In this qualitative thesis I have studied the process of street-naming in Budapest. I have done this primarily through examining legislative and street name records in Budapest in order to define a distinctive use of history. In an attempt to concretise public opinion, I designed and distributed a succinct questionnaire and used newspaper articles to create a clear view of the political milieu. Furthermore, I have utilised a typological method to summarise the use of history and elucidate the results. I came to the conclusion that a moral and, to some extent, ideological use of history is dominating the street-naming situation in contemporary Budapest. My analysis also showed a discrepancy between decision-makers and citizens regarding the handling of odonyms. / I denna kvalitativa analys har jag undersökt processen kring gatunamnsbyten i Budapest. Främst har jag studerat lagstiftning och gatunamnsregister i Budapest för att finna ett centralt historiebruk. Jag har sekundärt även skapat en mindre enkät och gått igenom ett begränsat antal tidningar för att få fram en folklig opinion i relation till beslutsfattningen. Jag har operationaliserat en beprövad historiebrukstypologi för att kunna konkretisera resultatet. Jag kom fram till slutsatsen att ett moraliskt och, i viss mån, även ett ideologiskt historiebruk dominerar hanteringen av gatunamn i dagens Budapest. Analysen visade också att det råder en diskrepans mellan beslutsfattares och invånares syn på hanteringen av odonymer.

Uppsatsen undersöker könsfördelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Gävle. Den utgår från teorier om att gatunamn vidmakthåller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt på historieskrivningen. För att undersöka om tidens mer jämställda samhälle påverkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbeståndet i två perioder med brytåret 2000 där den tidigare perioden jämförs med den senare när jämställdhets- medvetenheten förväntats ökat.Uppsala som under 2000-talet debatterat frågan uppvisar en ökad andel kvinnonamn på 30 procentenheter mot Gävles ökning på 16 procentenheter där man heller inte har några jämställdhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammanträdesprotokoll granskas i syfte att undersöka genusanknytande resonemang där fallet Fadimes plats belyser en äldre och uteslutande kulturvårdande politik som format namnbeståndet. En enkät- undersökning där 193 kommuner ingår visar att 67 kommuner jobbar efter stadgar vid namngivningen varav 5 kommuner rapporterar jämställdhetsstadgar. Resultatet tyder på att de inriktningsmål som visat sig effektiva i Uppsala nationellt sett är ovanliga.