Forskning visar på en koppling mellan språk och matematik. Syftet med detta arbete ärdärför att undersöka vilka möjligheter lärare skapar för elevers begreppsutveckling genomkommunikation i matematikklassrummet i årskurserna F-3. Analysen är gjord utifrånhermeneutiken med en sociokulturell utgångspunkt. Undersökningen för denna studiegenomfördes med hjälp av kvalitativa öppna observationer i fyra olika klassrum. Dettaarbete är huvudsakligen en kvalitativ studie, men med inslag av kvantitativa metoder för attkunna analysera, jämföra samt tolka vårt datamaterial som ligger till grund för resultatet.Vårt resultat visade på att kommunikationsmönstret i de olika klassrummen varierade menatt de observerade lärarna mestadels använde sig av stängda frågor. Talutrymmet under deobserverade lektionerna dominerades av läraren i antal meningar med nästan dubbelt såmånga som eleverna. Utifrån vårt resultat kunde vi även se att antalet matematiskt språk someleverna använde påverkades av både elevernas ålder samt antalet matematiskt språk somläraren använde. Slutsatsens som vi kan dra utifrån arbetets resultat visar på att: - Lärarnas talutrymme var det som dominerade i klassrummet - Den dominerande kommunikationen skedde mellan lärare och elev - Lärarna använde mestadels stängda frågor i sin undervisning - Desto mer matematiskt språk som lärarna använde, desto mer använde eleverna detockså, vilket gällde både antalsmässigt och procentuellt - Det som lärarna bidrog med var att utmana elevernas tänkande, resonemang ochdelaktighet i undervisningen

Både från politiskt och akademiskt håll betonas betydelsen av matematiskt partikulärspråk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie är att studera hur förskolelärare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lärare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fältanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar. Resultaten beskriver en kultur där kroppen använd likt en servo genom att förstärka kommunikationen kring matematiskt partikulärspråk. Vidare konstrueras kulturen i två skilda typer av aktiviteter, ordnade och oordnade, där den förstnämnda är olika planerade aktiviteter där lärarens vilja sätter ramarna medan den sistnämnda är aktiviteter där barns vilja styr och läraren följer. De ramar som läraren sätter upp varierar men omfattar alltid att barnen tillåts att misslyckas. Vidare konstrueras ordnade aktivitet som mer betydande än oordnade på avdelningen medan samtidigt som de konstrueras som lika betydande i förhållandet till hemmen. I kulturen konstrueras det matematiska partikulärspråket som tillhörande lärarna medan det informella matematiska språket konstrueras som tillförande barnens. Tid är en viktig del av kulturen del genom att läraren och barn använder den som ett verktyg för att få sin vilja igenom och dels för att den konstrueras som överordnad barns och lärarens viljor. Olika kulturella artefakter som är representationer av tid, som klockan, konstrueras som tillhörande lärarna och som inte tillhörande barnen. Vidare diskuteras vilka kvalitativa effekter resultaten kan få för barnens kunskapsutveckling. / Both political and academical sources emphasizes the importance of a particular language for mathematics when it comes to the mathematical knowledge of children. The purpose of the study is to study how preschool teachers and children construct mathematical concepts in a preschool context. The study takes off in sociocultural and culture analytical theory. Data have been constructed through the method of me, in the role of the researcher, talking to a preschool teacher employed at a preschool. The empirical material have been documented with field notes and movie recordings, it includes about eight hours of movie material. The result describes a culture where the body acts as a servo to strengthen the communication around the particular language of mathematics. The culture is further constructed in two separate activities, ordered and unordered, where the former is different activities where the will of the teacher sets the boundaries, whereas thelatter are activities where the will of the child leads and the teacher follows. The boundaries the teacher employs varies, but always allows the child to fail. The ordered activities are further built asof higher importance in the class, but at the same time to have equal importance at home. In the culture the particular mathematical language is built as belonging to the teachers, whereas the informal mathematical language is built as belonging to the children. Time is an important part of the culture, partly since both the teacher and the children use it as a tool to enforce their will, and partly since it's built as superior to children's and teachers wills. Different cultural artifacts as representations of time, like the clock, is built as belonging to the teachers and not belonging to the children. Further discussed is what qualitative effects the results may have for the children's knowledge

