Global ETD Search

1	Såsom skäl få vi framföra : En studie av motiveringar till släktnamnsbyten i Sverige åren 1944–1946 Hedberg, Johan January 2018 (has links) Syftet med undersökningen är att kartlägga vilka motiv som fanns bakom släktnamnsbyten i Sverige åren 1944–1946. Materialet består av ansökningar om släktnamnsbyte där motiveringarna i dessa har excer- perats och analyserats. Som analysverktyg används bland annat namnteori och teorier om hur språket kan påverka identiteten. Uppsatsen diskuterar, utifrån motiveringarna, möjliga drivkraf- ter bakom namnbytestrenden under mitten av 1940-talet. Resultaten visar på fem motiveringstyper där det mest framträdande är att personer önskar ett släktnamn som redan finns, eller funnits i släkten. Slutsatserna antyder att flera olika faktorer, samhälleliga såväl som identitetsmässiga, kan vara sådana som drev på namnbytestrenden även om det inte utifrån undersökningens resultat går att peka på en enskild drivkraft. onomastik socioonomastik personnamn släktnamn och namnbyten. Specific Languages Studier av enskilda språk
2	Fornsvenska kroppsdelsrelaterade binamn : En kvantitativ undersökning Mård, Birger January 2020 (has links) Tidigare studier av fornsvenska binamn har för det mesta utgått från ett brett material innehål-lande binamn från alla sorters ord- och namnsemantiska kategorier. I denna undersökning har jag valt att studera en särskild kategori av binamn: de kroppsdelsrelaterade. Materialet bestårav 131 sådana binamn samt de namnbärare som finns belagda för binamnen. Jag genomförkvantitativa analyser av materialet, med syftet att undersöka de kroppsdelsrelaterade binamnensmorfologi, ord- och namnsemantik samt hur vanligt förekommande de är. Resultaten visar attmajoriteten av binamnen i materialet är primära bildningar, främst primära sammansättningar.Det framgår även att binamn som innehåller ord syftande på vissa delar av kroppen är mer talrika än andra, särskilt de som har med huvudet eller ansiktet att göra. De allra flesta av bi-namnen i materialet har någon yttre egenskap hos namnbäraren som namngivningsgrund, men andra namnsemantiska kategorier förekommer också. En annan tydlig slutsats är att majoritetenav alla binamn endast bärs av en person, men att vissa samtidigt kan vara långt mycket vanligareän så; ett binamn, Skalle, har hela 51 belagda namnbärare. Tre möjliga faktorer som förklararfördelningen i materialet identifieras: (1) hur vanligt förekommande namngivningsgrunden är, (2) hur morfologiskt och semantiskt specifik binamnets bildning är och (3) hur visuellt fram-trädande kroppsdelen som åsyftas i binamnet är. namnforskning socioonomastik fornsvenska binamn namnbärare kroppsdelar. Specific Languages Studier av enskilda språk
3	Hornsgatan lore : Inofficialitet och funktioner hos inofficiella namn på krogar, caféer och butiker på Södermalm i Stockholm Nordlöw, Julia January 2022 (has links) Studien syftar till att utforska de inofficiella namn som betecknar kommersiella verksamheter på Södermalm i Stockholm för att fastställa i vilken grad de inbördes upprätthåller inofficiell status samt vilka funktioner de uppvisar. Syftet uppnås genom att med kvantitativa och kvalitativa sociolingvistiska metoder deduktivt analysera intervjuer om namn som informanter använder om krogar, caféer och butiker i undersökningsområdet. Uppsatsen delas in i två delstudier. Den ena prövar formella och kontextuella kriterier för att positionera 49 namn ur intervjumaterialet enligt grad av inofficialiet, medan den andra studerar två namnbrukares utsagor om namnens användning i språkbruk som jämförs med de namnfunktioner som framförts i tidigare forskning. Resultaten bekräftar hypotesen om stor variation i grad av inofficialitet bland de undersökta namnen. Namnens funktioner visar sig i flera avseenden överensstämma med tidigare forsknings insikter om inofficiella ort- och personnamn. Uppsatsen bidrar samtidigt med nytt material som bland annat innehåller färre tecken på den affektiva funktionens dominans än förväntat. Även kommersiella funktioner kan upptäckas i materialet. Ingen traditionell funktionsuppsättning (personnamn, ortnamn, kommersiella namn) beläggs i sin helhet hos namntypen. Resultaten belyser den undersökta namntypens, dvs. de inofficiella företagsnamnens, särställning inom onomastiken. Namnforskning socioonomastik urban namnforskning ortnamn kommersiella namn inofficiella namn smånamn folkonomastik Stockholm företagsnamn krognamn Specific Languages Studier av enskilda språk
