En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga. Forskning visar på skolor som är framgångsrika. I skolorna har mål, samarbete och positivt klimat samband med elevernas resultat. I en inkluderad undervisningsmiljö bör dessa faktorer vara tillgodosedda. Studien är en etnografisk studie som pågått genom olika fältstudier i utbildningen till specialpedagog. Syftet med studien är att se hur organisering sker av arbetssättet i en skola som ger uttryck för att utgå från elevers olikheter. Skolan är en högstadiefriskola och arbetar målmedvetet med elevernas olikheter. Analysen i studien har utgått från organisationsteori, socialpsykologisk teori, symbolisk interaktionism, teorier om roller och gruppdynamik, framgångsrika skolor, handlingsteori och pedagogiska synsätt. Resultatet visar att organiseringen av skolans arbetssätt leder till en formell organisering som är uppgiftsorienterad och en informell organisering som är relationsorienterad. I den formella organiseringen finns skolans vision och pedagogiska synsätt som bas till den struktur som innehåller ett tydligt arbetssätt, delaktighet, är flexibelt efter elevers olikheter och har fokus på kunskap. Den formella organiseringen har konkreta verktyg/artefakter som stöd i organiseringen, loggbok och handledande samtal. Den informella organiseringen uttrycker de relationer som den formella organiseringen grundlägger. Elever och lärare möts genom kunskapandet, blir synliggjorda, möts i samspel, respekt, ansvar, krav och empowerment. Den formella och den informella organiseringen leder till att lärare och elever får systemiska roller. Centralt blir samspel och kommunikation mellan alla aktörer. Arbetssättets organisering för att möta elevers olikheter bygger på medveten pedagogik och ansvarstagande från lärare. Lärares handledande samtal med eleven femton minuter varje vecka är centralt på skolan. Elever uttrycker lärares vägledning som betydelsefull. Vägledningen blir komplex då elever uttrycker både ett beroende av lärares vägledning men också att den leder till autonomi. Genom att organisering av arbetssättet utgår från elevers olikheter leder olikheter inte till svårigheter i undervisningen. Skolans fokus ligger på kunskapandet och skolarbetet blir uppgiftsfokuserat. Det leder till att samarbetet mellan lärare och elever blir en relation. Skolans fokus på kunskapandet blir även en norm på skolan. I studien gjordes en kartläggning av den formella och informella organiseringen för att kritiskt granska och förstå hur en verksamhet bäst tillgodoser elevers olikheter i lärandet genom samarbete och positivt klimat.

Aktionsforskningen belyser samspel i förskolans aktiviteter. Studien genomfördes på en förskola bland de äldre barnen, 4-6 år. Medforskare i studien har varit både pedagogerna och barnen på förskolan. Med hjälp av studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter. Gruppen kan stärkas genom att olikheterna används som resurser och möjligheter. För att barnen ska utveckla denna förmåga behöver de lära känna flera olikheter och det kan göras genom samarbetsövningar. Vi har även sett att barn som är nya i gruppen stärks av samarbetsövningarna, då de tidigare inte haft en given roll i gruppen. Vi kan även se att samarbetsövningar stödjer barn i behov av stöd för att de ska få en mer accepterad roll i gruppen. Barnen har ofta en given roll i gruppen och då miljön förändras, ändras även barnens roller. Då det finns en svårighet i gruppen när det gäller barnens relationer och samspel ligger svårigheten i den rådande miljön, och inte hos barnen. Av den anledningen är det av stor vikt att miljön anpassas för individernas behov. Anpassningen är ett långsiktigt arbete som inte gagnar alla barn vid samma tid. Detta är våra olikheter och behöver accepteras för att alla inblandade ska utveckla ett gemensamt samspel. Studien kan fungera som en inspirationskälla för verksamma pedagoger till att skapa möjligheter för samverkan och reflektion över den samverkan som sker i den egna verksamheten.

Den här studien berör hur förskollärare resonerar och arbetar med att synliggöra olikheter för barn i förskolan. Syftet med studien var att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka förskollärarnas arbete med att synliggöra olikheter. Studien genomfördes genom intervjuer av åtta stycken förskollärare på olika förskolor i mellersta Sverige. Resultatet i studien visar att förskollärare finner det svårt att synliggöra olikheter som de varken har erfarenhet eller kunskap av vilket grundar sig i en rädsla i att säga något som kan tolkas fel av mottagaren. Dilemmat med att synliggöra något i rätt mängd utan att det blir utpekande var även det en utmaning. I analysen problematiseras resultatet med stöd av Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik. Slutsatsen är att genom kunskap hos förskolläraren ökar även självförtroendet i att förmedla kunskap vidare till barnen vilket kan minska känslan av att det upplevs som en svårighet.

