<p>Sammanfattning</p><p>331 svenska högstadielärare bedömde i en enkät tio olika förnamn</p><p>på fiktiva elever inom fem dimensioner: framgångsrik, populär</p><p>bland kamrater, social förmåga, maskulin/feminin och</p><p>socioekonomisk status. Namnen valdes enligt följande: två vanliga</p><p>namn, två ovanliga, två namn vanligast bland höginkomsttagare,</p><p>två vanligast bland låginkomsttagare och två av icke-svenskt</p><p>ursprung. Hypoteserna var att förnamnen skulle ha olika</p><p>konnotationer, att detta skulle visa sig inom samtliga fem</p><p>dimensioner samt att vanliga namn och namn typiska för</p><p>höginkomsttagare skulle få en mera positiv bedömning än övriga.</p><p>Undersökningen gav stöd åt samtliga hypoteser.</p><p>Effektmagnituderna var stora. Respondenternas kön, ålder och</p><p>yrkeserfarenhet påverkade vissa bedömningar signifikant men</p><p>effektmagnituderna var små. Resultaten indikerar att</p><p>namnkonnotationer är ett förekommande fenomen även i Sverige,</p><p>åtminstone på högstadiet.</p><p>Nyckelord. Förnamn, lärare, namnkonnotationer.</p> / <p>Abstract</p><p>In a questionnaire, 331 Swedish junior high school teachers assessed</p><p>ten first names of imaginary students across five dimensions; success,</p><p>popularity, social skills, masculinity/femininity, and socioeconomic</p><p>status. Names were chosen as follows; two common and two</p><p>uncommon names, two names common among high-income groups,</p><p>two common among low-income groups and two names of non-</p><p>Swedish origin. It was hypothesized that these first names would have</p><p>differing connotations in all five dimensions and that common names</p><p>and names common in high-income groups would be judged more</p><p>favourably than the other names. The results support all these</p><p>hypotheses. Effect sizes were large. Respondent sex, age and</p><p>experience affected some results significantly, but effect sizes were</p><p>small. Results indicate that name connotations are a factor in Sweden</p><p>too, at least in junior high school.</p><p>Keywords: First names, teachers, name connotations</p>

Sammanfattning 331 svenska högstadielärare bedömde i en enkät tio olika förnamn på fiktiva elever inom fem dimensioner: framgångsrik, populär bland kamrater, social förmåga, maskulin/feminin och socioekonomisk status. Namnen valdes enligt följande: två vanliga namn, två ovanliga, två namn vanligast bland höginkomsttagare, två vanligast bland låginkomsttagare och två av icke-svenskt ursprung. Hypoteserna var att förnamnen skulle ha olika konnotationer, att detta skulle visa sig inom samtliga fem dimensioner samt att vanliga namn och namn typiska för höginkomsttagare skulle få en mera positiv bedömning än övriga. Undersökningen gav stöd åt samtliga hypoteser. Effektmagnituderna var stora. Respondenternas kön, ålder och yrkeserfarenhet påverkade vissa bedömningar signifikant men effektmagnituderna var små. Resultaten indikerar att namnkonnotationer är ett förekommande fenomen även i Sverige, åtminstone på högstadiet. Nyckelord. Förnamn, lärare, namnkonnotationer. / Abstract In a questionnaire, 331 Swedish junior high school teachers assessed ten first names of imaginary students across five dimensions; success, popularity, social skills, masculinity/femininity, and socioeconomic status. Names were chosen as follows; two common and two uncommon names, two names common among high-income groups, two common among low-income groups and two names of non- Swedish origin. It was hypothesized that these first names would have differing connotations in all five dimensions and that common names and names common in high-income groups would be judged more favourably than the other names. The results support all these hypotheses. Effect sizes were large. Respondent sex, age and experience affected some results significantly, but effect sizes were small. Results indicate that name connotations are a factor in Sweden too, at least in junior high school. Keywords: First names, teachers, name connotations

No description available.

