I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mål att uppnå och sträva mot i år 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lägre åren var nästan obefintlig och lärarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på fler och välutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen. NTA, natur och teknik för alla, är ett projekt som startats för att främja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga ämnena och samtidigt stötta lärare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. Läraren erbjuds lådor med material och teori att arbeta utifrån. Tanken är att läraren ska kunna koncentrera sig på de didaktiska frågorna och inte behöva leta materiel eller laborationer. Projektet har pågått i Svenska skolor sedan 1997. Studien syftar till att undersöka hur de elever som mött NTA under skolår F-6 påverkas när de möter naturvetenskapsundervisningen i år 7 i förhållande till de elever som inte tidigare arbetat med NTA. I studien finns NTA-projektet beskrivet samt andra studier gjorda om hur naturvetenskap eller avsaknaden av denna påverkar eleverna i deras vidare studier. Studien är genomförd med kvalitativ metod. Genom observationer, video inspelningar av elever och intervjuer med två lärare har författarna undersökt skillnader och likheter, mellan de elever som tidigare mött NTA och de som inte gjort det, vad det gäller förhållningssätt, språkförståelse och språkanvändning. Studien är genomförd i två stycken år 7 klasser, dessa har observerats under laborativa naturvetenskapslektioner. Intervjuer med elevernas lärare är gjorde efter avslutade observationer och då har även en av deras lärare fått se vissa utvalda scener och kommenterat dessa, sk stimulated recall. Slutsatsen av studien är att eleverna som tidigare arbetat med NTA har ett mer aktivt sätt att bemöta laborationer, de är orädda och mer aktiva i arbetet än de som inte tidigare erbetat med NTA. Språkanvändningen skiljer sig inte nämnvärt mellan NTA respektive inte NTA men däremot har vi kunnat urskilja att de elever som mött NTA har en större förståelse och snabbare tar till sig de naturvetenskapliga begreppen. Lärarna ser det som en stor fördel att eleverna mött NTA och tror de är mer rustade att möta naturvetenskapsundervisningen i år 7. Eleverna är bekanta med arbetsmetoderna och har lättare att med egna artefakter föra sin egen kunskapsutveckling framåt.

