Global ETD Search

1	Människans bästa vän och dess namn : Språkvetenskaplig studie på samtida hundnamn Davidsson, Helén January 2017 (has links) I denna uppsats undersöks huruvida det är någon skillnad på namnen och namngivningen mellan fem olika hundraser. Metoden tillämpas via enkäter, vilka är delade på sociala media. 85 stycken namn från vardera ras studeras. Arbetet visar på att hundens egenskaper, mentalitet samt utseende spelar in på vilken typ av namn den får. Att mindre hundraser får annorlunda namn i jämförelse med större raser. Namnforskning djurnamnsforskning hundnamnsforskning
2	Lisa och Linus, Lady och Lufsen : En studie av vårt samtida kynonomastikon Othén, Johanna January 2008 (has links) <p>I denna uppsats undersöks samtida svenska hundnamn, och syftet har varit att kartlägga och kategorisera de vanligaste namnen. Jag har använt försäkringbolaget Agrias namndatabas och undersökt de femtio vanligaste namnen hos nio raser. Det visar sig att namnbeståndet skiljer sig åt beroende av hundens kön och användningsområde. Sällskapshundar tenderar att få personnamn i högre grad än jakthundar, och de tikspecifika namnen utgörs av en mycket större andel personnamn än de hanhundsspecifika. Jakthundar har bevarat ett äldre namnskick i högre grad än sällskapshundar och brukshundar. Men personnamn har stark ställning hos alla de undersökta raserna, och i jämförelse med studier av tidigare perioder har den antroponymiska namngivningen ökat stort.</p> namnforskning djurnamn hundnamn genus, Swedish language Svenska språket
3	Lisa och Linus, Lady och Lufsen : En studie av vårt samtida kynonomastikon Othén, Johanna January 2008 (has links) I denna uppsats undersöks samtida svenska hundnamn, och syftet har varit att kartlägga och kategorisera de vanligaste namnen. Jag har använt försäkringbolaget Agrias namndatabas och undersökt de femtio vanligaste namnen hos nio raser. Det visar sig att namnbeståndet skiljer sig åt beroende av hundens kön och användningsområde. Sällskapshundar tenderar att få personnamn i högre grad än jakthundar, och de tikspecifika namnen utgörs av en mycket större andel personnamn än de hanhundsspecifika. Jakthundar har bevarat ett äldre namnskick i högre grad än sällskapshundar och brukshundar. Men personnamn har stark ställning hos alla de undersökta raserna, och i jämförelse med studier av tidigare perioder har den antroponymiska namngivningen ökat stort. namnforskning djurnamn hundnamn genus, Specific Languages Studier av enskilda språk
4	Regionala antroponomastikon under runsvensk tid Bergqvist, Amanda January 2011 (has links) I föreliggande arbete jämförs Nordupplands runsvenska antroponomastikon (personnamnsförråd) med Västergötlands med avseende på fördelningen av namnbildningstyper, vilka namn och namnleder som är mest frekventa och andelen unika namn. Det framkommer att Norduppland och Västergötland har i stort sett identisk fördelning av namnbildningstyper och andel unika namn men skiljer sig åt både gällande vilka namn och förleder som är mest frekventa och hur stor andel de frekventa namnen och förlederna utgör av respektive områdes totala material. Västergötland, vars frekventa namn utgör en större andel, förefaller ha ett mer homogent och mindre originellt antroponomastikon än Uppland. Den större variationen i det uppländska materialet kan eventuellt förklaras med att de uppländska runstenarna rests av och till minne av en socialt mer differentierad grupp. Den västgötska enheten speglar att de västgötska stenarna hört till en smalare samhällsklass. Att västgötska namn som antagits vara högstatusnamn inte förekommer i Norduppland, antas bero på regional variation i namnförrådet. namnforskning personnamn runologi Specific Languages Studier av enskilda språk
5	Hornsgatan lore : Inofficialitet och funktioner hos inofficiella namn på krogar, caféer och butiker på Södermalm i Stockholm Nordlöw, Julia January 2022 (has links) Studien syftar till att utforska de inofficiella namn som betecknar kommersiella verksamheter på Södermalm i Stockholm för att fastställa i vilken grad de inbördes upprätthåller inofficiell status samt vilka funktioner de uppvisar. Syftet uppnås genom att med kvantitativa och kvalitativa sociolingvistiska metoder deduktivt analysera intervjuer om namn som informanter använder om krogar, caféer och butiker i undersökningsområdet. Uppsatsen delas in i två delstudier. Den ena prövar formella och kontextuella kriterier för att positionera 49 namn ur intervjumaterialet enligt grad av inofficialiet, medan den andra studerar