Tvåspråkighet kan innebära ändring av röstbeteendet vid växling av språk vilket kan bidra till en ovan röstanvändning och orsaka röstproblem. Studiens syfte är att undersöka hur tvåspråkiga personer upplever sina röster när de talar dels sitt modersmål, dels sitt andraspråk, samt om det finns skillnader som kan identifieras perceptuellt och/eller akustiskt vid växling av språk. I studien undersöks även ifall tvåspråkighet kan vara en bidragande faktor till röstproblem. Fem kvinnor med ryska som modersmål och med svenska som andraspråk, som dessutom lärde sig svenska i vuxen ålder, undersöktes med hjälp av intervjuer, percep tuell  röstbedömning och akustisk analys. Intervjudelen med ”Grounded Theory” som analysmetod belyste deltagarnas upplevelser vid byte av språk. Deltagarnas röstegenskaper analyserades på svenska och ryska vid läsning och spontantal genom perceptuell röstbedömning. SVEA-protokollet användes som analysunderlag vid skattningar gjorda av tre röstlogopeder. Akustisk analys med Praat undersökte medel-F0 och den genomsnittliga tonhöjdsvariationen vid läsning på ryska och svenska. Resultaten i intervjudelen visade att de flesta deltagare upplever att rösten ändras vid byte av språk och att röststyrka är den röstegenskap som ändras mest. Samtalssituation och deltagarnas röstmedvetenhet var viktiga faktorer som påverkade deras upplevelser om den egna röster vid språkbyte. Perceptuell röstbedömning visade att samtliga deltagare ändrar några röstparametrar vid språkväxling, men dock inte genomgående och inte samma parametrar. Akustisk analys visade att samtliga deltagare har skillnader i medel-F0 och genomsnittlig tonhöjdsvariation på svenska och ryska och att skillnaderna är olika stora. Slutsatsen man kan dra är att i den aktuella studien finns det en del tendenser till ändring av röstbeteende vid byte av språk. Logopeder kan behöva vara mer medvetna om att tvåspråkighet kan bidra till ändring av röstbeteende och kan vara en riskfaktor för röstproblem.

Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om svenska lågstadielärares språkanvändning i engelskundervisningen. Detta gjordes genom att observera och intervjua tre verksamma lärare i grundskolans årskurs tre. Resultatet visar att lärarna har som mål att tala engelska till övervägande del, men att valet av språk styrs av elevernas förståelse. Observationerna visade att det finns mönster i vilka situationer och sammanhang som lärarna talar engelska respektive svenska, men också olikheter. Det insamlade materialet diskuteras utifrån tidigare forskning om lärares språkanvändning i språkundervisning. En slutsats är att lärarnas språkval görs för att gynna elevernas språkutveckling och det finns en variation i vilka sammanhang som det talas engelska respektive svenska i engelskundervisningen.

Temat för denna studie är flerspråkighet i samtida svensk raplyrik. Flerspråkighet betraktas här som språkväxling i konstnärlig framställning, och genom en kvalitativ analys av tolv svenska raptexter, utgivna mellan 2013 och 2019, undersöks vilka funktioner språkväxlingen har i texterna, hur den skapar mening och identitet och hur den kan tolkas på ett övergripande plan i relation till hiphop som genre. Utifrån Androutsopoulos (2010) relateras språkväxlingen till texternas struktur, och med grund hos Sarkar och Winer (2006) diskuteras språkväxlingens performativa, pragmatiska och poetiska funktioner, med särskild tyngdpunkt på performativitet (Pennycook, 2004). Analysen visar att språkväxlingens performativa, pragmatiska och poetiska funktioner kan tolkas utifrån fyra linjer som har att göra med genrespecifika drag inom hiphop: (1) konstruktionen av autenticitet, (2) framställningen av jaget, (3) hanteringen av rim och rytm och (4) spänningen mellan det lokala och det globala, till vilken kan kopplas en gestaltning av ett kulturellt mellanförskap.

