Denna studie grundar sig i en nutida språklöshet som samer själva erfar och som även kommer till uttryck i Ann-Helén Laestadius roman Straff med koppling till samers egna reflektioner och erfarenheter. Det didaktiska perspektivet styrks med SOU 2017:60 samt Jan Thavenius teorier angående litteraturundervisning. Den litteraturteoretiska grunden som denna studie utgår ifrån är de teorier som är utformade av Norman Fairclough och Michel Foucault angående språk och makt. Metoden som används för att undersöka detta är nyhistoricism där parallelläsning med externa texter har gjorts. Det som presenteras är en djupare bild på den språklöshet som uppkommer i romanen med koppling till samers egna erfarenheter samt hur denna språklöshet är något som har passerats från dåtid till nutid och som mycket väl kan ligga till grund för den samiska språklösheten som existerar idag.

No description available.

I denna uppsats undersöks inslag av litterär språkväxling. Syftet är att vidare analysera språkväxlingens form samt litterära funktioner i två romaner av Ann-Helén Laestadius som båda innehåller inslag av de finsk-ugriska minoritetsspråken. Valet författaren gör mellan latent och manifest språkväxling innebär att läsaren i det första fallet mer passivt och implicit möter de andra språken, medan den senare strategin innebär att läsaren explicit ställs inför ord eller fraser från de finsk-ugriska språken, med eller utan översättning. Analysen visar att språkväxlingens form i ungdomsromanen Tio över ett är övervägande latent medan vuxenromanen Stöld utmärks av manifest språkväxling. I båda böckerna är språkväxlingens funktion huvudsakligen exotiserande, då inslagen sätter fokus på skillnaderna jämfört med övriga Sverige. Vid en jämförelse med tidigare undersökningar av litterär flerspråkighet baserade på samma modell och samma språk, är frekvensen för de flerspråkiga inslagen hög i Stöld.