Språkanvändning genomsyrar skolans verksamhet. Det finns forskning på läraresoch gymnasieelevers syn på språkanvändning i skolan men de yngre elevernasperspektiv saknas. Här vill vi bidra till forskning genom syftet: att undersöka eleversperspektiv på språkanvändning samt betydelsen av språk i en skolkontext. Dettaleder oss till studiens forskningsfråga: Hur samtalar elever i grundskolans tidigareår om språkanvändning i skolan?För att ta reda på detta har vi utfört sex fokusgruppssamtal med totalt 24 elever, påtvå skolor. Analysarbetet är inspirerat av en kvalitativ innehållsanalys som även ärpräglat av det sociokulturella perspektivet, där dialog och samspel har betydelse.Resultatet visar att eleverna anser att språk är det man talar och att det finnsvariationer i människors språkliga uttal. Variationerna beror, enligt eleverna, pådialekter och olika lands språk. Eleverna anser att språkanvändning är viktigt för attkunna delta i olika sociala sammanhang. De svårigheter eleverna lyfter angåendespråkanvändning är möten med andra då ett gemensamt språk saknas. Resultatetvisar däremot att eleverna vänder dessa svårigheter till möjligheter då de anser attderas utbildning och utveckling gagnas av olikheter samt genom att få lära avvarandra. Lärare kan genom att ta del av denna studie, få insikt i elevers positiva synpå språk och språkanvändning samt människors olikheter. Vår förhoppning är attlärare kan ta del av denna studie och planera sin undervisning så att fler språkintegreras. För framtida forskning hade vi gärna sett undersökningar omundervisning där elever stöttar varandra i språkutveckling genom språkanvändning.

Syftet med denna uppsats är att studera elevers tvåspråkiga användning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vänner. 41 elever i årskurserna 4-9 har fyllt i en enkät som behandlar ämnet tvåspråkighet. Dessa elever går i en tvåspråkig skola och utifrån deras svar har jag försökt att ta reda på i vilka sammanhang eleverna talar respektive språk samt om det finns någon skillnad på pojkars respektive flickors val av språk beroende på situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkäten. Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget är med föräldrar, där de flesta informanter talar finska. Finska var det språk de flesta informanter lärde sig först och de flesta lärde sig även att läsa och skriva på finska. Fler flickor än pojkar talar svenska tillsammans med kompisar både i och utanför skolan. I klassrummet vill fler flickor än pojkar tala svenska. Hälften av informanterna känner sig mest bekväma med att använda svenska.

Syftet med uppsatsen är att undersöka flerspråkiga gymnasieelevers interaktion och användning av sina språkliga resurser i grupparbeten om texter på svenska. Eleverna var mellan 15 och 18 år och deltog i kompletterande svenskundervisning i utlandet. Eleverna samarbetade i smågrupper för att försöka nå en djupare förståelse av två texter. I studien användes officiell translanguaging som ett experimentellt inslag. Detta innebar att eleverna ombads diskutera en av texterna på engelska, majoritetsspråket i landet och sitt starkaste språk. Genom ljudinspelade observationer, dokumentanalys och gruppintervjuer undersöktes elevernas interaktion och användning av sina två förstaspråk, engelska och svenska. Interaktionen studerades ur ett sociokulturellt perspektiv och språkanvändningen analyserades ur ett translanguaging-perspektiv genom en heteroglossisk lins. Resultatet visar att elevernas interaktion hjälpte dem att förstå både ord och innehåll. Nära förknippat med interaktionen var elevernas språkanvändning som också bidrog till den djupare förståelsen av texterna. Genom elevernas flexibla användning av sina språkliga resurser effektiviserades förståelsearbetet. Eleverna översatte åt båda hållen för att förklara ord och mer detaljerat beskriva karaktärerna i texterna. När eleverna, i det experimentella inslaget, diskuterade en text på engelska ökade intensiteten i interaktionen och några elever talade mer och eleverna kom djupare in i textens värld. Mindre avancerade elever fick stöttning och blev också mer inkluderade i grupparbetet.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska språket skiljer sig utifrån deras språkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras språkattityder och deras språkfärdighet, språkinlärning och språkanvändning. Nittioen enkäter delades ut och 89 svarade, varav 14 män och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utländsk bakgrund som läser svenska språket på Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att invandrare med låg landstatus har mer positiva attityder till svenska språket än invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till språkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med språkinlärning och språkanvändning. Det finns även ett positivt samband mellan instrumentella attityder till svenska och språkanvändning. Däremot finns det negativa korrelationer mellan attityder till språkinlärning och språkfärdighet respektive attityder till språkinlärning och språkanvändning. Undersökningen ledde till slutsatsen att resultatet för den här studien stämmer i stor grad med tidigare forskning.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska språket skiljer sig utifrån deras språkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras språkattityder och deras språkfärdighet, språkinlärning och språkanvändning. Nittioen enkäter delades ut och 89 svarade, varav 14 män och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utländsk bakgrund som läser svenska språket på Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att invandrare med låg landstatus har mer positiva attityder till svenska språket än invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till språkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med språkinlärning och språkanvändning. Det finns även ett positivt samband mellan instrumentella attityder till svenska och språkanvändning. Däremot finns det negativa korrelationer mellan attityder till språkinlärning och språkfärdighet respektive attityder till språkinlärning och språkanvändning. Undersökningen ledde till slutsatsen att resultatet för den här studien stämmer i stor grad med tidigare forskning.