Denna uppsats syfte är att analysera hur status förknippad med svenskan och finskan gestaltas i följande två romaner: Susanna Alakoskis Svinalängorna och Kjell Westös Vådan av att vara Skrake. Analysen görs utifrån språkväxling i de olika romanerna och genom en analys av de diskurser som konstrueras kring det finska respektive det svenska. Den valda metoden är en kritisk diskursanalys och i enlighet med denna metod tecknas också en övergripande bild av den historiska relationen mellan Sverige och Finland – den kontext utifrån vilken diskurserna formas. Utöver detta hämtas andra teoretiska begrepp, som attityder, ur sociolingvistiken. Uppsatsen tar avstamp i den tidigare forskning som finns om relationen mellan skönlitteratur och flerspråkighetsförhållanden, men särskiljer sig delvis från denna sett till metodval.Uppsatsens resultat visar att vissa värden tillskrivs, och att vissa diskurser formas kring, det finska och det svenska i romanerna, i och genom språkväxling, karaktärer, handlingar och beskrivningar. På olika sätt gestaltas, generellt sett, en högre status hos det som associeras med det svenska än det finska. Men diskurserna som konstrueras kan inte förstås som separata från övriga diskurser och aspekter – i Svinalängorna sammanblandas de med klass- och genusperspektiv och i Vådan av att vara Skrake kompliceras bilden av ett speciellt sorts berättande.

I denna uppsats undersöks inslag av litterär språkväxling. Syftet är att vidare analysera språkväxlingens form samt litterära funktioner i två romaner av Ann-Helén Laestadius som båda innehåller inslag av de finsk-ugriska minoritetsspråken. Valet författaren gör mellan latent och manifest språkväxling innebär att läsaren i det första fallet mer passivt och implicit möter de andra språken, medan den senare strategin innebär att läsaren explicit ställs inför ord eller fraser från de finsk-ugriska språken, med eller utan översättning. Analysen visar att språkväxlingens form i ungdomsromanen Tio över ett är övervägande latent medan vuxenromanen Stöld utmärks av manifest språkväxling. I båda böckerna är språkväxlingens funktion huvudsakligen exotiserande, då inslagen sätter fokus på skillnaderna jämfört med övriga Sverige. Vid en jämförelse med tidigare undersökningar av litterär flerspråkighet baserade på samma modell och samma språk, är frekvensen för de flerspråkiga inslagen hög i Stöld.

Flerspråkig litteratur är långt ifrån ett nytt fenomen, men forskningsområdet är fortfarande mycket underutforskat. Syftet med studien är att studera språkväxling i flerspråkig lyrik sett ur ett translanguaging-perspektiv. Metoden utgörs av en analysmodell för flerspråkig skönlitteratur som är inspirerad av såväl språkvetenskapliga som litteraturvetenskapliga studier. Materialet består av totalt nio diktutdrag från tre diktsamlingar av tre olika författarskap. Resultatet visade att språkväxlingarna fyller mångahanda funktioner såsom att göra dikterna flerdimensionella, att deras form särskilt genom sina oklara språkgränser har betydelse för diktinnehållet, och att flera paralleller kan dras till tankar inom translanguaging-konceptet i fråga om effektiv kommunikation, språklig kreativitet och skapandet av ett utrymme för translanguaging. Slutsatsen är att flerspråkig lyrik är mångfacetterad med många tolkningsmöjligheter och att ett translanguaging-perspektiv gav resultatet en djupare innebörd.

Föreliggande studie är en systematisk analys av språkväxlingen i den samtida diktsamling Läppstifterska, skriven av Fredrik Ekelund/Marisol M. Språkväxlingens form och funktioner samt samspel med textinnehåll står i fokus och är också de komponenter analysen syftar till att belysa. För analysen används Haapamäkis och Erikssons (2017) analysmodell för flerspråkig litteratur. Analysresultatet visar hur språkväxlingen i Ekelunds/M:s dikter genomgående är manifest till sin form, men varierar i fråga om frekvens samt hur den markeras och integreras i texten. Formaspekterna har dessutom tydliga samband med textinnehållet – frekvensen ökar då flerspråkiga miljöer skildras, och markeringar används för att betona det som ska förmedlas. Språkväxlingens funktioner är flera och samtliga bildas av växlingen i sig kombinerat med dess form. Studien visar att de främsta funktionerna med språkväxlingen i verket är att autentiskt skildra flerspråkiga situationer, att skapa den språkligt tillåtande stämning som präglar verket, samt att bygga ett poetiskt språk i vilket ordlekar och mångtydighet bidrar till att förmedla diktsamlingens centrala transtema.