Uppsatsen undersöker könsfördelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Gävle. Den utgår från teorier om att gatunamn vidmakthåller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt på historieskrivningen. För att undersöka om tidens mer jämställda samhälle påverkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbeståndet i två perioder med brytåret 2000 där den tidigare perioden jämförs med den senare när jämställdhets- medvetenheten förväntats ökat.Uppsala som under 2000-talet debatterat frågan uppvisar en ökad andel kvinnonamn på 30 procentenheter mot Gävles ökning på 16 procentenheter där man heller inte har några jämställdhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammanträdesprotokoll granskas i syfte att undersöka genusanknytande resonemang där fallet Fadimes plats belyser en äldre och uteslutande kulturvårdande politik som format namnbeståndet. En enkät- undersökning där 193 kommuner ingår visar att 67 kommuner jobbar efter stadgar vid namngivningen varav 5 kommuner rapporterar jämställdhetsstadgar. Resultatet tyder på att de inriktningsmål som visat sig effektiva i Uppsala nationellt sett är ovanliga.

Syftet med studien är att göra en innehållsanalys av faktaböcker för barn sombeskriver vatten ur ett kemiskt perspektiv med fokus på vad faktaböckerna kanbidra med i förskolans kemiundervisning. Ett ämnesdidaktiskt tillvägagångssätthar använts där namngivning och sambandsintresse varit i fokus. Resultatet visarvikten av att veta var man kan hitta olika aspekter av vatten ur ett kemisktperspektiv i böckerna för att kunna använda dessa böcker i kemiundervisningen.Böckernas innehållsanalys visar en variation i hur vatten, dess aggregationsformeroch fasomvandlingar är definierade och illustrerade. Innehållsanalysen visar vadde olika böckerna kan bidra med och om det är funktionellt presenterat avseendevatten ur ett kemiskt perspektiv. Faktaböckerna hjälper till med det vetenskapligaspråket som är viktigt vid inlärning av naturvetenskapliga ämnen.Innehållsanalysen visar att dessa böcker kan användas som didaktiskt verktyg vidskapande av lärandesituationer om vatten ur ett kemiskt perspektiv. Bokläsningkan användas för att introducera barnen för naturvetenskap och hur världen runtomkring kan beskrivas utifrån ett kemiskt perspektiv. Användning av faktaböckerför barn är inte ett krävande verktyg i kemiundervisningen, då de bidrar medbegrepp och illustrationer. Denna studie kan bidra till att lära sig mer om hurböckernas författare identifierar och definierar vatten som kemiskt ämne.Resultatet kan bidra till förskollärares kemiundervisning och användandet avpassande bok vid rätt tillfälle. / The aim of this study is to make a content analysis of non-fiction children’s booksabout how these books describe water from a chemistry perspective, whilefocusing on how these books can contribute to the teaching in preschoolchemistry. A subject didactics approach has been used, where naming and interestof connection have been in focus. The result shows how important it is to knowwhere to find different aspects of the water`s chemistry in the books to enableuse of these books in chemistry education.The content analysis of the books shows a variety in how water, its aggregationforms and phase transitions are defined and illustrated. The content analysisshowed what the different books can contribute to and if this becomes functionalpresented according to the water’s chemistry. Non-fiction books facilitate ascientific language, which is important while learning subjects of science.The content analysis shows that these books can work as a didactic tool whencreating learning situations about water from a chemistry perspective. Reading abook can be used to introduce children to science and how the world aroundthem can be described from a chemical perspective. Using non-fiction children’sbooks is a less demanding tool in chemistry education, since it contributes withconcepts and illustrations. This study can contribute to learning more about howauthors identify and define water as a chemical subject in these books. The resultcan support preschool teachers’ science education and the choice of anappropriate book for the occasion.Keywords: Non-fiction book, water, chemistry, naming, preschool.

The aim of this doctoral thesis is to examine how parents in Sweden at the beginning of the twenty-first century use the process of naming as a resource to contribute to the creation of various identities for both themselves and their child. It is based on a two-component study — a postal survey and qualitative group interviews, both conducted in the city of Göteborg, Sweden — and includes parents with children born during 2007 and 2008. By combining different sources (names, surveys and interviews) and different methods (quantitative and qualitative), this study attempts to elucidate how first names and choices of first names can be given various social meanings. In contrast to previous socio-onomastic studies, this study considers not only whether naming contains any social variation, but also how and why such variation arises. The theoretical framework is a combination of onomastic, sociolinguistic, identity-theoretical and interactional theories. The results demonstrate that parents’ choice of first names for their children is an important social act. Through name choices and discussions of these choices, parents create what is known as social positioning, which in turn contributes to the creation of certain identities both for themselves and their child. A number of resources are identified which are used by parents to create different social positionings. This study also demonstrates how both macro-societal structures and interactional aspects influence this social positioning. Finally, this study argues that the observed social variation is best explained by the parents’ desire to identify with and contribute to the creation of different models for society, in which varying social values and attributes are important.