the same answers from the speech therapist, preschool teacher and the teacher for children with special needs, are the same. But most of the answers had a similar conclusion. The most important finding in my study, which also the literature agrees with, is that. It´s always important to read out loud to the children.</p><p>Keywords: language difficulties, exertion, learning to speech and communication.</p> / <p>Huvudsyftet med studien var att få en inblick i hur man på bästa sätt ska kunna hjälpa barn som har språksvårigheter, att man även ska kunna lära sig hur man kan se på barn som behöver extra hjälp.</p><p>Studien har kommit fram genom att jag har gjort intervjuer med en logoped, en förskolelärare och en speciallärare som på olika sätt har kontakt med barn som har språksvårigheter. Den övriga informationen som jag har tagit med i mitt arbete har bestått av böcker.</p><p>Genom svaren som jag har fått på mina intervjufrågor har jag byggt min diskussion utifrån. Eftersom att jag bara har gjort tre intervjuer så kan man inte dra någon generell slutsats i mina svar som jag fick på frågorna.</p><p>Svaren som jag fick på mina frågor visar att det är inte alltid som logoped, förskolelärare och specialpedagoger tycker lika. Fast på de flesta frågorna stämde svaren någorlunda överrens. Det viktigaste som jag fick fram i min undersökning som även stämde in på vad litteratur sade, var att det är alltid bra att läsa högt för barnen.</p><p>Nyckelord: språksvårigheter, bemötande, språkutveckling och kommunikation.</p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur stor kunskap pedagoger har om utlandsadopterade barn och deras eventuella språkproblem. De frågeställningar vi ämnade besvara var bland annat vad litteraturen skriver om utlandsadopterade barns språk. Vi ville också ta reda på vad föräldrarna till de utlandsadopterade barnen hade för åsikter om deras barns eventuella språkproblem och hur dessa barnen fått den hjälp de rimligtvis behöver. Vi arbetade enligt trianguleringsmetoden och arbetet inleds med en litteraturstudie, där vi redogör för den forskning vi tagit del av. Därefter följer en enkätundersökning där 15 föräldrar till utlandsadopterade barn deltog. Metoddelen avslutas med intervjuer av fem pedagoger. Resultatet visar att föräldrarna, efter hårt arbete, fick den hjälp som barnet behövde, exempelvis genom att få hjälp av en logoped eller talpedagog. Resultatet visar även att lärarna i vår undersökning inte hade någon större kunskap om utlandsadopterade barns språkproblem.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess påverkan i framförallt små barns liv. Fokus har varit på små barns icke-verbala kommunikationssätt. För att få ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. Kroppsspråket är det äldsta och därmed också det första språk som människan kommunicerat på och till följd av detta har vårt icke-verbala språk funnits med så länge människan funnits på denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998). Håkansson (1995) betonar att folket redan under medeltiden insåg värdet av den icke-verbala kommunikationen, de kategoriserade kroppsspråket och lärde ut dessa signaler till bland annat talare som använde sig mycket av gester. Även på antiken var människor intresserade av den icke-verbala kommunikationen (Håkansson 1995). Med icke-verbal kommunikation menas all vår kommunikation utom själva orden, den kommer till uttryck via såväl icke-verbala signaler såsom ansiktsuttryck och som vilka kläder eller objekt vi väljer att omge oss med (Backlund 2006). I litteraturgenomgången behandlas den icke-verbala kommunikationens funktioner och inverkan på människors liv. Fokus ligger på små barns icke-verbala utveckling och uttryckssätt, men även vuxnas inverkan på små barns utveckling inom området berörs. Resultatet av denna studie visar att barns icke-verbala kommunikation har stor betydelse redan från födseln då det ordlösa samspelet mellan barn och vuxen tar sin början. Detta icke-verbala samarbete utgör grunden för barns kommunikativa utveckling, såväl icke-verbalt som verbalt (Espenakk 2006). Barns icke-verbala kommunikation ger sig till känna bland annat via gester, mimik och ljud, vilket ligger till grund för utvecklingen av språket (Lindahl 1998). Pekgester är en av de mest betydelsefulla gesterna och kan fungera som en bro mellan olika delar av den verbala och icke-verbala kommunikationen (Tomasello m.fl. 2007). Studien tyder på att barns icke-verbala kommunikation fungerar som en ledsagare när det gäller deras sätt att kommunicera med omvärlden och berätta vad de känner, tänker och upplever (Johansson 2003). Den icke-verbala kommunikationen visar hur samspelet mellan olika individer fortgår och vilken roll de får/tar i olika situationer (Nilsson & Waldemarson 1995a och 1995b).</p>

