<p>Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallärare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan består av två matematiklektioner från år 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.</p><p>Lärarna var i många delar medvetna i sitt sätt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kändes trygg. Under lektionerna observerades två parallella språk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt språk. Det framkom att ett tydligt förhållningssätt beträffande matematiskt språk kan underlätta för elevens inlärning samt medvetandegöra läraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mål i fokus.</p><p> </p> / <p>The present investigation describes the mathematical communication between the special needs teacher and pupils with mathematical disabilities. The empirical data consists of two mathematics lessons from grade 9 in the compulsory school. The data was analyzed in order to find different kinds of communication. The teachers were in many ways aware of their way to communicate with pupils and the teaching environment felt confident. During the lessons two parallel languages were observed, one everyday related and one mathematical language. It was found that keeping a distinct approach to the mathematical language can facilitate student learning and make the teacher aware about teaching communicatively with steering documents goals in focus.</p><p> </p>

Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallärare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan består av två matematiklektioner från år 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation. Lärarna var i många delar medvetna i sitt sätt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kändes trygg. Under lektionerna observerades två parallella språk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt språk. Det framkom att ett tydligt förhållningssätt beträffande matematiskt språk kan underlätta för elevens inlärning samt medvetandegöra läraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mål i fokus. / The present investigation describes the mathematical communication between the special needs teacher and pupils with mathematical disabilities. The empirical data consists of two mathematics lessons from grade 9 in the compulsory school. The data was analyzed in order to find different kinds of communication. The teachers were in many ways aware of their way to communicate with pupils and the teaching environment felt confident. During the lessons two parallel languages were observed, one everyday related and one mathematical language. It was found that keeping a distinct approach to the mathematical language can facilitate student learning and make the teacher aware about teaching communicatively with steering documents goals in focus.