No description available.

No description available.

Thesis (M.M. (Strategic Marketing))--University of the Witwatersrand, Faculty of Commerce, Law and Management, Graduate School of Business Administration, 2014. / In the last two decades, South Africa has witnessed a series of reforms in the telecommunications industry, including the corporate rebranding efforts undertaken by major telecommunications corporates. In April 2011, Vodacom, following the increase in ownership in 2009 by Vodafone, launched its new image. With the corporate rebranding, Vodacom kept its name, but effected changes to the logo, slogan and colour scheme. The rationale for keeping the name is the fact that Vodafone’s presence in Africa is far smaller than Vodacom’s. Vodacom holds power and position in the marketplace in South Africa and Africa. In addition to changing its brand colours from the familiar green and blue to red, the brand colour of UK-based Vodafone, which owns 65 percent of Vodacom, it has also assimilated Vodafone’s teardrop logo. The purpose of this research was to investigate the drivers of corporate rebranding and the impact of corporate rebranding on brand equity of South African brands. The research used quantitative data. There were 134 respondents, with 109 completed questionnaires, from a convenience sample who were all employees of Vodacom. The survey was administered through an online portal and analysed using descriptive statistics and principal component analysis. The main findings confirmed 9 of the 10 drivers of corporate rebranding identified in previous literature. The outcome of the research also summarised these drivers into 2 fundamental factors, namely corporate structure and strategy, and macroeconomic factors. The brand equity of the Vodacom brand has been adversely impacted following a rebranding exercise. The old brand is represented by three factors that corresponded with Aaker’s model (Aaker, 1991). These factors are brand awareness, perceived quality and brand loyalty. The new brand was represented by a factor labelled ‘infant brand’. Macroeconomic factors were perceived to the most significant drivers of corporate rebranding.

Concerning the first part of the thesis, we deal with the theoretical aspect of merchandising. In the second - practical - part of the thesis, the theoretic knowledge are applied in the Jednota Uherský Ostroh's stores. There are information about Jednota Uherský Ostroh, concerning development of the company, the current economic situation and the rules of merchandising, too. 3 different types of stores are reviewed according to these rules.

<p>I västvärlden har det blivit nästintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje år. 1990 låg den siffran på 1000, vilket innebär en ökning med 300 % på cirka 15 år. De stora finansiella summor som används vid namnbyten indikerar på att företagsnamnet är av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur går de tillväga vid namnändringen? Syftet med den här studien är att besvara dessa frågor.</p><p>För att kunna besvara dessa frågor har vi använts oss utav kvalitativ metod, då vi vill gå på djupet genom att besvara ”varför” och ”hur”. Vi har gjort fallstudier med företagen E.ON och Nordea. På Nordea intervjuade vi Kaisa Fexe, som är varumärkeschef sedan 2001, och på E.ON har vi intervjuat marknadsföringschefen Lars-Göran Pihl.</p><p>Studien pekar på dessa fyra skäl som de vanligaste orsakerna till namnändringar hos företagen:</p><p>• Sammanslagning/förvärv</p><p>• Inträde på ny marknad</p><p>• Förlorad rätt till varumärke</p><p>• När varumärket har skadats</p><p>Genom intervjuerna med våra fallföretag kom vi fram till att en av anledningarna till deras namnbyten var strävan efter synergi, speciellt när det gäller marknadsföringskostnader. Det finns inga modeller för hur ett företag ska gå tillväga vid ett namnbyte, men genom vår empiri drar vi slutsatsen att namnändringar går genom tre faser;</p><p>1. Internkommunikation om namnbytet parallellt med att hitta och bestämma sig för ett namn.</p><p>2. Externkommunikation om namnbytet parallellt med det praktiska arbetet.</p><p>3. Fylla företaget med värden som man vill associeras med.</p>