Syftet med denna studie är att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssätt elever möter när muntlig kommunikation i matematik är i fokus, samt lärares val av matematiskt språk vid matematikundervisning. Syftet är dessutom att ta reda på vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmål än svenska.   I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssätt, matematiskt språk samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrån existerande forskning, föregående läroplan samt nuvarande läroplan.   Resultatet visar att utomhusmatematik är ett lämpligt arbetssätt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssätt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tänkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som lyfts fram i Lgr11. Lärares val av det matematiska språket påverkar vilket språk elever använder när de kommunicerar med varandra. Det är viktigt att lärare möter elever på ett vardagsspråk men samtidigt måste lärare presentera matematiska begrepp på ett vetenskapligt språk för att undvika förvirring hos eleverna. Forskning visar även att det är viktigt för elever med svenska som andraspråk att lärare inte växelvis blandar mellan ett vardagsspråk och vetenskapligt språk.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare som undervisar i matematik i årskurs 7-9 använder matematiskt språk i relation till ett vardagligt samt i vilken utsträckning de använder en kombination av de två språken. Studien var kvalitativ och metoderna som använts är observation med efterföljande samtal. Syftet med studien medför att ett lärarperspektiv var givet. De observerade lektionerna och samtalen resulterade i olika kategorier av begrepp vilka sedan resulterade i en teori kring hur lärare använder de olika språken vid genomgångar. Samtliga lärare använde både matematiskt och vardagligt språk vid genomgång medan endast ett fåtal använde språken i kombination. Studien visade att lärare använder sig av både matematiskt och vardagligt språk vid genomgångar med elever, men i varierande grad. / The purpose of the study was to investigate how teachers teaching mathematics in grades 7-9 use mathematical language in relation to a everyday language as well as the extent to which they use a combination of the two. The study was qualitative and the methods used are observation with subsequent conversations. The purpose of the study implies that a teacher's perspective was necessary. The observed lessons and the conversations resulted in different categories of concepts which then resulted in a theory of how teachers use the different languages during the lecture. All the teachers used both mathematical and everyday language during the lecture while only a few used the two languages in combination. The study showed that teachers use both mathematical and everyday language during lectures with students, but in varying extent.

Kommunikation sker i alla sociala sammanhang och inom skolans värld är den av betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Med en systematisk litteraturstudie var syftet att undersöka vad forskningen säger att den muntliga och skriftliga kommunikationen kan ha för inverkan på elevernas matematiska begreppsförståelse och begreppsanvändning i grundskolan. För att samla in vetenskapligt underlag för detta, användes databasen Web of Science. Resultatet visar att den muntliga kommunikationen används i större utsträckning än den skriftliga. Begreppsförståelsen blir djupare när eleverna kommunicerar med varandra och använder sig av de korrekta begreppen, för då sker ett utbyte av de matematiska idéerna och tankarna. Trots stora klasser och tidspress har resultatet visat att lärare kan använda sig av olika metoder för att främja både kommunikationen och begreppsförståelsen hos eleverna. / Communication takes place in all different types of social contexts and in school communication is of importance for the pupils' knowledge development. With a systematic literature review, the purpose was to examine what research says about the impact both oral and written communication could have on pupils' conceptual knowledge and their use of concepts in elementary school. The database Web of Science was used to gather scientific data. The results show that oral communication is used to a greater extent than written. The conceptual knowledge becomes greater when pupils communicate with each other and use the correct concepts – because then an exchange of mathematical ideas and thoughts take place. Despite large classes and time pressure in the classroom, the results have shown that teachers can use different methods to further both the communication and the conceptual knowledge of the pupils.

Detta arbete utgår från forskning om fördelarna med kommunikation inom matematikundervisningen för att främja lärandet om ämnesspecifika begrepp och resonemangsförmågan. Matematikdelegationen (2004) lyfter att undervisningen i matematik domineras av ett traditionellt förhållningssätt, vilket innebär lärarledda genomgångar och enskilt arbete med statiska uppgifter. Dock är studien genomförd innan den nya läroplanen trädde i kraft 2011 och resultatet kan därför vara missvisande. Därför är denna studie inriktad på pedagoger som avslutat sin lärarutbildning efter 2011.Studien syftar till att jämföra hur pedagoger, som undervisar i de lägre åldrarna, arbetar för att skapa ett kommunikativt klassrum inom matematik för att utveckla elevernas lärandeUtifrån syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med 4 pedagoger. De har fått samtala om sina tankar och erfarenheter om kommunikation i matematikundervisningen genom att svara på öppna frågor. Frågorna formulerades för att ta reda på hur de arbetar för att möjliggöra för eleverna att kommunicera och interagera med varandra, och med pedagogen, om matematik, samt vilka svårigheter och möjligheter de möter i arbetet med detta. Resultatet har därefter analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats.Resultaten av pedagogernas svar visar att det finns en samsyn på vad kommunikation inom matematik bör innebära, vilket lyfts som gemensamma reflektioner i grupp, med läraren och i helklass. Detta förklaras med att eleverna ska få möjlighet att redogöra för och ta ställning till sina egna och andras matematiska reflektioner. De deltagande pedagogerna lyfte även att användandet av digitala redskap var en fördel i arbetat med att skapa ett kommunikativt klassrum och att samarbeten mellan eleverna gav förutsättningar till att föra och följa matematiska resonemang.

