Global ETD Search

11	Det strategiska valet mellan latent och manifest språkväxling i Ann-Helén Laestadius verk : En jämförande analys av flerspråkiga inslag från de finsk-ugriska minoritetsspråken i två romaner Lindve, Katarina Serafia January 2023 (has links) I denna uppsats undersöks inslag av litterär språkväxling. Syftet är att vidare analysera språkväxlingens form samt litterära funktioner i två romaner av Ann-Helén Laestadius som båda innehåller inslag av de finsk-ugriska minoritetsspråken. Valet författaren gör mellan latent och manifest språkväxling innebär att läsaren i det första fallet mer passivt och implicit möter de andra språken, medan den senare strategin innebär att läsaren explicit ställs inför ord eller fraser från de finsk-ugriska språken, med eller utan översättning. Analysen visar att språkväxlingens form i ungdomsromanen Tio över ett är övervägande latent medan vuxenromanen Stöld utmärks av manifest språkväxling. I båda böckerna är språkväxlingens funktion huvudsakligen exotiserande, då inslagen sätter fokus på skillnaderna jämfört med övriga Sverige. Vid en jämförelse med tidigare undersökningar av litterär flerspråkighet baserade på samma modell och samma språk, är frekvensen för de flerspråkiga inslagen hög i Stöld. litterär flerspråkighet språkväxling kodväxling Ann-Helén Laestadius samiska meänkieli finska minoritetsspråk revitalisering Tornedalen Languages and Literature Språk och litteratur
12	Ompositioneringens dolda hot : Riskerna med varumärkesompositioneringar Tayeh, Ruaa, Uhman, Jennifer January 2011 (has links) The purpose with this essay is to study how companies use the repositioning process and identify the risks involved from a business perspective. We have chosen to base our essay on the following research questions: What reasons are there for a company to initiate a repositioning?, What does it mean for companies to implement a repositioning?, What are the risks with a repositioning? We have used a qualitative research method and have chosen to interview six respondents which in various ways are actively working with brand repositioning. Our study has been implemented with and deductive character. The most important conclusion that we observed after implementing our study is that repositioning is a high-risk project. Instead of changing their entire brand image, companies should instead make small changes and revitalize the brand by developing the strength that already exist. The biggest risks that we have identified is that a repositioning may result in that the company loses their customers, customer loyalty but also losing market shares. We consider that a repositioning only should be implemented if it is absolutely necessary and when the risks are imminent. / SyfteSyftet med uppsatsen är att studera hur företagen använder sig av ompositioneringsprocesser samt identifiera de risker det innebär ur ett företagsperspektiv. Vi har valt att arbeta med följande forskningsfrågor: Vilka anledningar finns det till att ett företag genomför en ompositionering?, Vad innebär det för företagen att genomföra en ompositionering?, Vilka risker medför en ompositionering? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och valt att intervjua sex respondenter som på olika sätt aktivt arbetar med varumärkesompositionering. Vår studie har kommit att genomföras med en deduktiv karaktär. SlutsatserEfter att ha genomfört vår studie har vi kunnat konstatera att en ompositionering är ett högriskprojekt. Istället för att förändra sin hela varumärkesimage bör företagen istället genomföra små förändringar och vitalisera varumärket genom att utveckla de styrkor som redan finns. De största riskerna som vi har identifierat är att en ompositionering kan leda till att företaget förlorar sina lojala kunder och tappar marknadsandelar. Vi anser att en ompositionering enbart ska genomföras om det är absolut nödvändigt då riskerna är överhängande. Brand brand image brand identity positioning repositioning revitalizing strategic change Varumärke varumärkesimage varumärkesidentitet positionering ompositionering revitalisering strategisk förändring Business studies Företagsekonomi
13	Färdiga - RO! : En etnologisk studie av kyrkbåtsrodden på Siljan Håll, Jonas January 2020 (has links) In the Swedish peasant society, the church was an important venue. In areas were the church in the parish was located nearby a lake, the easiest way to reach the church was by boat. This was the case in several parishes around the lake Siljan in the province Dalarna, which is the focal point of this study. The villages were large, and the villagers would organise themselves in large boats, so called church-boats. Due to technological innovations, as one important aspect, there were no longer any need for the church-boats at the time of the turn of the 20th century. Some decades into the new century the old boats were once again taken into use and new boats of the same type were taken into production. In 1936 an organized racing competition with church-boats was initiated, and this still lives on today. This study examines the contemporary customs surrounding church-boats on Siljan in the character of competition as well as journeys to the church. The main part of the material is collected through ethnological fieldwork, conducted through interviews and observation/participant-observation, supplemented with a wide range of other material such as internet sources as well as textual and visual material. Aspects that are highlighted is the different characters of the custom, how the custom today is expressed in relation to the past, how local identity is expressed through the custom and what role its performers see for the custom today and for the future. One aspect that is highlighted is the stagnated interest in the usage of the church-boats but narratives with a positive tone are given room as well. A crucial proposition of the study is how the custom in its era as revitalized cultural heritage is filled with new values. Its historical purpose is no longer of relevance and today the usage of the church-boats comes with other purposes such as a cultural historical interest, tourism and sport. It is also shown how changes and preservation both serves as necessary components for the further existence of the cultural heritage. Crucial theoretical frameworks that is used, apart from cultural heritage and revitalization, are performance and nostalgia. ethnology church-boats rowing Siljan Dalarna local identity cultural heritage revitalization performance nostalgia etnologi kyrkbåtar rodd Siljan Dalarna lokal identitet kulturarv revitalisering performans nostalgi Ethnology Etnologi