BakgrundI bakgrundsavsnittet definierar vi centrala begrepp i studien. Vi redogör även förstyrdokument och tidigare forskning. Områden som tas upp i tidigare forskning är barnsolikheter i en inkluderande miljö, det individuella och det kollektiva, kommunikationens betydelse samt pedagogens roll i arbetet med barns perspektiv och intresse.SyfteSyftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattningar kring hur barnsolikheter tas tillvara i förskolans dagliga verksamhet. De frågeställningar som ligger till grund för vår undersökning är följande:• På vilket sätt resonerar pedagoger kring barns olikheter?• På vilket sätt upplever pedagoger att de tar tillvara på barns olikheter?MetodI undersökningen har vi använt oss av intervju som redskap. Vi intervjuade sex stycken förskollärare på förskolorna Berget och Dalen. Vår teoretiska utgångspunkt förundersökningen är Schibbyes (2006) dialektiska relationsteori, där tillerkännande är ett centralt och överordnat begrepp.ResultatI resultatdelen redogör vi för sex pedagogers uppfattningar kring barns olikheter. Områden som har tematiserats är följande: ordning och disciplin, smågrupper, ålder och åldersintegrering, barns inflytande samt ekonomi och resurser. Resultatet visar att de stora barngrupperna och för lite personal begränsar pedagogernas arbete med barns olikheter. En olikhet som tas upp av samtliga pedagoger är åldern och hur barns olikheter kan påverkas av 3 den åldershomogena kontra den åldersintegrerade barngruppen. Vidare känner pedagogernaatt de måste ta till disciplinerade åtgärder för att hantera den variation som finns ibarngruppen. Pedagogerna redogör även för deras arbetssätt när de menar att de delar inbarnen i smågrupper för att kunna hantera barns olikheter. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsområdet. Ur Läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi även valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att använda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket även presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. Våra frågeställningar är: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna värdesätter högre än andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhåller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhället gällande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillämpa i undersökningen är kvalitativ intervju. Undersökningen genomfördes på sex stycken verksamma pedagoger på tre olika förskolor. Vi redogör även för hur vi genomfört undersökningen samt hur vi tagit hänsyn till de etiska principerna vid forskning. Ett stycke i metoden behandlar även tillförlitlighet och giltighet följt av ytterligare ett stycke där vi redogör för hur vi gick tillväga i vår analys och bearbetning.ResultatI resultatet presenteras de fem centrala teman som framkom ur analysen. Vi har valt att benämna dem som: Att vara avvikande där det framkom att det framförallt är fyra beteenden som pedagogerna anser avvikande: utåtagerande, svårigheter i det sociala samspelet,3koncentrationssvårigheter och trots. Majoriteten av pedagogerna anser dock att beteendet ska vara återkommande för att anses avvikande. I temat Att förhålla sig till normen – en ständig balansgång framkom det att pedagogerna anser att det är önskvärt att barn har ett bra självförtroende, känner trygghet i den egna identiteten samt utvecklas till självständiga individer. Dock visar en annan del i temat att pedagogerna anser att barnen inte heller får bli för dominanta i barngruppen. Temat Utveckling i förhållande till ålder visar att några av pedagogerna anser att det är ett föråldrat tankesätt att sätta barns utveckling i förhållande till deras ålder. En annan del visar dock att tankesättet fortfarande existerar hos pedagogerna och det är genom fyra aspekter som gör att vi kan utläsa det här: när barn avviker avsevärt från den förväntade utvecklingen, när pedagogerna gör skillnad i acceptansen beroende på ålder när ett barn uppvisar ett beteende, stora variationer i barnets utveckling inom samma åldersgrupp samt föräldrars oro när deras barn inte utvecklas likvärdigt med jämnåriga. I temat Barn som går emot strömmen framkom det att det är framförallt i tre situationer som pedagogerna anser att barn går emot strömmen och kan bli utmärkande: i gruppaktiviteter, i den fria leken samt i förskolans vardagsrutiner. En annan del visar även att pedagogerna anser att barnen kan gå emot strömmen genom att ha en negativ inställning till förskolan. Sista delen i resultatet Samhället och dess institutioner visar att samtliga pedagoger anser att det existerar normer i samhället för hur ett barns beteende bör vara. En del visar att majoriteten av pedagogerna anser att normerna blir mer påtagliga i skolan än i förskolan. Två av pedagogerna lyfter att ett samarbete mellan förskolan och skolan skulle vara gynnsamt. Ytterligare en del visar att några av pedagogerna anser att normerna blir tydliga redan i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsområdet. Ur Läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi även valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att använda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket även presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. Våra frågeställningar är: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna värdesätter högre än andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhåller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhället gällande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillämpa i undersökningen är kvalitativ intervju. Undersökningen genomfördes på sex stycken verksamma pedagoger på tre olika förskolor. Vi redogör även för hur vi genomfört undersökningen samt hur vi tagit hänsyn till de etiska principerna vid forskning. Ett stycke i metoden behandlar även tillförlitlighet och giltighet följt av ytterligare ett stycke där vi redogör för hur vi gick tillväga i vår analys och bearbetning.ResultatI resultatet presenteras de fem centrala teman som framkom ur analysen. Vi har valt att benämna dem som: Att vara avvikande där det framkom att det framförallt är fyra beteenden som pedagogerna anser avvikande: utåtagerande, svårigheter i det sociala samspelet,koncentrationssvårigheter och trots. Majoriteten av pedagogerna anser dock att beteendet ska vara återkommande för att anses avvikande. I temat Att förhålla sig till normen – en ständig balansgång framkom det att pedagogerna anser att det är önskvärt att barn har ett bra självförtroende, känner trygghet i den egna identiteten samt utvecklas till självständiga individer. Dock visar en annan del i temat att pedagogerna anser att barnen inte heller får bli för dominanta i barngruppen. Temat Utveckling i förhållande till ålder visar att några av pedagogerna anser att det är ett föråldrat tankesätt att sätta barns utveckling i förhållande till deras ålder. En annan del visar dock att tankesättet fortfarande existerar hos pedagogerna och det är genom fyra aspekter som gör att vi kan utläsa det här: när barn avviker avsevärt från den förväntade utvecklingen, när pedagogerna gör skillnad i acceptansen beroende på ålder när ett barn uppvisar ett beteende, stora variationer i barnets utveckling inom samma åldersgrupp samt föräldrars oro när deras barn inte utvecklas likvärdigt med jämnåriga. I temat Barn som går emot strömmen framkom det att det är framförallt i tre situationer som pedagogerna anser att barn går emot strömmen och kan bli utmärkande: i gruppaktiviteter, i den fria leken samt i förskolans vardagsrutiner. En annan del visar även att pedagogerna anser att barnen kan gå emot strömmen genom att ha en negativ inställning till förskolan. Sista delen i resultatet Samhället och dess institutioner visar att samtliga pedagoger anser att det existerar normer i samhället för hur ett barns beteende bör vara. En del visar att majoriteten av pedagogerna anser att normerna blir mer påtagliga i skolan än i förskolan. Två av pedagogerna lyfter att ett samarbete mellan förskolan och skolan skulle vara gynnsamt. Ytterligare en del visar att några av pedagogerna anser att normerna blir tydliga redan i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

