<p>Företagsnamn har visat sig spela en allt viktigare roll på den växande marknaden. Allt fler företag väljer att anta ett annat namn och då detta är så aktuellt har vi ansett det intressant att studera namnbyten och processen kring det. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat representanter för fyra företag, Swedbank, Nordea, Telenor samt E.ON. Vi har antagit ett företagsledningsperspektiv då vi anser att det skulle vara det bästa sättet att finna svar på vår problemformulering: Vilka är de huvudsakliga drivkrafterna till att företag byter namn och hur ser denna process ut? Syftet med studien är således att skapa förståelse för varför företag byter namn samt beskriva hur beslutsprocessen ser ut. Vidare är vårt delsyfte att analysera de implementeringsstrategier som används vid införandet av beslutet. Vi har använt oss utav Eneroths begreppsligt-induktiva modell vilket innebär att vi utgått från det faktum att allt fler företag byter namn, den tar med andra ord sin start i verkligheten. Vi anser oss också ha en hermeneutisk kunskapssyn, eftersom vårt syfte är att skapa en djupare förståelse för den problematik som vi presenterat. För att uppnå syftet med studien har vi använt oss av ett flertal teorier och några av dessa kommer vi här att presentera. SWOT- analysen har använts för att finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot som namnbytet innebär. CITE- modellen har använts för att finna förståelse för hur element så som kultur, innebörd, gripbarhet och känslor som företagsnamnet innehåller hanteras. Vidare har vi tittat på olika osäkerheter som ett beslut innebär, om erfarenheten från tidigare beslut beaktas. Vi har läst in oss på implementeringsstrategier för att jämföra med de studerade företagen, och den öppna beslutsprocessen beskriver medarbetarnas involvering i beslutet. Utifrån den genomförda studien har vi kommit fram till att drivkraften till att företag byter namn är att företaget vill ändra sin position. Denna drivkraft kan i sin tur resultera i att företaget genomför en fusion med andra företag, att de låter sig bli uppköpta eller att de driver ett större projekt där namnbytet enbart är ett steg i processen. Slutsatsen rörande beslutsprocessen är att den varierar beroende på resurser och den bakomliggande drivkraften. Vi konstaterar att erfarenheter från tidigare fattade beslut är något som företagen värdesätter. Det har lagts ner stora resurser, arbetsinsatsen har varit omfattande, pengar som spenderats har varierat och tiden har i stor utsträckning varit begränsad. Vidare har vi konstaterat att kulturen inte är en faktor som företag anser måste bevaras, innebörden med namnet har framgått antingen med att namnet redan var etablerat eller att den symboliserade förändringen. Företagen har i beslutsprocessen arbetat med namnets gripbarhet genom deras logotyp. Företagsnamn frambringar känslor, vilket företagen har anpassat sin implementeringsstrategi efter. Medarbetare och kunder har involverats i beslutsprocessen och externhjälp har använts. Implementeringsstrategin som används är ”Phase in/Phase out” samt ”Sudden eradiction strategy”, vilket vi konstaterat beror på faktorer som drivkraften till namnbytet eller vilka känslor företaget anser finns förknippade till namnet som de skall byta ut.</p>

Företagsnamn har visat sig spela en allt viktigare roll på den växande marknaden. Allt fler företag väljer att anta ett annat namn och då detta är så aktuellt har vi ansett det intressant att studera namnbyten och processen kring det. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat representanter för fyra företag, Swedbank, Nordea, Telenor samt E.ON. Vi har antagit ett företagsledningsperspektiv då vi anser att det skulle vara det bästa sättet att finna svar på vår problemformulering: Vilka är de huvudsakliga drivkrafterna till att företag byter namn och hur ser denna process ut? Syftet med studien är således att skapa förståelse för varför företag byter namn samt beskriva hur beslutsprocessen ser ut. Vidare är vårt delsyfte att analysera de implementeringsstrategier som används vid införandet av beslutet. Vi har använt oss utav Eneroths begreppsligt-induktiva modell vilket innebär att vi utgått från det faktum att allt fler företag byter namn, den tar med andra ord sin start i verkligheten. Vi anser oss också ha en hermeneutisk kunskapssyn, eftersom vårt syfte är att skapa en djupare förståelse för den problematik som vi presenterat. För att uppnå syftet med studien har vi använt oss av ett flertal teorier och några av dessa kommer vi här att presentera. SWOT- analysen har använts för att finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot som namnbytet innebär. CITE- modellen har använts för att finna förståelse för hur element så som kultur, innebörd, gripbarhet och känslor som företagsnamnet innehåller hanteras. Vidare har vi tittat på olika osäkerheter som ett beslut innebär, om erfarenheten från tidigare beslut beaktas. Vi har läst in oss på implementeringsstrategier för att jämföra med de studerade företagen, och den öppna beslutsprocessen beskriver medarbetarnas involvering i beslutet. Utifrån den genomförda studien har vi kommit fram till att drivkraften till att företag byter namn är att företaget vill ändra sin position. Denna drivkraft kan i sin tur resultera i att företaget genomför en fusion med andra företag, att de låter sig bli uppköpta eller att de driver ett större projekt där namnbytet enbart är ett steg i processen. Slutsatsen rörande beslutsprocessen är att den varierar beroende på resurser och den bakomliggande drivkraften. Vi konstaterar att erfarenheter från tidigare fattade beslut är något som företagen värdesätter. Det har lagts ner stora resurser, arbetsinsatsen har varit omfattande, pengar som spenderats har varierat och tiden har i stor utsträckning varit begränsad. Vidare har vi konstaterat att kulturen inte är en faktor som företag anser måste bevaras, innebörden med namnet har framgått antingen med att namnet redan var etablerat eller att den symboliserade förändringen. Företagen har i beslutsprocessen arbetat med namnets gripbarhet genom deras logotyp. Företagsnamn frambringar känslor, vilket företagen har anpassat sin implementeringsstrategi efter. Medarbetare och kunder har involverats i beslutsprocessen och externhjälp har använts. Implementeringsstrategin som används är ”Phase in/Phase out” samt ”Sudden eradiction strategy”, vilket vi konstaterat beror på faktorer som drivkraften till namnbytet eller vilka känslor företaget anser finns förknippade till namnet som de skall byta ut.