<p>Studien syftar till att ta reda på och redogöra för olika uppfattningar som förekommer bland elever i grundskolans tidigare år om läsning och skrivning. De frågor som legat i fokus och som studien utgått ifrån är när, hur och varför de lär sig samt vad eleverna tycker om läsning och skrivning.</p><p>Då studien kretsade kring elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som metod, vilket är mycket vanligt i en kvalitativ studie där individuella uppfattningar ligger i fokus. För att ta reda på elevernas personliga uppfattningar kring de valda områdena (se syftet) genomfördes intervjuerna utifrån förutbestämda frågor som eleverna fritt fick besvara med egna ord. Totalt genomfördes 26 enskilda elevintervjuer. Eleverna var jämnt fördelade över grundskolans tre första år (år 1-3) på en speciellt utvald skola.</p><p>Resultatet av studien visade att eleverna var positiva till att lära sig läsa och skriva, få hade synpunkter på den egna läs och skrivförmågan. De allra flesta av eleverna såg en mening med att lära sig läsa och skriva, de såg en klar användning för kunskaperna. Många av de äldre eleverna i år 2 och 3 ansåg sig ha en nytta av att kunna läsa och skriva först i jobbsituationer som vuxna. Elevernas uppfattningar om när man lär sig läsa och skriva visade sig av många vara knuten till skolan på något sätt. Uppfattningarna om hur läs och skrivinlärningen går till var av varierade stort.</p>

Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess påverkan i framförallt små barns liv. Fokus har varit på små barns icke-verbala kommunikationssätt. För att få ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. Kroppsspråket är det äldsta och därmed också det första språk som människan kommunicerat på och till följd av detta har vårt icke-verbala språk funnits med så länge människan funnits på denna jord (Backlund 2006 &amp; Maltén 1998). Håkansson (1995) betonar att folket redan under medeltiden insåg värdet av den icke-verbala kommunikationen, de kategoriserade kroppsspråket och lärde ut dessa signaler till bland annat talare som använde sig mycket av gester. Även på antiken var människor intresserade av den icke-verbala kommunikationen (Håkansson 1995). Med icke-verbal kommunikation menas all vår kommunikation utom själva orden, den kommer till uttryck via såväl icke-verbala signaler såsom ansiktsuttryck och som vilka kläder eller objekt vi väljer att omge oss med (Backlund 2006). I litteraturgenomgången behandlas den icke-verbala kommunikationens funktioner och inverkan på människors liv. Fokus ligger på små barns icke-verbala utveckling och uttryckssätt, men även vuxnas inverkan på små barns utveckling inom området berörs. Resultatet av denna studie visar att barns icke-verbala kommunikation har stor betydelse redan från födseln då det ordlösa samspelet mellan barn och vuxen tar sin början. Detta icke-verbala samarbete utgör grunden för barns kommunikativa utveckling, såväl icke-verbalt som verbalt (Espenakk 2006). Barns icke-verbala kommunikation ger sig till känna bland annat via gester, mimik och ljud, vilket ligger till grund för utvecklingen av språket (Lindahl 1998). Pekgester är en av de mest betydelsefulla gesterna och kan fungera som en bro mellan olika delar av den verbala och icke-verbala kommunikationen (Tomasello m.fl. 2007). Studien tyder på att barns icke-verbala kommunikation fungerar som en ledsagare när det gäller deras sätt att kommunicera med omvärlden och berätta vad de känner, tänker och upplever (Johansson 2003). Den icke-verbala kommunikationen visar hur samspelet mellan olika individer fortgår och vilken roll de får/tar i olika situationer (Nilsson &amp; Waldemarson 1995a och 1995b).

<p>I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras föräldrar och vad föräldrar gör hemma för att stödja och stärka sitt barns språkutveckling. Dessutom vart föräldrar vänder sig för att hämta information om sitt barns språkutveckling och med sin eventuella oro. Här ges även en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebära för ett barns språkutveckling. Uppsatsen består av litteraturstudier om barns språkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess föräldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns språkutveckling och då främst deras syn på vikten av samspel och kommunikation utgör en grund. Studien genomfördes genom en enkätundersökning till 122 föräldrar vid två förskolor i två mindre angränsande kommuner i södra Sverige. 68 enkäter återlämnades besvarade. Empirin jämförs därefter med utgångspunkt i teorier om barnsspråkutveckling, samspel och kommunikation. Resultatet visar på engagemang och intresse hos föräldrar som ingår i enkätundersökningen. Endast ett litet antal (8) av föräldrar uppger att de känner oro för sitt barns språkutveckling. Föräldrarna visar förtroende för förskolan då de uppger att det är dit de vänder sig i första hand med sin oro. I andra hand vänder de sig till BVC, endast ett fåtal vänder sig till vänner. Föräldrarna samtalar, sjunger och läser mycket för sina barn i hemmiljön vilket ligger i linje med Piagets och Vygotskijs teorier om att språket utvecklas i samspel med den sociala och materiella miljön.</p>