Voice onset time, VOT, är en akustisk tidsparameter som anses återspegla talmotorisk kontroll. VOT är den mest pålitliga akustiska parametern för att särskilja tonande och tonlösa klusiler. I tidigare studier har VOT-värden för svenska barn uppmätts. Det har visat sig att barn med fonologisk språkstörning har avvikande VOT jämfört med typiskt utvecklade barn. Dock saknas undersökningar av hur lyssnare tolkar klusilord med avvikande VOT. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur klusilproduktioner med avvikande VOT-värden uppfattas av vuxna personer utan särskilda kunskaper om barns tal och språk. 34 personer (19 män och 15 kvinnor) i åldrarna 22-60 år bedömde 102 ordproduktioner med avvikande VOT-värden av barn i åldrarna 4:0 till 11:12 år. Deltagarna identifierade i genomsnitt 79 % av ordproduktionerna korrekt. Ord med avvikande kort VOT gav en något högre felsvarsfrekvens än ord med avvikande lång VOT. I regel uppfattades ord med avvikande lång VOT som tonlösa, medan ord med avvikande kort VOT uppfattades som tonande. Inga ålders- eller könsskillnader påträffades. Resultaten visar att VOT inte är den enda avgörande faktorn för huruvida en klusil uppfattas som tonande eller tonlös; andra faktorer spelar också in.

Tvåspråkighet kan innebära ändring av röstbeteendet vid växling av språk vilket kan bidra till en ovan röstanvändning och orsaka röstproblem. Studiens syfte är att undersöka hur tvåspråkiga personer upplever sina röster när de talar dels sitt modersmål, dels sitt andraspråk, samt om det finns skillnader som kan identifieras perceptuellt och/eller akustiskt vid växling av språk. I studien undersöks även ifall tvåspråkighet kan vara en bidragande faktor till röstproblem. Fem kvinnor med ryska som modersmål och med svenska som andraspråk, som dessutom lärde sig svenska i vuxen ålder, undersöktes med hjälp av intervjuer, percep tuell  röstbedömning och akustisk analys. Intervjudelen med ”Grounded Theory” som analysmetod belyste deltagarnas upplevelser vid byte av språk. Deltagarnas röstegenskaper analyserades på svenska och ryska vid läsning och spontantal genom perceptuell röstbedömning. SVEA-protokollet användes som analysunderlag vid skattningar gjorda av tre röstlogopeder. Akustisk analys med Praat undersökte medel-F0 och den genomsnittliga tonhöjdsvariationen vid läsning på ryska och svenska. Resultaten i intervjudelen visade att de flesta deltagare upplever att rösten ändras vid byte av språk och att röststyrka är den röstegenskap som ändras mest. Samtalssituation och deltagarnas röstmedvetenhet var viktiga faktorer som påverkade deras upplevelser om den egna röster vid språkbyte. Perceptuell röstbedömning visade att samtliga deltagare ändrar några röstparametrar vid språkväxling, men dock inte genomgående och inte samma parametrar. Akustisk analys visade att samtliga deltagare har skillnader i medel-F0 och genomsnittlig tonhöjdsvariation på svenska och ryska och att skillnaderna är olika stora. Slutsatsen man kan dra är att i den aktuella studien finns det en del tendenser till ändring av röstbeteende vid byte av språk. Logopeder kan behöva vara mer medvetna om att tvåspråkighet kan bidra till ändring av röstbeteende och kan vara en riskfaktor för röstproblem.

Background: Patients with Parkinson’s disease (PD) and Essential tremor (ET) who havebeen treated with Deep Brain Stimulation (DBS) generally experience a positive effect,particularly regarding the motor symptoms. However, the patients’ communication skillsare often negatively affected and the assessment instrument currently used withinneurological clinical care is not sufficiently sensitive to assess these patients’ speechclarity, voice and intelligibility satisfactorily.Aim: This study’s purpose was to develop a prototype assessment tool for speech clarity,intelligibility and voice, with speech and language pathology (SLP) validity, that isadaptable to a neurological clinical care setting.Method: The assessment tool was designed using general design methodology. Aprototype was constructed and tested on speech samples of read text for reliability. ThreeSLP’s, three DBS nurses and three naive listeners (NL) were represented in the test group.Levels of agreement were calculated using Percent Close Agreement, PCA.Results: The results indicate a relatively high level of agreement between the groups, inparticular the SLP group and the DBS group (μ: 0.82, 0.79, and 0.74).Conclusion: The results demonstrate the need for an assessment tool with SLPcompetence to assess speech clarity, intelligibility and voice within neurological clinicalcare. The assessment tool was shown to be a useful and adequate prototype that can easilyevolve into a truly useful and versatile perceptual speech assessment tool. The results ofthis study should be treated cautiously, considering the test groups’ modest size. / Bakgrund: Patienter med Parkinsons sjukdom (PD) och patienter med Essentiell tremor(ET) som behandlats med Deep Brain Stimulation (DBS) upplever i allmänhet en positiveffekt, framför allt gällande de motoriska symtomen. Emellertid påverkas oftapatienternas kommunikativa färdigheter negativt. De bedömingsmaterial som användsinom den kliniska nerurologiska vården; UPDRS/ETRS är alltför trubbiga för att kunna geen tillfredsställande bild av patientens tal, röst och förståelighet.Mål: Skapa ett bedömningsverktyg för tal, förståelighet och röst med logopedisk validitet,och som kan användas inom den kliniska neurologiska verksamheten i samband medDBS-behandling.Metod: Bedömningsverktyget designades enligt generell designmetodik. En prototypskapades och testades för reliabilitet på röstexempel av en läst text. Tre logopeder, treDBS-sköterskor och tre naiva lyssnare deltog i testningen. Grad av samstämmighetberäknades med Percent Close Agreement, PCA.Resultat: Resultaten indikerar en relativt hög grad av samstämmighet mellan grupperna(μ: 0.82, 0.79, respektive 0.74). Logopederna bedömde nästan alla röstexempel sompatienter i behov av logopedhjälp. DBS-gruppen och gruppen med naiva lyssnarebedömde ett mindre antal ha behov av logoped.Slutsats: Resultaten belyser behovet av ett bedömningsverktyg med logopedisk validitetför bedöming av tal, förståelighet och röst inom den kliniska neurologiska verksamheten.Bedömingsverktyget som framtagits i denna studie är en användbar och adekvat prototypsom enkelt skulle kunna utvecklas till ett verkligt användbart och mångsidigt perceptuelltbedömningsmaterial. Dock ska resultaten i denna studie tolkas en smula försiktigt medtanke på de låga antalet deltagare.

Föreliggande studie behandlar ämnet barnröst ur ett könsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka om det vid lyssnarbedömningar av ljudinspelade standardiserade fraser är möjligt att identifiera könstillhörighet hos barn i åldrarna 3;0-4:0 år. Fyra logopeder med lång erfarenhet inom röstlogopedi skattade rösterna beträffande kvalitet. En perceptuell lyssnarbedömning genomfördes med logopedstudenter vilka identifierade könstillhörighet korrekt i 55% av röstinspelningarna. Fördelat på kön var identifieringen av pojkarna något säkrare (60%) jämfört med flickorna (57%). Inget tydligt samband mellan skattad osäkerhet/säkerhet och angivet svar upptäcktes. Ett visst samband mellan röstkvalitet och bedömning av könstillhörighet påvisas i föreliggande studie. Det är dock svårt att att uttala sig om resultatet är generaliserbart.