<p>Varumärken och företagsnamn är en viktig del i företagens verksamhet och utgör en av de största tillgångarna som ett företag har att tillgå. Ett starkt varumärke är inget som förvärvas över en natt, utan utkräver resurser för att byggas upp. Med detta färskt i minnet kan det därför anses som destruktivt att genomföra ett namnbyte. Trots detta har företagsnamnbyten blivit allt mer förekommande. Vanligtvis sker ett namnbyte på grund av en orsak i företagets omgivning, såsom en fusion eller en verksamhetsbreddning mot en ny marknad. Denna studie behandlar ett annorlunda sorts namnbyte, benämnt interndrivet namnbyte, där inte någon av de reguljära orsakerna till ett namnbyte är applicerbar. Istället genomförs namnbytet som en konsekvens av en intern vision inom företaget om att det nya namnet i sig självt är mer fördelaktigt.</p><p>För att avgöra kunders uppfattning om och anpassning till ett interndrivet namnbyte studeras kunderna till ett företag mitt i uppe i en namnbytesprocess. Studien visar att interndrivna namnbyten innehar en risk i att företagets kunder inte förstår varför namnbytet sker. Av denna anledning riskerar även anpassningen till det nya namnet att brista. Det räcker inte med det faktum att kunderna känner till namnbytet, de bör även förstå varför och inse namnbytets fördelar för att en anpassning skall ske. Därmed avgörs ett interndrivet namnbytes framgång till stor del i hur den externa kommunikationen hanteras. Vidare visar studien att det är viktigt att ta hänsyn till hur stark kundernas relation är till det tidigare varumärket och varumärkets uppbyggda förtroende.</p>

Varumärken och företagsnamn är en viktig del i företagens verksamhet och utgör en av de största tillgångarna som ett företag har att tillgå. Ett starkt varumärke är inget som förvärvas över en natt, utan utkräver resurser för att byggas upp. Med detta färskt i minnet kan det därför anses som destruktivt att genomföra ett namnbyte. Trots detta har företagsnamnbyten blivit allt mer förekommande. Vanligtvis sker ett namnbyte på grund av en orsak i företagets omgivning, såsom en fusion eller en verksamhetsbreddning mot en ny marknad. Denna studie behandlar ett annorlunda sorts namnbyte, benämnt interndrivet namnbyte, där inte någon av de reguljära orsakerna till ett namnbyte är applicerbar. Istället genomförs namnbytet som en konsekvens av en intern vision inom företaget om att det nya namnet i sig självt är mer fördelaktigt. För att avgöra kunders uppfattning om och anpassning till ett interndrivet namnbyte studeras kunderna till ett företag mitt i uppe i en namnbytesprocess. Studien visar att interndrivna namnbyten innehar en risk i att företagets kunder inte förstår varför namnbytet sker. Av denna anledning riskerar även anpassningen till det nya namnet att brista. Det räcker inte med det faktum att kunderna känner till namnbytet, de bör även förstå varför och inse namnbytets fördelar för att en anpassning skall ske. Därmed avgörs ett interndrivet namnbytes framgång till stor del i hur den externa kommunikationen hanteras. Vidare visar studien att det är viktigt att ta hänsyn till hur stark kundernas relation är till det tidigare varumärket och varumärkets uppbyggda förtroende.

Studien syftar till att utforska de inofficiella namn som betecknar kommersiella verksamheter på Södermalm i Stockholm för att fastställa i vilken grad de inbördes upprätthåller inofficiell status samt vilka funktioner de uppvisar. Syftet uppnås genom att med kvantitativa och kvalitativa sociolingvistiska metoder deduktivt analysera intervjuer om namn som informanter använder om krogar, caféer och butiker i undersökningsområdet. Uppsatsen delas in i två delstudier. Den ena prövar formella och kontextuella kriterier för att positionera 49 namn ur intervjumaterialet enligt grad av inofficialiet, medan den andra studerar två namnbrukares utsagor om namnens användning i språkbruk som jämförs med de namnfunktioner som framförts i tidigare forskning. Resultaten bekräftar hypotesen om stor variation i grad av inofficialitet bland de undersökta namnen. Namnens funktioner visar sig i flera avseenden överensstämma med tidigare forsknings insikter om inofficiella ort- och personnamn. Uppsatsen bidrar samtidigt med nytt material som bland annat innehåller färre tecken på den affektiva funktionens dominans än förväntat. Även kommersiella funktioner kan upptäckas i materialet. Ingen traditionell funktionsuppsättning (personnamn, ortnamn, kommersiella namn) beläggs i sin helhet hos namntypen. Resultaten belyser den undersökta namntypens, dvs. de inofficiella företagsnamnens, särställning inom onomastiken.