Den traditionella undervisningsmetoden i matematik ersätts idag med praktisk matematik. Eleverna får en mer aktiv och kunskapssökande roll. Elevers alltmer stillasittande livsstil leder till en ökad ohälsa. Skolverket rekommenderade 2003 att alla elever ska delta i någon form av fysisk aktivitet minst 30 minuter/dag. Mot denna bakgrund ställs frågorna: Vilka attityder har pedagoger till att undervisa i matematik utomhus? Varför, med vad och hur arbetar pedagoger utomhus? Genom en enkätundersökning och uppföljande intervjuer ges svaren, i den undersökta gruppen, att pedagoger gärna arbetar med matematik utomhus för att konkretisera men att stora elevgrupper och väder hindrar. Pedagogerna exemplifierar många moment lämpade för matematik utomhus samtidigt som de beskriver hur de gör.

<p>Den traditionella undervisningsmetoden i matematik ersätts idag med praktisk matematik. Eleverna får en mer aktiv och kunskapssökande roll.</p><p>Elevers alltmer stillasittande livsstil leder till en ökad ohälsa. Skolverket rekommenderade 2003 att alla elever ska delta i någon form av fysisk aktivitet minst 30 minuter/dag.</p><p>Mot denna bakgrund ställs frågorna: Vilka attityder har pedagoger till att undervisa i matematik utomhus? Varför, med vad och hur arbetar pedagoger utomhus? Genom en enkätundersökning och</p><p>uppföljande intervjuer ges svaren, i den undersökta gruppen, att pedagoger gärna arbetar med matematik utomhus för att konkretisera men att stora elevgrupper och väder hindrar. Pedagogerna exemplifierar många moment lämpade för matematik utomhus samtidigt som de beskriver hur de gör.</p>

Syftet med undersökningen är att se hur några utvalda lärare ser på utomhusundervisning i matematik och hur elever kan gynnas av detta. För- och nackdelar som lärarna upplever med att undervisa elever matematik utomhus kommer att redovisas. Undersökningen har en fenomenografisk ansats som grund och som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det är tre stycken lärare som har intervjuats. Lärarna är verksamma på tre olika skolor i två olika kommuner. Samtliga lärare som deltog i undersökningen använder sig av utomhusmatematik vid elevernas lärande. Lärarna har erfarenheter av att utomhusmatematik kan gynna elevernas lärande om lärarna ger eleverna förutsättningar för detta. Detta innebär bland annat att läraren ska förbereda eleverna noga innan de går ut. Eleverna ska känna till syftet med uppgifterna. Efteråt måste läraren ge eleverna tid för att kunna reflektera med varandra över genomförandet och vilka kunskaper de använt. Lärarna som deltog i undersökningen ger olika idéer om hur uppgifterna kan se ut för delar inom geometriämnet och när eleverna befäster multiplikationstabellerna.