<p>Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.</p><p>Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett. Först på 1850-talet var det färre än 90% av de döpta som fick ett förnamn. Ännu vid år 1920 hade man inte kommit ikapp Karlstad, men förändringen till att använda fler förnamn var här betydligt snabbare än i Karlstad.</p><p>Det finns inte mycket som tyder på att namnen har spridits från stad till landsbygd, eller åt andra hållet. I Ekshärad är Lars och Per de populäraste namnen på pojkarna. Flickorna heter bland annat Ingeborg, Kerstin eller Marit. Att göra en liknande sammanfattning för Karlstad är inte lika lätt, där de populäraste namnen varierar kraftigt. Hos pojkarna är det bara namnet Johan som alltid finns med bland de fyra toppnamnen. Två andra namn som varit populära är Anders och Carl. Toppnamnet hos flickorna är fram till 1820-talet det relativt korta Caisa. Sedan blir toppnamnet istället det betydligt längre Carolina, som först delar platsen med Christina och vid 1850-talets slut med Augusta.</p><p>Den största skillnaden mellan församlingarna, vad gäller vilka namn barnen gavs, är dock att de 10 populäraste namnen i Ekshärad representerar över 70% av alla namngivna flickor/pojkar. Dessutom är det bara hos flickorna som flernamnsförnamn kommer in på topp 10, vilket sker först på 1840-talet. I Karlstad är motsvarande siffror under 50%. Det finns dessutom både hos flickor och hos pojkar minst ett flernamnsförnamn representerat på topp 10 i Karlstad. Utvecklingen av namngivningen beror troligast på traditionen med att låta förnamnen gå i arv. Namnen verkar inte ha spridits åt något håll mellan de båda församlingarna Karlstad och Ekshärad.</p>

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859. Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett. Först på 1850-talet var det färre än 90% av de döpta som fick ett förnamn. Ännu vid år 1920 hade man inte kommit ikapp Karlstad, men förändringen till att använda fler förnamn var här betydligt snabbare än i Karlstad. Det finns inte mycket som tyder på att namnen har spridits från stad till landsbygd, eller åt andra hållet. I Ekshärad är Lars och Per de populäraste namnen på pojkarna. Flickorna heter bland annat Ingeborg, Kerstin eller Marit. Att göra en liknande sammanfattning för Karlstad är inte lika lätt, där de populäraste namnen varierar kraftigt. Hos pojkarna är det bara namnet Johan som alltid finns med bland de fyra toppnamnen. Två andra namn som varit populära är Anders och Carl. Toppnamnet hos flickorna är fram till 1820-talet det relativt korta Caisa. Sedan blir toppnamnet istället det betydligt längre Carolina, som först delar platsen med Christina och vid 1850-talets slut med Augusta. Den största skillnaden mellan församlingarna, vad gäller vilka namn barnen gavs, är dock att de 10 populäraste namnen i Ekshärad representerar över 70% av alla namngivna flickor/pojkar. Dessutom är det bara hos flickorna som flernamnsförnamn kommer in på topp 10, vilket sker först på 1840-talet. I Karlstad är motsvarande siffror under 50%. Det finns dessutom både hos flickor och hos pojkar minst ett flernamnsförnamn representerat på topp 10 i Karlstad. Utvecklingen av namngivningen beror troligast på traditionen med att låta förnamnen gå i arv. Namnen verkar inte ha spridits åt något håll mellan de båda församlingarna Karlstad och Ekshärad.

The aim of this doctoral thesis is to examine how parents in Sweden at the beginning of the twenty-first century use the process of naming as a resource to contribute to the creation of various identities for both themselves and their child. It is based on a two-component study — a postal survey and qualitative group interviews, both conducted in the city of Göteborg, Sweden — and includes parents with children born during 2007 and 2008. By combining different sources (names, surveys and interviews) and different methods (quantitative and qualitative), this study attempts to elucidate how first names and choices of first names can be given various social meanings. In contrast to previous socio-onomastic studies, this study considers not only whether naming contains any social variation, but also how and why such variation arises. The theoretical framework is a combination of onomastic, sociolinguistic, identity-theoretical and interactional theories. The results demonstrate that parents’ choice of first names for their children is an important social act. Through name choices and discussions of these choices, parents create what is known as social positioning, which in turn contributes to the creation of certain identities both for themselves and their child. A number of resources are identified which are used by parents to create different social positionings. This study also demonstrates how both macro-societal structures and interactional aspects influence this social positioning. Finally, this study argues that the observed social variation is best explained by the parents’ desire to identify with and contribute to the creation of different models for society, in which varying social values and attributes are important.