<p>Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallärare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan består av två matematiklektioner från år 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.</p><p>Lärarna var i många delar medvetna i sitt sätt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kändes trygg. Under lektionerna observerades två parallella språk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt språk. Det framkom att ett tydligt förhållningssätt beträffande matematiskt språk kan underlätta för elevens inlärning samt medvetandegöra läraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mål i fokus.</p><p> </p> / <p>The present investigation describes the mathematical communication between the special needs teacher and pupils with mathematical disabilities. The empirical data consists of two mathematics lessons from grade 9 in the compulsory school. The data was analyzed in order to find different kinds of communication. The teachers were in many ways aware of their way to communicate with pupils and the teaching environment felt confident. During the lessons two parallel languages were observed, one everyday related and one mathematical language. It was found that keeping a distinct approach to the mathematical language can facilitate student learning and make the teacher aware about teaching communicatively with steering documents goals in focus.</p><p> </p>

Studiens syfte är att synliggöra hur lärare använder det matematiska språket vid undervisandet av addition i årskurserna 1–3. För att uppfylla syftet undersöktes fem lärare vilka observerades vid två tillfällen, där observationerna följdes upp med en intervju. För att analysera lärarnas matematiska språk användes Bergvalls (2016), Hajers, Kindenbergs och Ramsfeldts (2016) samt Kiselmans och Mouwitzs (2008) kategorisering och definiering av matematikens språk. Även lärarnas intervjusvar användes för att bringa klarhet i lärarnas ord- och begreppsanvändning. Resultatet visar att det främst är synonymer till additionens formella ord som används av studiens lärare. Samtliga lärare menar att det matematiska språket ska genomsyra undervisningen. De ser sig själva som språkliga förebilder där de aktivt ska använda additionens formella ord. Det är dock inte lärarens syn på vikten av formellt matematiska språk som påverkar dennes ord- och begreppsval utan lärarens uppfattning om elevens språkliga förmåga. / The aim of this study is to shine a light on how teachers use the mathematical language when teaching addition in grades 1–3. Five teachers were examined to achieve the purpose of the study. The teachers were observed on two occasions which were followed up with an interview. To analyze the teachers' mathematical languages Bergvall’s (2016), Hajer’s, Kindenberg's and Ramsfeldt’s (2016) and Kiselman’s and Mouwitz's (2008) categorizations and definitions of mathematical language were used. The teachers' interview responses were also used to bring clarity to the results from the observations. The result of the study shows that it is primarily synonyms to the formal words of addition that are used by the teachers in the study. All teachers see themselves as linguistic models, where they actively should use the formal words of addition. However, it is not the teacher's view of the importance of formal mathematical language that affects the choice of words and concepts, it’s the teacher's perception of the pupil's linguistic ability.

Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallärare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan består av två matematiklektioner från år 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation. Lärarna var i många delar medvetna i sitt sätt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kändes trygg. Under lektionerna observerades två parallella språk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt språk. Det framkom att ett tydligt förhållningssätt beträffande matematiskt språk kan underlätta för elevens inlärning samt medvetandegöra läraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mål i fokus. / The present investigation describes the mathematical communication between the special needs teacher and pupils with mathematical disabilities. The empirical data consists of two mathematics lessons from grade 9 in the compulsory school. The data was analyzed in order to find different kinds of communication. The teachers were in many ways aware of their way to communicate with pupils and the teaching environment felt confident. During the lessons two parallel languages were observed, one everyday related and one mathematical language. It was found that keeping a distinct approach to the mathematical language can facilitate student learning and make the teacher aware about teaching communicatively with steering documents goals in focus.

Arbetet handlar om utomhuspedagogik inom matematik för elever i årskurs F-3. Syftet med studien är att undersöka hur utomhuspedagogik påverkar elevers användning av matematiska begrepp inom subtraktion, längdenheter och geometriska figurer. Studien jämför hur elever använder matematiska begrepp utomhus och inomhus. Studien jämför en klass i årskurs 1 och en klass i årskurs 3 för att undersöka skillnader och likheter i användningen av matematiska begrepp. Utomhuslektionen inom subtraktion och längdenheter för årskurs 1 fokuserade på "minus"-spel och mingel med sifferkort. Eleverna använde huvudsakligen första ordningens språk. Inomhuslektion för årskurs 1 hade fokus på repetition av subtraktion, där eleverna använde mestadels första men även andra ordningens språk. För årskurs 3 observerades en utomhuslektion inom geometriska former och längdenheter samt uppskattning, där eleverna använde till större del andra ordningens språk med vissa inslag av första ordningens språk. Inomhuslektionen i årskurs 3 inkluderade problemlösning inom olika områden, där eleverna använde främst första ordningens språk. Studien visar att utomhuspedagogik kan främja utvecklingen av andra ordningens språk inom matematik genom att koppla matematiska begrepp till verkliga situationer. Elevernas användning av olika språkliga uttryck inom matematiken ökade genom utforskning av matematik utomhus.