No description available.

Den här uppsatsen behandlar det kommunikativa klassrummet och vad det har för eventuella fördelar. Uppsatsen utreder begreppen bundet och fritt tal och hur de påverkar elevers lärande. En annan punkt som utreds är talångest och vilken påverkan det kan ha på eleverna i det kommunikativa klassrummet. Resultatet visar vilka fördelar ett kommunikativt klassrum har. Genom det kommunikativa klassrummet blir eleverna mer aktiva och motiverade. Fokus ligger på eleverna eftersom klassrummet blir mer elevstyrt. Det fria talet, som låte releverna styra talet, är bättre för elevers lärande än det bundna där läraren styr. Ett problem som kan förhindra elevers lärande i det kommunikativa klassrummet är elevers talångest. Talångest påverkas av olika faktorer såsom rädslan att göra fel, dåligt självförtroende, kulturella faktorer och lärarens påverkan på eleverna. Detta kan motarbetas genom att läraren inte hakar upp sig på elevers misstag och att läraren kan skapa ett tryggt klassrum för eleverna.Genom att arbeta med ett kommunikativt klassrum öppnas nya vägar upp för eleven och fokus läggs mer på elevernas tal än på att läsa och skriva.

Detta arbete utgår från forskning om fördelarna med kommunikation inom matematikundervisningen för att främja lärandet om ämnesspecifika begrepp och resonemangsförmågan. Matematikdelegationen (2004) lyfter att undervisningen i matematik domineras av ett traditionellt förhållningssätt, vilket innebär lärarledda genomgångar och enskilt arbete med statiska uppgifter. Dock är studien genomförd innan den nya läroplanen trädde i kraft 2011 och resultatet kan därför vara missvisande. Därför är denna studie inriktad på pedagoger som avslutat sin lärarutbildning efter 2011.Studien syftar till att jämföra hur pedagoger, som undervisar i de lägre åldrarna, arbetar för att skapa ett kommunikativt klassrum inom matematik för att utveckla elevernas lärandeUtifrån syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med 4 pedagoger. De har fått samtala om sina tankar och erfarenheter om kommunikation i matematikundervisningen genom att svara på öppna frågor. Frågorna formulerades för att ta reda på hur de arbetar för att möjliggöra för eleverna att kommunicera och interagera med varandra, och med pedagogen, om matematik, samt vilka svårigheter och möjligheter de möter i arbetet med detta. Resultatet har därefter analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats.Resultaten av pedagogernas svar visar att det finns en samsyn på vad kommunikation inom matematik bör innebära, vilket lyfts som gemensamma reflektioner i grupp, med läraren och i helklass. Detta förklaras med att eleverna ska få möjlighet att redogöra för och ta ställning till sina egna och andras matematiska reflektioner. De deltagande pedagogerna lyfte även att användandet av digitala redskap var en fördel i arbetat med att skapa ett kommunikativt klassrum och att samarbeten mellan eleverna gav förutsättningar till att föra och följa matematiska resonemang.