4	Namnval som social handling : Val av förnamn och samtal om förnamn bland föräldrar i Göteborg 2007–2009 / Naming as a social act : Parents' choices of first names and discussions of first names in Göteborg 2007–2009 Aldrin, Emilia January 2011 (has links) The aim of this doctoral thesis is to examine how parents in Sweden at the beginning of the twenty-first century use the process of naming as a resource to contribute to the creation of various identities for both themselves and their child. It is based on a two-component study — a postal survey and qualitative group interviews, both conducted in the city of Göteborg, Sweden — and includes parents with children born during 2007 and 2008. By combining different sources (names, surveys and interviews) and different methods (quantitative and qualitative), this study attempts to elucidate how first names and choices of first names can be given various social meanings. In contrast to previous socio-onomastic studies, this study considers not only whether naming contains any social variation, but also how and why such variation arises. The theoretical framework is a combination of onomastic, sociolinguistic, identity-theoretical and interactional theories. The results demonstrate that parents’ choice of first names for their children is an important social act. Through name choices and discussions of these choices, parents create what is known as social positioning, which in turn contributes to the creation of certain identities both for themselves and their child. A number of resources are identified which are used by parents to create different social positionings. This study also demonstrates how both macro-societal structures and interactional aspects influence this social positioning. Finally, this study argues that the observed social variation is best explained by the parents’ desire to identify with and contribute to the creation of different models for society, in which varying social values and attributes are important. onomastics socio-onomastics naming personal names first names socio-linguistics identity social positioning discourse analysis onomastik socioonomastik namngivning personnamn förnamn sociolingvistik identitet social positionering diskursanalys Swedish language Svenska språket
5	"Att blotta vem jag är" : Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920–2009 / ‘Laying bare who I am’ : Surnames and changes of surname among the Sami of Sweden, 1920–2009 Frändén, Märit January 2010 (has links) The aim of this thesis is to describe surname patterns and changes of surname among the Sami of Sweden. It presents the results of three studies. The first is a survey of the present-day stock of surnames (family names) among the Sami community, based on the 2005 electoral register for the Swedish Sami Parliament. It investigates the proportions of names deriving from different languages, and the commonest names in each group. The same study was carried out for different areas, showing that the northernmost parts of Sweden have a Sami name stock significantly different from that of the majority population. Further south, the stock of names is less marked, but no area is without Sami elements. The second study, based on archival material, concerns changes of name by Swedish Sami to newly formed surnames, over the period 1920–2004. It examines not only the names adopted, but also the ones replaced; how the name stock has been affected by different patterns of name change; and, as far as possible, who the name changers were. The study shows that, for a long time, names derived from Sami and Finnish were replaced with names formed from Swedish. This may be largely because of the stigma once attached to Sami ethnicity. More recently, Sami-language names seem to have been retained to a greater extent, possibly owing to the improved status of the culture. The third study looks at name changes in favour of names marked as Sami in character. The data consist in part of archive materials, but above all of interviews with three Sami informants who have themselves adopted Sami-language surnames. This study presents the informants’ thoughts on ethnicity and changes of name. In addition to the author’s own studies, the thesis includes a review of earlier research on Sami surnames, hereditary and non-hereditary, and a list of individual surnames with literature references regarding their origins and meanings. In the thesis, name changes are studied as a single, overall process, with an emphasis on the role of names in society, in particular as ethnic markers. onomastics personal names surnames family names bynames changes of name newly created names socio-onomastics Sami Sápmi ethnicity ethnic marker identity revitalisation stigma namnforskning personnamn släktnamn binamn tillnamn namnbyten nybildade namn socioonomastik samer Sápmi etnicitet etnisk markör identitet revitalisering stigma Swedish language Svenska språket Sami language Samiska

1

Page generated in 0.0549 seconds