• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 19
  • 4
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 27
  • 27
  • 14
  • 13
  • 9
  • 7
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Språkutveckling i förskolan : en observationsstudie

Karlsson, Susanne, Jönsson, Ulrika January 2008 (has links)
<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie var att undersöka hur språklig medvetenhet kan främjas i förskolan. Studien har genomförts med 14 barn ålder 1-3 år samt tre pedagoger på en förskola i en mindre tätort. Undersökningen har genomförts med observation med hjälp av videokamera under två dagar på en förskola.</p><p>Resultatet av vår studie visar betydelsen av pedagogens förhållningssätt till barnens språkutveckling. De var delaktiga och engagerade i barnens vardag och visade stort intresse för deras tankar och idéer. Pedagogerna var tydliga i sin pedagogroll och utmanade och uppmuntrade barnen. De använde sig av leken för att stimulera språket på ett lustfullt sätt i verksamheten. I vår undersökning stärks vår hypotes om vikten av att fånga de naturliga samtal och samspel som uppkommer i vardagen. Många gånger blev spontana händelser betydelsefulla för barnen. Det vi fann som extra intressant i vår studie var de situationer då barnen lärde av varandra.</p>
2

Musik som ett språkutvecklande verktyg med barn i förskoleåldern : ”Skogen skulle vara väldigt tyst om bara den bästa fågeln sjöng” / Music as a language development tool with children in preschool age : “The forest would be very quiet if only the best bird sang”

Hammarstedt, Caroline, Ericsson- Medin, Sandra January 2010 (has links)
<p>Syftet med detta arbete är att studera vilken inverkan musiken kan ha på språkutveckling hos barn i förskoleåldern och att belysa fördelar med att använda sig av musik som en del av de vardagliga aktiviteterna och undervisningen. Vidare undersöks också pedagogers kunskap och trygghet i att använda sig av musik som språkutvecklande verktyg i förskolan och i förskoleklass. Metoden som användes var enkäter som delades ut till verksam personal på 2 skolor och 6 förskolor.</p><p>Resultatet visar att respondenterna i enlighet med studerad litteratur, framhöll att musik har en positiv inverkan på barns språkutveckling, samtidigt som de ser musiken som glädjeskapande uttrycksmedel. Musik används mer eller mindre på förskolor och i förskoleklasser. Däremot svarar fler respondenter att de inte tycker sig ha tillräckliga kunskaper i användandet av musik som språkutvecklande verktyg. De anser alltså att musiken är språkutvecklande men vet inte riktigt hur de ska använda musiken i språkutvecklande syfte. Pedagogernas bristande kunskaper tyder alltså på att utbildningen inte gett tillräckliga kunskaper för användande av musik i språkutvecklande syfte.</p>
3

Um estudo sobre a formação e a utilização do símbolo pelo ser humano, com enfoque na brincadeira da criança de creche / A study about symbol\'s formation and its utilization by Man, focalizing day-care children\'s play

Oliveira, Vera Maria Barros de 16 June 1989 (has links)
Este trabalho visou estudar a formação do símbolo. Num estudo teórico procuramos acompanhar a simbolização na história da filogenética, assim como a gênese da ação e da significação para Piaget. Verificar a continuidade do documento original / Not informed by the author
4

Barns språksvårigheter : Hur man som pedagog bemöter barn med språksvårigheter / Childrens' speech difficulties : How an educationalist meets children with speech difficulties