Detta är en experimentell pilotstudie med syftet att ta reda på hur förskollärares olika sätt att ge instruktioner gällande en pysseluppgift skulle kunna skapa variationer i förskolebarns språk. Förskolans läroplan beskriver språkligt arbete i förskolan som viktigt för att barn ska få ett nyanserat språk och ordförråd. Studier visar att barns språk kan påverkas av faktorer som socioekonomisk status och hur förskollärare talar med barn därför kan det vara extra viktigt för barn i utsatta förhållanden. Barns tidiga ordförråd kan påverka hur god läsförståelse de får senare och blir därmed en nyckel för att lyckas i skolan och dessutom har goda språkkunskaper visat sig ge barn makt i skolans miljö. I pilotstudien analyserades åtta barns dialoger med förskolläraren kring en pysseluppgift. De två olika instruktioner som förekommer i studien är en där förskolläraren instruerades att endast använda pronomen istället för substantiv och en där de använde substantiv för att beskriva pysseluppgiften. Barnen blev därefter ombedda att beskriva hur de utförde pysslet. Barnen och förskollärarnas användning av substantiv, pronomen, antal ord, antal yttranden samt antal frågor räknades därefter. Pilotstudien visade tendenser på att barns språk skulle kunna färgas något av förskollärarens sätt att ge instruktioner, då det fanns en viss variation mellan grupperna. Något som framkom var att barnen i studien verkade tala något mer då förskolläraren använde pronomen, då flera barn hjälpte till att fylla i de substantiv som saknades. Det blev även tydligt att barnen kunde få stor taltid i genomförandelen av experimentet, jämfört med instruktionsdelen som var mer styrd av förskolläraren. Betydelsen av att kunna utmana barn på rätt sätt vad gäller deras språkliga nivå i förskolan tas upp i diskussionen. Individuella tillfällen tillsammans med en förskollärare som den i vår studie skulle kunna var gynnsamt för ett barns språkutveckling, då den ger möjlighet till de slags samtal som tidigare forskning beskriver som stimulerande. Fler studier på förskollärares instruktioners effekt på barns språk samt hur förskollärarens språk kan varieras för att utmana och stimulera barn språkligt önskas.

No description available.

This thesis is a study of proverbs and their use in dialogue. Proverbs have a long history but have not been the subject of much linguistic research in Sweden. The purpose of the study is to examine how proverbs are used, who uses them and to what extent they are used. The focus is on the communicative functions of the proverb and on how information is disseminated through proverbs. The theoretical basis of the study is systemic-functional linguistics and its view of language use, with focus on the interpersonal metafunction. A qualitative analysis has been performed using the principles and perspectives of conversation analysis. The source material consists of 45 Swedish plays published between 1700 and 2000, which form part of the corpus Svensk dramadialog (Swedish drama dialogue). Proverbs are used among other things to argue, criticise, comment, comfort, defend, object or explain. Their use varies over time in terms of frequency as well as to which speech functions are expressed, but they are predominantly used in much the same way today as 300 years ago. The results of the study show a clear decline in use over time in the number of proverbs in the material. They are used most frequently in the 18th century to argue and object, while in the 20th century they tend to be used to criticise. Their most common function in all periods is to comment. Older people use proverbs in speech more than younger people, and there is a frequent tendency for proverbs to be aimed at other people of the same generation. Equally as many women as men use proverbs in speech in relation to their speaking space in the corpus. Proverbs are frequently multifunctional and act as a linguistic resource in the dialogue.

