Idag uppvisar andraspråkselever sämre resultat i matematik än förstaspråkselever och en av an-ledningarna till detta antas vara andraspråkselevers bristande kunskaper i det matematiska språ-ket. Syftet med denna litteraturstudie är att få kunskap om hur undervisningen kan utformas för att möjliggöra andraspråkselevers utveckling av ett matematiskt språk. För att svara på syftet har artiklar och avhandlingar på svenska- och engelska sökts fram genom databassökning samt en manuell sökning. De utvalda studierna har granskats samt genomgått en innehållsanalys för att säkerställa kvalité och relevans. Resultatet visade att andraspråkselever behöver få möjlighet att använda sitt modersmål och sitt vardagsspråk som resurs i matematikundervisningen. Undervis-ningen bör också vara språkligt stimulerande och skapa rika kommunikationstillfällen där till ex-empel gruppsammansättningar har en betydande roll. I diskussionsavsnittet redogörs för de två huvudaspekterna vilka anses vara viktigast gällande andraspråkselever matematiska språkliga ut-veckling. Dessa huvudaspekter är användning av modersmålet samt kommunikationsmöjlighet-erna i undervisningen. Dessa diskuteras och problematiseras avslutningsvis i förhållande till ma-tematiska språkets många dimensioner. / <p>Matematik</p>

I matematikundervisningen är det vanligt att elever arbetar med uppgifter i läroboken. Uppgifterna kan delas in i räkneuppgifter och textuppgifter. Många elever upplever stora problem med textuppgifter. I räkneuppgifter upplevs ofta inte problemen i lika hög grad. Syftet med detta examensarbete är att, med hjälp av didaktisk forskning, kartlägga elevers problem med textuppgifter med målet att lärare med hjälp av informationen ska kunna åtgärda dem. Fokus är på elever i årskurs 4-6. Det finns flera olika aspekter av elevers problem med textuppgifter. Aspekterna är bland annat språk, uppgiftens uppbyggnad och elevers läsförståelse och matematiska kunskaper. Arbetet är en litteraturstudie och utgår från vetenskapligt material. Materialet består av doktorsavhandlingar, forskningsartiklar, antologier och vetenskapliga böcker.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevernas förståelse för några utvalda matematiska begrepp och kartlägga vilka begrepp somvållar störst svårigheter i lösandet av matematikuppgifter. Rapportens syfte var även att ta reda på hur lärarna arbetar för att utveckla elevernas begreppsbildning. Studien var av jämförande art och utgick från ett elevtest som genomfördes i årskurs 3 och 5 där vissa utvalda matematiska begrepp testades. Testresultaten följdes upp av intervjuer med elever och klasslärare. Resultatet visar att det för eleverna sker en utveckling, gällande begreppsbildningen, från skolår 3 till skolår 5. Det begrepp som vållar störst svårigheter för eleverna är är lika med, vilket testresultat och intervjuer bekräftar.

Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiska kunskaper. Undersökningarna gjorde vi genom tre intervjuer med pedagoger och matematikuppgifter lösta av 51 elever. Med vår studie ville vi ta reda på om svårigheter i ordförståelse och läsförståelse bidrar till ett sämre resultat inom matematikämnet. Något annat vi ville ta reda på var vilka krav en textuppgift ställer på elever, samt hur pedagogerna och skolan arbetar med språket i matematiken. Genom resultatet syns det tydligt att majoriteten av eleverna har svårare för att lösa textuppgifterna än räkneuppgifterna. Samtliga pedagoger ansåg att det finns ett samband mellan elevers matematiska kunskaper och läs- och skrivinlärning. Genom vårt resultat och vår analys går det tydligt att se att många elever använder sig av irrelevant information eller att de inte förstår viktiga nyckelord och begrepp som är väsentliga för att klara av att lösa uppgiften.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången. Makt är något som är ständigt närvarande och lärare har enligt studien makt vid genomgångar samt vid enskilda elevsamtal, några skillnader är röstläget och kroppsställningen på lärare vid genomgång gentemot enskilt elevsamtal. Vad kommunikationen innehåller handlar i ett matematikklassrum om det matematiska språket och detta analyseras i jämförelse med det vardagliga språket. Lärarna i studien använde ett tvetydigt matematiskt språk och pendlade ofta mellan matematiska och vardagliga begrepp vilket kan ses både positivt och negativt, genom att eleverna får mer förståelse men även att det kan anses rörigt av eleverna. Kommunikationen mellan lärare och elever på högstadiet kan alltså ses ur olika aspekter i ett matematikklassrum.

Ordförrådet i det matematiska språket kan skilja sig åt från det vardagliga språket. De matematiska orden rymma och axel är exempel på matematiska ord som har olika betydelse jämfört med ordens betydelse i det vardagliga språket. Antalet andraspråkselever ökar i den svenska skolan och forskning har visat att andraspråkselever generellt sett får lägre resultat i matematik än elever födda i Sverige. Alltfler lärare behöver därför kunna undervisa på ett sådant sätt att andraspråkselever får möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket. Syftet med denna studie är att undersöka om det sätt som lärare beskriver att de arbetar på för att andraspråkselever ska få möjlighet att bygga upp ordförrådet i det matematiska språket har stöd i forskningslitteratur. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod bestående av skriftliga e-postintervjuer. Sex stycken lärare som alla undervisar andraspråkselever i matematik deltog. Studiens resultat visade att delar av de sätt som de medverkande lärarna beskriver sig arbeta på har stöd i den utvalda forskningslitteraturen. De beskriver sina olika arbetssätt som fokuserade på matematiska samtal och där andraspråkseleven får använda sitt förstaspråk som en tillgång vid utvecklandet av ordförråd i det matematiska språket. Lärarna beskriver också ett arbetssätt där de använder en undervisning med konkret material för att stödja andraspråkselevers utveckling av matematiskt ordförråd. Studien avslutas med att diskutera hur rön från forskning överensstämmer med hur lärare beskriver sig arbeta för att ge andraspråkselever möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket. / <p>Matematik</p>