Cederstedt, Erika January 2008 (has links)
<p>The main purpose with this study was to get an insight in how to best be able to help children with language difficulties, and learn to see those who are in need of extra help and attention.</p><p>The study is the result of three separate interviews with a speech therapist, a preschool teacher, and a teacher for children with special needs. The other information that my study is built on comes from books.</p><p>The answers that I got from the interviews questions, have I built my discussions from.</p><p>Since I only have done three interviews, can´t I do any general conclusions, from my findings.</p><p>The answers that I got shows that it`s not always the same answers from the speech therapist, preschool teacher and the teacher for children with special needs, are the same. But most of the answers had a similar conclusion. The most important finding in my study, which also the literature agrees with, is that. It´s always important to read out loud to the children.</p><p>Keywords: language difficulties, exertion, learning to speech and communication.</p> / <p>Huvudsyftet med studien var att få en inblick i hur man på bästa sätt ska kunna hjälpa barn som har språksvårigheter, att man även ska kunna lära sig hur man kan se på barn som behöver extra hjälp.</p><p>Studien har kommit fram genom att jag har gjort intervjuer med en logoped, en förskolelärare och en speciallärare som på olika sätt har kontakt med barn som har språksvårigheter. Den övriga informationen som jag har tagit med i mitt arbete har bestått av böcker.</p><p>Genom svaren som jag har fått på mina intervjufrågor har jag byggt min diskussion utifrån. Eftersom att jag bara har gjort tre intervjuer så kan man inte dra någon generell slutsats i mina svar som jag fick på frågorna.</p><p>Svaren som jag fick på mina frågor visar att det är inte alltid som logoped, förskolelärare och specialpedagoger tycker lika. Fast på de flesta frågorna stämde svaren någorlunda överrens. Det viktigaste som jag fick fram i min undersökning som även stämde in på vad litteratur sade, var att det är alltid bra att läsa högt för barnen.</p><p>Nyckelord: språksvårigheter, bemötande, språkutveckling och kommunikation.</p>
5

Det var en gång...

Zetterström, Hanna January 2008 (has links)
No description available.
6

Um estudo sobre a formação e a utilização do símbolo pelo ser humano, com enfoque na brincadeira da criança de creche / A study about symbol\'s formation and its utilization by Man, focalizing day-care children\'s play

Vera Maria Barros de Oliveira 16 June 1989 (has links)
Este trabalho visou estudar a formação do símbolo. Num estudo teórico procuramos acompanhar a simbolização na história da filogenética, assim como a gênese da ação e da significação para Piaget. Verificar a continuidade do documento original / Not informed by the author
7

Har utlandsadopterade barn språkproblem? : En undersökning om vad föräldrar och pedagoger anser

Ahlstrand, Pia, Bjärle, Karin January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur stor kunskap pedagoger har om utlandsadopterade barn och deras eventuella språkproblem. De frågeställningar vi ämnade besvara var bland annat vad litteraturen skriver om utlandsadopterade barns språk. Vi ville också ta reda på vad föräldrarna till de utlandsadopterade barnen hade för åsikter om deras barns eventuella språkproblem och hur dessa barnen fått den hjälp de rimligtvis behöver. Vi arbetade enligt trianguleringsmetoden och arbetet inleds med en litteraturstudie, där vi redogör för den forskning vi tagit del av. Därefter följer en enkätundersökning där 15 föräldrar till utlandsadopterade barn deltog. Metoddelen avslutas med intervjuer av fem pedagoger. Resultatet visar att föräldrarna, efter hårt arbete, fick den hjälp som barnet behövde, exempelvis genom att få hjälp av en logoped eller talpedagog. Resultatet visar även att lärarna i vår undersökning inte hade någon större kunskap om utlandsadopterade barns språkproblem.</p>
8

Läsning och skrivning i elevperspektiv : En studie av elevers tankar i grundskolans tidigare år