Grovt språk är någonting väldigt förekommande i dagens samhälle, speciellt bland ungdomar. Vad ungdomarna som då använder grovt språk har för erfarenheter och uppfattningar om det skulle därför vara hjälpsamt att veta, så att man kan få en övergripande blick över deras användning av grovt språk. Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse och kunskap om ungdomars tankar och uppfattningar av användandet av grovt språk mellan vänner. Studiens frågeställningar är: • Vad uppfattar informanterna som grovt språk? • Vad för erfarenheter av grovt språk har de,? • Hur definierar informanterna vänskap? • Vad för mening har det grova språket och erfarenheterna av detta för informanterna? • Hur uppfattas grovt språk som en vänskapsfunktion? För att uppnå detta syfte utgår studien ifrån Edmund Husserls teori om fenomenologi som fokuserar på individers tankar, erfarenheter och uppfattningar om något. Studien utgår även från Steiner Kvale och Sved Brinkmans semistrukturerade forskningsanalys för att intervjua informanterna, och Virginia Braun och Victoria Clarkes metoder för att analysera intervjuerna och finna mönster i dem, och sedan konstruera teman utifrån dem. Studiens slutsats är att grovt språk är ett flexibelt verktyg för ungdomar som har olika applikationer. Ungdomarna uppfattar grovt språk som vardagligt språk som har fått nya betydelser inom olika kompisgrupper, vilket även gör det enklare att uttrycka sig. Ungdomarna nämner hur de blir påverkade av andra som de umgås med till att själva använda grovt språk, vilket de inte alltid är stolta över. De tar inte illa upp av grovt språk heller, då de vet att deras vänner inte menar någonting illa, men samma tankesätt gäller inte bland obekanta. Därför är de mer vaksamma om det grova språket kring personer de nyligen träffat. Men om två personer delar en uppfattning om vad ett ord betyder så är det ett tecken på att de är vänner och tillhör samma kompisgrupp. / Crude or harsh language is something very prevalent in today’s society, especially among youth. What experiences and perceptions the youths who use harsh language have regarding it would therefore be helpful to know, to achieve a greater understanding of their usage of harsh language. The purpose of this thesis is to achieve a deeper understanding and knowledge about the thoughts and perceptions of harsh language between friends youths have. The question this study poses are: • What does my informants perceive as harsh language? • What experiences do they have of harsh language? • How do the informants define friendship? • What significance does the harsh language and the experiences of it embody for the informants? • How is harsh language perceived as a way to form friendships? To achieve its purpose this study will be based on Edmund Husserls theories of phenomenology to interview volunteers about their thoughts, experiences and perceptions of harsh language. It will also be based on Steiner Kvale and Sved Brinkmans descriptions of the semistructured research interview, and Virginia Braun and Victoria Clarkes method of analyzing text to find patterns in my informants interview, and then construct themes with them as a basis. The conclusion is that harsh language is a flexible tool for youth with many applications. Youths perceive harsh language as everyday language with different meanings among different friend groups, which makes it easier for them to express themselves. The youths mention how they are influenced by others in their company to themselves use harsh language, which not everyone is happy about. They do not take offense to harsh language from friends, because they know that there is no ill intent. The same sentiments do not apply among strangers. Therefore they are careful with their language among new people they meet. However, if two people share the same perception of a words meaning, it’s a sign of their friendship and their belonging to the same circle of friends.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar för att främja elevers matematiska språk i undervisningen. För att undersöka hur lärare arbetar för att främja elevers matematiska språk användes metoden triangulering, i form av observation och intervju. I studien deltog fem lärare. Resultatet visar att lärare arbetar med att främja elevers matematiska språk genom elevaktiva genomgångar samt i årskurs två och tre genom pararbete. Resultatet visar även att samtliga lärare anser att det är viktigt att lärare använder ett korrekt matematiskt språk i undervisningen. De slutsatser vi har dragit utifrån studiens resultat är att arbetssätten för att främja ett matematiskt språk skiljer sig årskursvis och vidare att lärare använder det matematiska språket i varierad utsträckning i matematikundervisningen.

Syftet med denna studie är att skönja vilka diskurser de deltagande lärarna utvecklat för vad som är det gångbara språket under engelsklektionerna i årskurs 2 och 3. För att svara på detta syfte har vi utvecklat två frågeställningar angående vilka situationer lärarna använder sig av de olika språken. Vi har använt oss av en etnografisk ansats för metoden som vi byggt på inspelat material och fältanteckningar. För att få fram fältanteckningar och inspelat material genomförde vi observationer i tre olika klasser i åk 2 och 3, två gånger i en klass och en gång i de andra två klasserna.   I den här studien använder vi oss av diskursanalys som delvis är en kvalitativ analysmetod. Analysen genomförs genom olika delar. Som en början av analysprocessen har vi valt att koda vårt insamlade material. Kodningen görs genom en lektion i taget och hjälper oss att identifiera teman i materialet. I diskussionsavsnittet skapas en förståelse av de identifierade temana genom det teoretiska ramverket.   Teman sätts då i relation till teori och perspektiv. Vi har i vårt resultat presenterat de diskurser vi lyckats skönja genom analysprocessen av vårt observationsmaterial. Lärarnas diskurser om vilket språk som är det gångbara för olika situationer är kopplade till exempelvis när lärarna ska tillrättavisa elever, fråga elev/elever, förklarar/beskriver något för elever eller när lärarna uttrycker värdeladdade kommentarer till elev/elever.