två namnbrukares utsagor om namnens användning i språkbruk som jämförs med de namnfunktioner som framförts i tidigare forskning. Resultaten bekräftar hypotesen om stor variation i grad av inofficialitet bland de undersökta namnen. Namnens funktioner visar sig i flera avseenden överensstämma med tidigare forsknings insikter om inofficiella ort- och personnamn. Uppsatsen bidrar samtidigt med nytt material som bland annat innehåller färre tecken på den affektiva funktionens dominans än förväntat. Även kommersiella funktioner kan upptäckas i materialet. Ingen traditionell funktionsuppsättning (personnamn, ortnamn, kommersiella namn) beläggs i sin helhet hos namntypen. Resultaten belyser den undersökta namntypens, dvs. de inofficiella företagsnamnens, särställning inom onomastiken. Namnforskning socioonomastik urban namnforskning ortnamn kommersiella namn inofficiella namn smånamn folkonomastik Stockholm företagsnamn krognamn Specific Languages Studier av enskilda språk
6	Elsa, William, Docka och Brunte : En studie av våra samtida hästnamn Langeblad, Michelle January 2017 (has links) I denna uppsatsen studeras de svenska samtida hästnamnen som finns 2016 och syftet har varit att kategorisera namnen och jämföra utifrån ett könsperspektiv. Namnen hämtades från försäkringsbolaget Agria och utgjorde totalt 396 namn, således 198 namn per kön. Det visade sig att namnbeståndet skiljer sig åt mellan könen på hästarna vilket tyder på en könsskillnad. Det är vanligare att sto får personnamn medan valack/hingst har mer tendens att få ett fiktivt namn. Namnen i sig visar sig ha likheter i viss mån med det som tidigare studier har visat, men en viss förändring har skett. Det tyder på att en högre grad av en humanisering av hästarna har gjorts och samma könsmönster som är i människors namn finns även i deras. Namn namnforskning djurnamn hästnamn Humanities and the Arts Humaniora och konst General Language Studies and Linguistics
7	Fornsvenska kroppsdelsrelaterade binamn : En kvantitativ undersökning Mård, Birger January 2020 (has links) Tidigare studier av fornsvenska binamn har för det mesta utgått från ett brett material innehål-lande binamn från alla sorters ord- och namnsemantiska kategorier. I denna undersökning har jag valt att studera en särskild kategori av binamn: de kroppsdelsrelaterade. Materialet bestårav 131 sådana binamn samt de namnbärare som finns belagda för binamnen. Jag genomförkvantitativa analyser av materialet, med syftet att undersöka de kroppsdelsrelaterade binamnensmorfologi, ord- och namnsemantik samt hur vanligt förekommande de är. Resultaten visar attmajoriteten av binamnen i materialet är primära bildningar, främst primära sammansättningar.Det framgår även att binamn som innehåller ord syftande på vissa delar av kroppen är mer talrika än andra, särskilt de som har med huvudet eller ansiktet att göra. De allra flesta av bi-namnen i materialet har någon yttre egenskap hos namnbäraren som namngivningsgrund, men andra namnsemantiska kategorier förekommer också. En annan tydlig slutsats är att majoritetenav alla binamn endast bärs av en person, men att vissa samtidigt kan vara långt mycket vanligareän så; ett binamn, Skalle, har hela 51 belagda namnbärare. Tre möjliga faktorer som förklararfördelningen i materialet identifieras: (1) hur vanligt förekommande namngivningsgrunden är, (2) hur morfologiskt och semantiskt specifik binamnets bildning är och (3) hur visuellt fram-trädande kroppsdelen som åsyftas i binamnet är. namnforskning socioonomastik fornsvenska binamn namnbärare kroppsdelar. Specific Languages Studier av enskilda språk
8	Ägonamn : Namnstruktur och namnkontinuitet i två uppländska socknar / Field names : Name structure and Name continuity in two Uppland parishes Pihl, Elin January 2014 (has links) The purpose of this thesis is to present the general features of field names from the early 17th century to 2012, and to investigate the continuity of such names and attempt to understand what factors are of importance when it comes to their continuity and disappearance. A general survey is conducted in two parishes, Almunge and Väddö, in Uppland, Sweden, with more detailed investigations covering the hamlets of Söderby and Ösby, in Almunge, and Södra Fjäll and Norrbyle, in Väddö. The theoretical framework of the thesis is based in dialogical theory and the theory of an onomasticon. A total of 5,736 field names are examined and categorized in an onomastic analysis covering a number of angles: name elements, the semantics of generics and specifics, and