Diskussionen kring språkvalet i engelskundervisningen är aktuell, eftersom det är något som många lärare reflekterar kring. Syfte med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever har för åsikter kring huruvida det engelska, respektive det svenska språket bör användas i engelskundervisningen. I studien genomfördes fyra halv-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar med engelskundervisning och en enkätundersökning bland elever i årskurs 4 –6 (10- 12 år). Resultatet jämförs mot tidigare forskning, samt två teoretiska perspektiv the input hypothesis och translanguaging. Resultaten från undersökningarna visar att det finns skillnader mellan de individuella lärarna i hur de ser på och arbetar med de båda språken i engelskundervisningen. En lärare i studien anger att hon använder engelska genomgående, medan en annan lärare beskriver att hon översätter det mesta hon säger på engelska till svenska. Majoriteten bland eleverna uppgav att deras lärare använder engelska hela engelsklektionerna och att de inte vill att läraren ska använda mer svenska i engelskundervisningen. Det fanns många gemensamma faktorer men också skillnader mellan lärarna i studien som kunde jämföras mot tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Som fortsatt forskning föreslås att lärarintervjuer och elevintervjuer används tillsammans för att tillägna en mer djupgående och bredare bild av valet av språk i engelskundervisningen. Det vore även intressant att vidare undersöka lärares bekantskap med translanguaging. / <p>Engelska</p>

<p>I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mål att uppnå och sträva mot i år 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lägre åren var nästan obefintlig och lärarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på fler och välutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen.</p><p>NTA, natur och teknik för alla, är ett projekt som startats för att främja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga ämnena och samtidigt stötta lärare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. Läraren erbjuds lådor med material och teori att arbeta utifrån. Tanken är att läraren ska kunna koncentrera sig på de didaktiska frågorna och inte behöva leta materiel eller laborationer. Projektet har pågått i Svenska skolor sedan 1997. Studien syftar till att undersöka hur de elever som mött NTA under skolår F-6 påverkas när de möter naturvetenskapsundervisningen i år 7 i förhållande till de elever som inte tidigare arbetat med NTA. I studien finns NTA-projektet beskrivet samt andra studier gjorda om hur naturvetenskap eller avsaknaden av denna påverkar eleverna i deras vidare studier. Studien är genomförd med kvalitativ metod. Genom observationer, video inspelningar av elever och intervjuer med två lärare har författarna undersökt skillnader och likheter, mellan de elever som tidigare mött NTA och de som inte gjort det, vad det gäller förhållningssätt,</p><p>språkförståelse och språkanvändning. Studien är genomförd i två stycken år 7 klasser, dessa har observerats under laborativa naturvetenskapslektioner. Intervjuer med elevernas lärare är gjorde efter avslutade observationer och då har även en av deras lärare fått se vissa utvalda scener och kommenterat dessa, sk stimulated recall.</p><p>Slutsatsen av studien är att eleverna som tidigare arbetat med NTA har ett mer aktivt sätt att bemöta laborationer, de är orädda och mer aktiva i arbetet än de som inte tidigare erbetat med NTA. Språkanvändningen skiljer sig inte nämnvärt mellan NTA respektive inte NTA men däremot har vi kunnat urskilja att de elever som mött NTA har en större förståelse och snabbare tar till sig de naturvetenskapliga begreppen. Lärarna ser det som en stor fördel att eleverna mött NTA och tror de är mer rustade att möta naturvetenskapsundervisningen i år 7. Eleverna är bekanta med arbetsmetoderna och har lättare att med egna artefakter föra sin egen kunskapsutveckling framåt.</p>