Bakgrund Föräldraenkäten Language Use Inventory (LUI) används för bedömning av barns pragmatiska förmåga vid 18–47 månaders ålder. Den skapades av O’Neill (2009) och en svensk forskningsversion av LUI togs fram hösten 2020. Då pragmatisk förmåga är viktig för övrig språklig utveckling är det också viktigt att identifiera eventuella svårigheter tidigt. Idag finns det få bedömningsmaterial för pragmatisk förmåga och inget är lika omfattande och riktat till samma unga ålder som LUI. Syfte Syftet med studien var att undersöka pragmatisk förmåga hos svenska barn i 36—41 månaders ålder, mätt med den svenska forskningsversionen av LUI. Vi ville också undersöka olika faktorers inverkan på resultatet, såsom barnens ålder, kön, hälsotillstånd och exponering för andra språk. Sekundärt analyserade vi också fritextsvaren.  Metod I studien deltog 40 barn, 21 flickor och 19 pojkar. Enkäten digitaliserades med hjälp av Textalk Websurvey och webblänken distribuerades via förskolor och sociala medier.  Resultat Resultatet visade på höga totalpoäng, med takeffekt i 9 av 10 avsnitt i enkäten. En tydlig bimodal distribution noterades både för totalpoängen och för flera av avsnitten. Inga signifikanta skillnader noterades på totalpoängen i relation till någon av de fyra undersökta faktorerna. På enstaka avsnitt kunde däremot signifikanta skillnader noteras för faktorerna ålder och hälsa. Inga samband kunde identifieras mellan svaren på fritextfrågorna och totalpoängen. Slutsatser Den medeltotalpoäng vi fick fram är i linje med tidigare studier som har undersökt denna åldersgrupp, men våra resultats bimodala distribution kan ifrågasättas. Större studier behövs för mer tillförlitliga resultat och slutsatser, vilket även gäller för de fyra faktorernas inverkan på barns pragmatiska förmåga. Fritextsvaren gav begränsad information om barnens pragmatiska förmågor, men bedömdes ändå som användbara ur ett kliniskt perspektiv, exempelvis vid planering av intervention.

Med den här studien ska pedagogernas förhållningssätt i samband med flerspråkighet i pedagogledda aktiviteter belysas. Studien är en jämförelse mellan tre förskolor som har olika antal flerspråkiga barn. Frågeställningar som studien fokuserar på är hur pedagoger synliggör flerspråkighet i pedagogledda aktiviteter i förskolan. Vidare ställs frågan om det skiljer sig mellan förskolor med stor andel flerspråkiga barn och dem med flest barn som har svenska som modersmål. Dessutom undersöks det på vilket sätt pedagoger använder sig av scaffolding när de arbetar med flerspråkighet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och begreppet translanguaging för att analysera det insamlade materialet. Datainsamling gjordes genom observationer och fältanteckningar för detta etnografiska fältarbete. Resultatet visar att alla förskolor använder sig av scaffolding när de arbetar språkfrämjande även om pedagogerna har olika förhållningssätt när det gäller stöttande i relation till flerspråkighet. Alla förskolor använder barns kunskap i olika språk och främjar medvetenhet kring dessa olika språk, oavsett vilka modersmål barnen har. På förskolan Snigeln visas flerspråkighet som en naturlig del i verksamheten, däremot blir flerspråkighet synligt genom styrda aktiviteter på förskolan Nyckelpigan. I motsatsen till det blir flerspråkighet inte synligt i det observationstillfället på förskolan Stenen. I resultatet visas det att alla pedagoger anpassar sitt språk till barnens kunskaper där de utmanar och uppmuntrar dem att utveckla sina språkliga färdigheter. Det blir också tydliga skillnader, då vissa pedagoger arbetar aktivt med att införa flerspråkighet i verksamheten. I en annan förskola är flerspråkighet redan en naturlig del av verksamheten då barnen pratar flera olika språk.

Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan elevers förståelse för det formella matematiska språket och deras färdigheter i ämnet. Det är därför nödvändigt att lärare använder och undervisar om det formella matematiska språket i sin kommunikation i klassrummet. Avsikten med studien var att synliggöra i vilken utsträckning matematiklärare i årskurs 4-6 använder det matematiska språket under genomgångar. Avsikten var även att ta reda på hur lärare förtydligar det formella matematiska språket för eleverna. Studien genomfördes med observation som datainsamlingsmetod, där fyra lärare observerades fem gånger vardera. Resultatet av studien visar att lärare använder det formella matematiska språket i sina genomgångar i relativt hög utsträckning. Lärarna använder även olika förklaringsmodeller för att tydliggöra det formella matematiska språket för eleverna. / Previous research has shown that there is a relationship between students' understanding of the formal mathematical language and their skills in the subject. It is therefore necessary that teachers use and teach the formal mathematical language in their communication in the classroom. The purpose of the study was to make visible the extent to which mathematics teachers in grades 4-6 use the mathematical language during their introductions. The aim was also to find out how teachers clarify the formal mathematical language for students. The study was conducted using observation to collect data, where four teachers were observed, five times each. The result of the study showed that teachers use the formal mathematical language in their introductions. The teachers also use different explanatory models to clarify the formal mathematical language for the students.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande språkanvändning. Den forskningsfråga som vi har utgått ifrån lyder: hur gör lärare sina didaktiska val kring språkanvändning och hur motiverar de dessa?Vår analys vilar i huvudsak på en sociokulturell grund med utgångspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lärande och utveckling. Vi redogör även för tidigare forskning inom problemområdet samt förmedlingspedagogisk teori som står i kontrast till det sociokulturella synsättet.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare i grundskolans tidigare år. Informanterna arbetar på två olika skolor där elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, främst gällande socioekonomisk och etnisk tillhörighet. Den ena skolan benämns i uppsatsen Rönnskolan och den andra Tallskolan. Resultatet illustrerar hur lärare resonerar kring sina didaktiska val. De berättar om hur de arbetar med och ser på lärandepotentialen i olika former av lärarstyrda sekvenser i undervisningen. Vidare diskuteras hur de ser på samtal och vilken plats samtalet har i undervisningen. Lärarna visar på olika sätt att arbeta dialogiskt genom muntlighet och skriftlighet.De slutsatser som vi dragit är att de enskilda lärarnas kunskapssyn ligger till grund för de motiv som lärarna framför gällande deras didaktiska val. Vi har också sett att lärarnas didaktiska val styrs av elevgruppens förutsättningar och hur läraren kan hantera dessa.

Syftet med studien är att med en enkät undersöka 39 flerspråkiga gymnasieelevers exponeringstid för svenska utanför klassrummet. Det totala antalet timmar, kumulativ exponeringstid, ställs i relation till elevernas språkliga nivå, testat med språktest avsett att mäta högsta nivån i processbarhetsteorin (PT). Resultatet visar att kumulativ exponeringstid är ett relevant mått på elevers språkliga input och att detta värde korrelerar med språklig nivå, så att 89 % av eleverna med en kumulativ exponeringstid över 10 000 timmar har nått den högsta nivån. Mindre än 16 % av eleverna med en exponeringstid under 10 000 timmar har nått motsvarande nivå. Detta tyder på att elevernas språkliga exponering för målspråket utanför klassrummet har en central roll för deras språkutveckling. Resultatet visar också stora skillnader i elevernas förmåga att producera bisatser. Nästan alla elever använder subjektsrelativer. Objektsrelativer, ett av kriterierna för högsta nivån i PT, tycks kräva betydligt högre språkförmåga och vållar svårigheter, även för de elever som uppnått högsta nivån mätt med andra kriterier.

Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om svenska lågstadielärares språkanvändning i engelskundervisningen. Detta gjordes genom att observera och intervjua tre verksamma lärare i grundskolans årskurs tre. Resultatet visar att lärarna har som mål att tala engelska till övervägande del, men att valet av språk styrs av elevernas förståelse. Observationerna visade att det finns mönster i vilka situationer och sammanhang som lärarna talar engelska respektive svenska, men också olikheter. Det insamlade materialet diskuteras utifrån tidigare forskning om lärares språkanvändning i språkundervisning. En slutsats är att lärarnas språkval görs för att gynna elevernas språkutveckling och det finns en variation i vilka sammanhang som det talas engelska respektive svenska i engelskundervisningen.