name continuity. Field names exhibiting continuity, drawn from the four hamlets studied more closely, are also analysed in terms of non-onomastic factors: type of land, joint ownership, and location on the hamlet boundary. The study shows that a majority of field names are formed in the same way: with a specific denoting a natural or cultural feature and a generic indicating a type of farmland. Some variations over time may be noted: specifics describing location seem to be more common in the earlier periods, while those denoting settlements appear more often in later names. In general, it is not possible to speak of a strong continuity of field names. The names that do show continuity usually belong to the most general field-name types, although there is a tendency for names consisting of only one element or including a generic that does not denote land to have a better chance of surviving. The results of my study seem to indicate that both onomastic and non-onomastic factors are of importance when it comes to the survival of field names. Onomastics field names place names name formation name continuity ono-masticon records of names cadastral records Almunge Väddö namnforskning ägonamn ortnamn namnbildning namnkontinuitet onomastikon uppteckningar lantmäteriakter Almunge Väddö namnforskning ägonamn ortnamn namnbildning namnkontinuitet onomastikon uppteckningar lantmäteriakter Almunge Väddö
9	Namnets betydelse för den kulturella identiteten hos flerspråkiga gymnasieelever Wiedenkeller, Johanna January 2019 (has links) Individuals or families migrating between countries and starting a new life abroad has been a constant throughout human history. Sometimes, the migrants have children in the new host country; usually these children are then raised bilingually. Earlier studies show that in these cases, the children usually receive names common either in the country where they were raised, or the one(s) their parents migrated from. However, these studies typically do not analyse how this naming choice would affect second-generation individuals later in life, despite names being one of the earliest ways for individuals to form a cultural identity. The study aims to determine how the names of bilingual high school students tie together with which names they would give their hypothetical children, using a survey aimed at such students living in Halmstad, Sweden. The names of both students and their hypothetical children were categorised as “marked” or “unmarked”, judging by how many by similar names were born in Sweden, both during the years 1998-2000 and 2016-18. Out of the students that answered the survey, 45 of them were bilingual; out of them, 80% had “marked” first names, i.e. names which would be seen as unusual/foreign in Sweden. However, they suggested a total of 79 names for their future children, and out of those suggestions, 70% would be considered “marked” – a decrease of 10 percent, despite the larger name pool involved. There was also a notable difference in naming habits based on gender: very few of the students with “unmarked” names were male, but the surveyed group suggested a balanced amount of female and male unmarked names for their own children. onomastics identity name studies naming choices immigration namnforskning onomastik identitet namnval immigration General Language Studies and Linguistics Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
10	Är alla nöjda? : En undersökning av effekterna av adressreformen i Norrtälje kommun Folkesson, Magdalena January 2016 (has links) Denna undersöknings syfte är att ta reda på om alla är nöjda med adressreformen i Norrtälje kommun. Arbetet tog fem år och var färdigt 2013. Jag har varit i kontakt med några utvalda yrkesverksamheter samt privatpersoner för att ta reda på vad adressreformen inneburit för dem och vad de tycker om den. Det svar jag förväntade mig var att yrkesverksamma var nöjda och bara såg fördelar med reformen, medan privatpersoner inte var nöjda och inte heller har upplevt någon förbättring. Min undersökning visade emellertid att de allra flesta var nöjda med reformen. Den enda som uppgav att adressreformen inneburit krångel var en privatperson vars post hade uteblivit och dessutom fått en påminnelseavgift på en obetald räkning på grund av fel med adresseringen. Namnforskning Namnsociologi Norrtälje kommun Belägenhetsadress Postadress Adress Polisen Räddningstjänsten Landsbygd Privatperson General Language Studies and Linguistics Specific Languages Studier av enskilda språk

Search results