14	Revitalisering av finlandssvenskt teckenspråk / Revitalization of Finland-Swedish Sign Language Kintopf-Huuhka, Magdalena January 2023 (has links) Det finlandssvenska teckenspråket är ett minoritetsspråk med ungefär 100 språkanvändare, främst i Finland. Språket håller på att revitaliseras och de senaste åren har flera språkstärkande åtgärder genomförts. Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns tidigare revitaliseringsinsatser för små teckenspråk, och om man kunde finna liknande processer i arbetet för dessa språk. Detta gjordes via systematisk litteraturstudie med hjälp av sökord, där artiklar valdes ut för fördjupad läsning. Resultatet från sökningarna visar få material gällande språkrevitalisering av teckenspråk, däremot större mängd material gällande språkrevitalisering av talade språken. Uppsatsens resultat är fokuserade på vitalitet, språkattityder samt lyckade revitaliseringsmetoder i de samiska språken, däribland språkbo- och mentorsverksamhet. I diskussionsdelen tas utmaningar med att implementera dylika metoder för det finlandssvenska teckenspråket upp. Attityderna i samhället påverkar språkets utveckling men också språkgruppen själv har ett ansvar gentemot teckenspråket och dess fortlevnad. Slutligen konstateras det att samhället också måste ta sitt ansvar för att främja inlärning av teckenspråk samt skapa tillgängliga domäner för att användning av teckenspråket. Detta för att säkerställa minoritetens teckenspråks överlevnad. Sign language revitalization Finland-Swedish Sign Language vitality language attitudes Teckenspråk revitalisering finlandssvenskt teckenspråk vitalitet språkattityd Languages and Literature Språk och litteratur Specific Languages Studier av enskilda språk
15	Klassifikationsstrukturer, kunskapssystem och världsbilder. : En studie i kunskapsorganisation av Indigenous knowledge. Wennberg, Elisabet January 2024 (has links) The United Nations as well as the International Federation of Library Associations and Institutions highlight the value and the need for appropriate knowledge organization of Indigenous knowledge in memory institutions. This paper seeks to contribute to research in the field of Indigenous librarianship. The purpose of the study is to investigate the need for Indigenous knowledge organization and information retrieval with the help of the following research questions: In what way are Indigenous knowledge systems affected by Western knowledge organization and classification structures? What tools and processes are required in order to implement Indigenous librarianship? Data collection includes semi-structured interviews in addition to literature and audiovisual review. The theoretical framework combines the themes of language revitalization, collaboration and relationality with discussions of indigenization and decolonization. The two cases studied are Indigenous librarianship in Aotearoa-New Zealand and Sweden. The results show that while the Western classification systems have shortcomings related to categorizing of Indigenous knowledge the thesaurus is a tool to work around this problem. The conclusion is that language-revitalization together with national and international collaboration is necessary to assure a deep understanding of Indigenous worldviews and knowledge organization. Indigenous knowledge Indigenous librarianship knowledge organization language revitalization relationality indigenization decolonization Aotearoa-New Zealand Sweden Indigenous knowledge Indigenous librarianship kunskapsorganisation språk revitalisering relationality indigenisering avkolonisering Aotearoa-Nya Zeeland Sverige Information Studies Biblioteks- och informationsvetenskap
16	"Att blotta vem jag är" : Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920–2009 / ‘Laying bare who I am’ : Surnames and changes of surname among the Sami of Sweden, 1920–2009 Frändén, Märit January 2010 (has links) The aim of this thesis is to describe surname patterns and changes of surname among the Sami of Sweden. It presents the results of three studies. The first is a survey of the present-day stock of surnames (family names) among the Sami community, based on the 2005 electoral register for the Swedish Sami Parliament. It investigates the proportions of names deriving from different languages, and the commonest names in each group. The same study was carried out for different areas, showing that the northernmost parts of Sweden have a Sami name stock significantly different from that of the majority population. Further south, the stock of names is less marked, but no area is without Sami elements. The second study, based on archival material, concerns changes of name by Swedish Sami to newly formed surnames, over the period 1920–2004. It examines not only the names adopted, but also the ones replaced; how the name stock has been affected by different patterns of name change; and, as far as possible, who the name changers were. The study shows that, for a long time, names derived from Sami and Finnish were replaced with names formed from Swedish. This may be largely because of the stigma once attached to Sami ethnicity. More recently, Sami-language names seem to have been retained to a greater extent, possibly owing to the improved status of the culture. The third study looks at name changes in favour of names marked as Sami in character. The data consist in part of archive materials, but above all of interviews with three Sami informants who have themselves adopted Sami-language surnames. This study presents the informants’ thoughts on ethnicity and changes of name. In addition to the author’s own studies, the thesis includes a review of earlier research on Sami surnames, hereditary and non-hereditary, and a list of individual surnames with literature references regarding their origins and meanings. In the thesis, name changes are studied as a single, overall process, with an emphasis on the role of names in society, in particular as ethnic markers. onomastics personal names surnames family names bynames changes of name newly created names socio-onomastics Sami Sápmi ethnicity ethnic marker identity revitalisation stigma namnforskning personnamn släktnamn binamn tillnamn namnbyten nybildade namn socioonomastik samer Sápmi etnicitet etnisk markör identitet revitalisering stigma Swedish language Svenska språket Sami language Samiska

Page generated in 0.0858 seconds