Simonsson, Malin January 2008 (has links)
<p>Studien syftar till att ta reda på och redogöra för olika uppfattningar som förekommer bland elever i grundskolans tidigare år om läsning och skrivning. De frågor som legat i fokus och som studien utgått ifrån är när, hur och varför de lär sig samt vad eleverna tycker om läsning och skrivning.</p><p>Då studien kretsade kring elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som metod, vilket är mycket vanligt i en kvalitativ studie där individuella uppfattningar ligger i fokus. För att ta reda på elevernas personliga uppfattningar kring de valda områdena (se syftet) genomfördes intervjuerna utifrån förutbestämda frågor som eleverna fritt fick besvara med egna ord. Totalt genomfördes 26 enskilda elevintervjuer. Eleverna var jämnt fördelade över grundskolans tre första år (år 1-3) på en speciellt utvald skola.</p><p>Resultatet av studien visade att eleverna var positiva till att lära sig läsa och skriva, få hade synpunkter på den egna läs och skrivförmågan. De allra flesta av eleverna såg en mening med att lära sig läsa och skriva, de såg en klar användning för kunskaperna. Många av de äldre eleverna i år 2 och 3 ansåg sig ha en nytta av att kunna läsa och skriva först i jobbsituationer som vuxna. Elevernas uppfattningar om när man lär sig läsa och skriva visade sig av många vara knuten till skolan på något sätt. Uppfattningarna om hur läs och skrivinlärningen går till var av varierade stort.</p>
9

Barns språkutveckling : En studie omkring samspel och kommunikation mellan barn och föräldrar.

Holmkvist.Sassner, Maria, Johansson, Malin, Åhsberg, Annika January 2007 (has links)
<p>I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras föräldrar och vad föräldrar gör hemma för att stödja och stärka sitt barns språkutveckling. Dessutom vart föräldrar vänder sig för att hämta information om sitt barns språkutveckling och med sin eventuella oro. Här ges även en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebära för ett barns språkutveckling. Uppsatsen består av litteraturstudier om barns språkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess föräldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns språkutveckling och då främst deras syn på vikten av samspel och kommunikation utgör en grund. Studien genomfördes genom en enkätundersökning till 122 föräldrar vid två förskolor i två mindre angränsande kommuner i södra Sverige. 68 enkäter återlämnades besvarade. Empirin jämförs därefter med utgångspunkt i teorier om barnsspråkutveckling, samspel och kommunikation. Resultatet visar på engagemang och intresse hos föräldrar som ingår i enkätundersökningen. Endast ett litet antal (8) av föräldrar uppger att de känner oro för sitt barns språkutveckling. Föräldrarna visar förtroende för förskolan då de uppger att det är dit de vänder sig i första hand med sin oro. I andra hand vänder de sig till BVC, endast ett fåtal vänder sig till vänner. Föräldrarna samtalar, sjunger och läser mycket för sina barn i hemmiljön vilket ligger i linje med Piagets och Vygotskijs teorier om att språket utvecklas i samspel med den sociala och materiella miljön.</p>
10

Språkutveckling i förskolan. : En kvalitativ undersökning om det medvetna språkstimulerande arbetet i två förskolor.

Hermansson, Linda, Heideman, Christina January 2008 (has links)
<p>Vårt syfte med detta arbete är att jämföra hur den medvetna språkstimulerande verksamheten ser ut i två förskolor. Vi kommer att undersöka språkstimuleringen på en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Våra frågeställningar är: Hur arbetar pedagogerna med språkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i språkstimuleringen hos en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med både intervjuer av totalt fyra pedagoger men också kompletterande observationer av några för verksamheten naturliga vardagssituationer. Resultatet visar att respondenterna är medvetna om hur man arbetar för att främja språkutvecklingen. Det framkom flera likheter i pedagogernas arbetssätt på de två förskolorna. De använder ett varierat arbetssätt för att tillgodose alla barns enskilda behov. Verksamheterna tar tillvara på vardagliga samtalssituationer och anser dessa vara viktiga tillfällen som gynnar språkutvecklingen. Miljön anses vara betydelsefull men utformningen påverkas på en av förskolorna av små lokaler vilket ger ett sämre utgångsläge. Skillnader som framkom var indelning i smågrupper, språkpedagog, tydligt kroppsspråk och matramsor.</p>

Page generated in 0.0756 seconds