Tidigare studier av fornsvenska binamn har för det mesta utgått från ett brett material innehål-lande binamn från alla sorters ord- och namnsemantiska kategorier. I denna undersökning har jag valt att studera en särskild kategori av binamn: de kroppsdelsrelaterade. Materialet bestårav 131 sådana binamn samt de namnbärare som finns belagda för binamnen. Jag genomförkvantitativa analyser av materialet, med syftet att undersöka de kroppsdelsrelaterade binamnensmorfologi, ord- och namnsemantik samt hur vanligt förekommande de är. Resultaten visar attmajoriteten av binamnen i materialet är primära bildningar, främst primära sammansättningar.Det framgår även att binamn som innehåller ord syftande på vissa delar av kroppen är mer talrika än andra, särskilt de som har med huvudet eller ansiktet att göra. De allra flesta av bi-namnen i materialet har någon yttre egenskap hos namnbäraren som namngivningsgrund, men andra namnsemantiska kategorier förekommer också. En annan tydlig slutsats är att majoritetenav alla binamn endast bärs av en person, men att vissa samtidigt kan vara långt mycket vanligareän så; ett binamn, Skalle, har hela 51 belagda namnbärare. Tre möjliga faktorer som förklararfördelningen i materialet identifieras: (1) hur vanligt förekommande namngivningsgrunden är, (2) hur morfologiskt och semantiskt specifik binamnets bildning är och (3) hur visuellt fram-trädande kroppsdelen som åsyftas i binamnet är.