Syftet med följande studie är att bidra med ökad kunskap om hur elever uppfattar språket i matematik. Närmare bestämt studerar vi språket i matematisk problemlösning. Vi har utgått från tre uppgifter med varierande svårighetsgrad både inom matematik och språk. I studien ingår det 42 elever i årskurs 5 från tre olika skolor. Eleverna fick två och två lösa tre olika textuppgifter från tre olika matematikböcker. Genom att studera hur eleverna löser uppgifterna samlade vi in den data som vi använde för vår analys. Vi delade in resultatet i fyra olika kategorier, avläsning av ord, missar viktiga ord, förstår ej ord och omläsning av uppgiften. Metoden vi använde oss av i vår studie var interaktionsanalys. Det vill säga att vi analyserade material eleverna arbetade med samt analyserade inspelade filmklipp av eleverna när de samarbetade för att lösa uppgifter vi delegerade. Vi har också använt begreppen proceduriell kunskap och konceptuell kunskap. Med hjälp av dessa kategorier och den valda metoden kunde vi ge svar på vår frågeställning: Hur påverkas eleverna av språket i matematikböcker när de utför en matematisk problemlösning? Vår studie visar att ord som elever inte har stöter på i vardagen blir en svårighet för eleverna. Ord som elever inte känner till kräver extra energi från elevernas sida för att klara av. Detta kan medföra krav på omläsning av ordet flera gånger av den enskilda eleven. Det i sin tur leder till att eleven måste ha fokus på att ljuda ordet och ta reda på ordets betydelse istället för att beräkna den matematisk problemlösningen. Vi kunde i studien se att elever bör använda sig av konceptuell kunskap kombinerat med proceduriell kunskap för att nå bästa resultatet. Många elever använde endast proceduriell kunskap vid mekaniska uppgifter. Det ledde till att eleven i vissa fall fick fel svar.

Kommunikation och matematiskt språkbruk skiljer sig åt i matematikklassrummet beroende på hur lärare och elever agerar. I denna studie har syftet varit att bidra med ökad förståelse för kommunikationen som förekommer i matematikundervisningen, samt för synen på hur formella och informella matematiska begrepp används av fyra lärare i matematikundervisningen. Syftet har även varit att bidra med fördjupad kunskap genom att undersöka dessa fyra lärares uppfattningar om kommunikation samt om betydelsen av att sammanlänka elevernas informella vardagsspråk med ett formellt, matematiskt språk. Frågeställningen vi utgått ifrån är vilka formella och informella begrepp som förekommer under en lärarledd genomgång under en matematiklektion, hur lärarna ser på användning och betydelse av de formella och informella begrepp som förekommer i matematikundervisningen. Vi ville även se på vilket sätt läraren omvandlar elevernas vardagsspråk till formellt, matematiskt språk under genomgången och vilka uppfattningar dessa fyra lärare har om betydelsen av att sammanlänka elevernas informella vardagsspråk med ett formellt, matematiskt språk.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkliga utveckling inom matematik i förskoleklass, om förskollärare vågar använda riktiga matematiska termer/ begrepp för att det ska bli en mjukare övergång från förskoleklass till grundskola. Dessutom är syftet att undersöka om det finns svårigheter inom uppfattning av matematiska begrepp hos lågstadieelever, som grundskollärare kan förknippa med språket. I studien har använts både en kvantitativ (enkätundersökning av 18 förskollärare och 12 grundskollärare) och en kvalitativ undersökning (intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare). Resultatet visar att de flesta förskollärare arbetar på olika sätt med språklig utveckling inom matematik, de använder både vardagliga situationer till att synliggöra matematik och skapar lärandesituationer som är planerade och schemalagda. De flesta tillfrågade förskollärare som arbetar i förskoleklass använder riktiga matematiska begrepp. Denna studie bevisar att både förskollärare och lågstadielärare är medvetna om språkets betydelse inom matematikinlärning.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkliga utveckling inom matematik i förskoleklass, om förskollärare vågar använda riktiga matematiska termer/ begrepp för att det ska bli en mjukare övergång från förskoleklass till grundskola. Dessutom är syftet att undersöka om det finns svårigheter inom uppfattning av matematiska begrepp hos lågstadieelever, som grundskollärare kan förknippa med språket. I studien har använts både en kvantitativ (enkätundersökning av 18 förskollärare och 12 grundskollärare) och en kvalitativ undersökning (intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare). Resultatet visar att de flesta förskollärare arbetar på olika sätt med språklig utveckling inom matematik, de använder både vardagliga situationer till att synliggöra matematik och skapar lärandesituationer som är planerade och schemalagda. De flesta tillfrågade förskollärare som arbetar i förskoleklass använder riktiga matematiska begrepp. Denna studie bevisar att både förskollärare och lågstadielärare är medvetna om språkets betydelse inom matematikinlärning.