I västvärlden har det blivit nästintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje år. 1990 låg den siffran på 1000, vilket innebär en ökning med 300 % på cirka 15 år. De stora finansiella summor som används vid namnbyten indikerar på att företagsnamnet är av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur går de tillväga vid namnändringen? Syftet med den här studien är att besvara dessa frågor. För att kunna besvara dessa frågor har vi använts oss utav kvalitativ metod, då vi vill gå på djupet genom att besvara ”varför” och ”hur”. Vi har gjort fallstudier med företagen E.ON och Nordea. På Nordea intervjuade vi Kaisa Fexe, som är varumärkeschef sedan 2001, och på E.ON har vi intervjuat marknadsföringschefen Lars-Göran Pihl. Studien pekar på dessa fyra skäl som de vanligaste orsakerna till namnändringar hos företagen: • Sammanslagning/förvärv • Inträde på ny marknad • Förlorad rätt till varumärke • När varumärket har skadats Genom intervjuerna med våra fallföretag kom vi fram till att en av anledningarna till deras namnbyten var strävan efter synergi, speciellt när det gäller marknadsföringskostnader. Det finns inga modeller för hur ett företag ska gå tillväga vid ett namnbyte, men genom vår empiri drar vi slutsatsen att namnändringar går genom tre faser; 1. Internkommunikation om namnbytet parallellt med att hitta och bestämma sig för ett namn. 2. Externkommunikation om namnbytet parallellt med det praktiska arbetet. 3. Fylla företaget med värden som man vill associeras med.

Bakgrund: Corporate rebranding är ett relativt nytt fenomen som innebär att ett företag väljer att omdefiniera sitt varumärke på grund av förändringar inom företaget eller omgivningen. Men det är fortfarande relativt ostuderat och ingen studie behandlar den eventuella kopplingen med en dynamisk marknad. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur fenomenet corporate rebranding fungerar inom en dynamisk marknad, där vi valt att utgå från telekombranschen som exempelmarknad. Metod: Studien har en hermeneutisk ansats med ett deduktivt angreppssätt för kopplingen mellan teori och empiri. Studien har vidare använt sig av en komparativ design med fallstudieinslag utifrån en kvalitativ strategi. Referensram: Referensramen består av teorier om dynamiska marknader som leder in till globalisering, lokalisering samt glokalisering. Därefter definieras varumärke med respektive underliggande teorier och avslutningsvis corporate rebranding. Slutsats: Den dynamiska marknaden har gett upphov till ett stort antal rebranding-processer inom branschen, där tre strategier för att hantera ett nytt globalt varumärke har identifierats. Slutligen har varumärkets roll inom branschen blivit av en mer dynamisk karaktär där syftet är att ha ett varumärke som är mest lämpat för de förändringar som skett inom såväl den interna som externa miljön. / Background: Corporate Rebranding is relatively new phenomenon where a firm decides to redefine their brand due to changes within the company or the environment. But the amount of literature on the subject is lacking, and so far no one has studied the potential connection to a high-velocity environment. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how Corporate Rebranding interacts with a high-velocity market by using the telecommunications industry. Methodology: The study was a hermeneutic endeavour with a deductive approach in linking theory and empirical evidence. In addition, a comparative case study using qualitative methods was performed. Theory: This chapter consists of theories on dynamic markets as well as glocalization, localization and globalization. This is followed by a definition of branding and finally Corporate Rebranding. Conclusion: The high-velocity market has been the root of numerous cases of rebranding and we have identified three different strategies for handling the adaptation to a new global brand. Finally, the role of the brand within the market has taken on a more dynamic role, where the purpose is to create a brand better suited for the changes in the internal as well as the external environment.

Problemformulering och syfte: Utifrån de oenigheter som råder kring effekten av valkampanjer anser vi att det är intressant att undersöka Moderaternas arbete med den visuella identiteten. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Moderaterna arbetar med sin visuella identitet för att återspegla förändringarna i partiet. Metod och material: Detta är en fallstudie som grundas på kvalitativa textanalyser och intervjuer. Huvudresultat: Studien visar på betydelsen av en stark visuell identitet, för att organisationen ska kunna nå ut med sitt budskap – för att en organisation ska kunna nå framgång krävs både ett bra budskap och en god presentation av detta. Moderaterna försöker av denna anledning att hela tiden förändras och återspegla politikens innehåll i sin visuella identitet. Studien visar också på att det är viktigt att kommunicera rätt för att kunna genomföra lyckade förändringar samt att det ingår många strategiska val inom politisk kommunikation då målgruppen är bred.

Brand, logo - explanation. Brand management and rebranding. General Electric, GE Money. Research of the GE Money Brand in 2006 and 2008.

This diploma thesis aims to monitor a process of rebranding on an example of the company EFKO-karton, s.r.o. At the beginning of the theoretical part, the basic terms of the issue are defined - brand, branding and rebranding, afterwards a general rebranding campaign framework is introduced along with it's attributes. Unsuccessful campaigns are briefly introduced. In a practical section of the thesis, the evaluation criteria are defined followed by detailed analysis of company's EFKO-karton, s.r.o. rebranding process with focus on the brand Igracek. To validate the success of the campaign from the consumer's point of view, a research has been processed in order to analyze target's group satisfaction with done changes.