<p>Functional Subgrouping är en metod för konflikthantering, användbar på såväl individ, grupp som organisationsnivå. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning på individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier är således stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förståelse för metoden utifrån användning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt. De resultat som framkom visar att metoden uppfattas som teoridriven med tydliga arbetstekniker och som funktionell på olika systemnivåer och sammanhang vilket ansågs vara en fördel. Metoden uppfattas bygga på likheter mänskliga system emellan för att i nästa steg kunna urskilja, utvärdera och integrera olikheter. De svagheter som identifierats handlar om motstånd inför nya sätt att kommunicera och bemöta andra människor på. Resultaten diskuterades utifrån andra konfliktteorier där likheter som kommunikationsstrukturer, att bygga broar mellan parter samt principen rörande subgrupper urskiljdes.</p>

<p>Utgångspunkten för studien har varit vårt intresse för en rapport av Skolverket. Den har påvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förståelse för hur lärarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått en ökad insikt i hur lärarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet på skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknära förståelse av vilka hinder och möjligheter lärarna möter i sin vardag i mötet med alla elever. Resultatredovisningen av undersökningen visar att det finns skillnader i lärarnas sätt att arbeta och hantera inkluderingen i klassrummet men också i deras uppfattningar och upplevelser av skolans ambitioner för inkluderingsuppdraget. Det kan konstateras att lärarna har begränsade möjligheter till att kunna genomföra och utveckla inkluderingen i klassrummet.</p>

Utgångspunkten för studien har varit vårt intresse för en rapport av Skolverket. Den har påvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förståelse för hur lärarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått en ökad insikt i hur lärarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet på skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknära förståelse av vilka hinder och möjligheter lärarna möter i sin vardag i mötet med alla elever. Resultatredovisningen av undersökningen visar att det finns skillnader i lärarnas sätt att arbeta och hantera inkluderingen i klassrummet men också i deras uppfattningar och upplevelser av skolans ambitioner för inkluderingsuppdraget. Det kan konstateras att lärarna har begränsade möjligheter till att kunna genomföra och utveckla inkluderingen i klassrummet.

Functional Subgrouping är en metod för konflikthantering, användbar på såväl individ, grupp som organisationsnivå. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning på individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier är således stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förståelse för metoden utifrån användning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt. De resultat som framkom visar att metoden uppfattas som teoridriven med tydliga arbetstekniker och som funktionell på olika systemnivåer och sammanhang vilket ansågs vara en fördel. Metoden uppfattas bygga på likheter mänskliga system emellan för att i nästa steg kunna urskilja, utvärdera och integrera olikheter. De svagheter som identifierats handlar om motstånd inför nya sätt att kommunicera och bemöta andra människor på. Resultaten diskuterades utifrån andra konfliktteorier där likheter som kommunikationsstrukturer, att bygga broar mellan parter samt principen rörande subgrupper urskiljdes.