Flera forskningsrapporter visar att utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Vår erfarenhet är att utomhusmatematik inte tillämpas i så stor utsträckning i dagens skola. Syftet med studien är att undersöka lärarnas inställning till val av undervisningsmetod i matematik samt att få en ökad inblick i vilka faktorer som påverkar detta val. Frågeställningen som ligger till grund för studien är: Vilka faktorer påverkar om en lärare använder sig av eller inte använder sig av utomhusmatematik i sin undervisning? Internationella studier visar att svenska skolelevers resultat i matematik har försämrats. För att höja kvaliteten i matematikundervisningen och få en ökad måluppfyllelse bland eleverna pågår en satsning för matematikutveckling i svenska skolor. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning bland utbildade lärare i grundskolans tidigare år vid fyra skolor i två mindre kommuner. Resultatet visar att alla respondenter anser att utomhusmatematik såväl som traditionell matematikundervisning i klassrummet är effektiva metoder. De faktorer som respondenterna tog ställning till i enkäten och som visade sig påverka deras val av undervisningsmetod i hög grad var eget intresse och yrkeskompetens. Faktorer som påverkade lärarna i låg grad var föräldrarnas åsikter och skolledningens satsning. Vidare såg man att lärarnas utbildningsbakgrund inte hade någon avgörande betydelse för val av undervisningsmetod. Utmaningen framöver handlar om att få lärarna att känna sig trygga i sin yrkesroll för att våga pröva nya former i sin matematikundervisning. / Several research papers show that outdoor teaching in mathematics can be an effective and complementary method to traditional mathematic teaching. Our experience is that outdoor math does not apply much in today’s schools. The aim of this study is to investigate teacher’s attitudes towards the choice of teaching methods in mathematics and to get a greater insight into what factors influence this choice. The issue underlying the study is: What factors that affects whether a teacher uses or does not use outdoor mathematics in their teaching? International studies show that Swedish students results in mathematics have deteriorated. To improve the quality of mathematic teaching and get a greater fulfilment among students, an effort for mathematics development in Swedish schools is ongoing. Our study is based on a survey among trained teachers in primary school at four schools in two small municipalities. The result shows that all respondents consider that both outdoor mathematics as well as traditional mathematic teaching in the classroom are effective methods. The factors that affect respondents´ choice of teaching methods are very much personal interest and professional skills. Factors affecting teachers in low grade were the parents' view and school management initiative. Furthermore, it was seen that teachers' educational background not had a major influence on choice of teaching method. The challenge ahead is to get teachers to feel confident in their professional role for daring to try new forms in their teaching mathematic.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare som arbetar mot grundskolans senare år ser på utomhusmatematik och i vilken omfattning de använder sig av det i sin undervisning. För att uppnå syftet genomfördes sex kvalitativa intervjuer med lärare på tre olika skolor. Intervjuerna transkriberades för att sedan kunna bearbetas och sammanställas till ett resultat. Resultatet visade att de intervjuade använder sig av utomhusmatematik vid enstaka tillfällen i sin undervisning, men att alla ställer sig positiva till denna undervisningsmetod och önskar att de använde sig mer av det. Anledningen till varför det inte användes mer var tidsbrist, osäkerhet i genomförandet och svårigheter med att hitta meningsfulla uppgifter att arbeta med.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren ökat inom skolans värld. Jag har upplevt att lärare har börjat prata mer om utomhuspedagogik och använder det mer och mer i undervisningen. Mitt självständiga arbete handlar om hur lärare i grundskolan förskoleklass-åk3 använder sig av utomhusmatematik och i vilket syfte lärarna har när de undervisar inom utomhusmatematik. Studiens syfte är att undersöka i vilket syfte lärare använder utomhusmatematik, vilka positiva respektive negativa sidor de ser/upplever när de undervisar med undervisningsformen samt ett ungefärligt snittvärde på hur många timmar i veckan lärarna använder det. Metoden som tillämpas till denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare på olika skolor i samma kommun. Resultatet visar att alla lärare jag intervjuade jobbade med utomhusmatematik varje vecka och var positiv till att jobba med det. Lärarna såg också att fler elever fångades upp när de valde att ta ut klassrummet och jobba mer praktiskt. Genom att jobba på detta sätt har alla elever en större chans att jobba mot sina mål samt att eleverna får använda sin lärstil eftersom många olika lärstilar blir möjliga att använda utomhus.

<p>Varierat arbetssätt ger möjlighet till nyfikenhet och lust att lära. Oftast är matematiken för abstrakt för eleverna. Utomhusmatematiken ger tillfälle till att arbeta konkret och detta ser vi som ett komplement till den vanliga undervisningen. Syftet är att undersöka möjligheter med utomhusmatematik ur inlärningssynpunkt. Det framkom under en kvalitativ ostrukturerad elevobservation och i fem kvalitativa intervjuer med lärare att i det laborativa matematiska arbetssättet utomhus använder eleverna sina sinnen, kommunikation och samarbete. Samtal och samarbete med varandra underlättar för eleverna att utveckla sin kunskap och förståelse för gemensamma problemlösningar. Inlärningen blir mer verklighetsbaserad genom ett konkret arbetssätt när matematiken synliggörs utifrån elevernas lek.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva elevers upplevelse av att lära utomhus, samt vad eleverna tycker om att ha utomhus dag med inslag av Utomhusmatematik som arbetsuppgift. Studien genomfördes på en skola i mellersta Sverige där elevantalet är 190 elever från förskoleklass till årskurs fem. Där jag valt att rikta in mig på enbart årskurs ett i min studie. Undersökningen utfördes via observation under elevers utomhus dag och en enkät som besvarades av samtliga tjugoåtta elever i den studerade årskursen efter det gjorda observationstillfället. Även en intervjuundersökning har genomförts med sex stycken utvalda elever. Undersökningens resultat visar att en majoritet av de deltagande eleverna känner sig glada inför utomhusmatematik. I intervjuerna framgår det att eleverna har delade åsikter om att vara ute i skogen. En majoritet av eleverna tycker dock att leken är en rolig del av att vara i skogen. Variationen mellan den lek och arbetsuppgift som eleverna tilldelas anses väl avvägd enligt undersökningens resultat. Resultatet av studien visar på ett gott samarbete mellan eleverna dock även om koncentrationen kan vara varierande. Men engagemanget som visas inför övningarna som utförts i skogen är mycket goda. Eleverna visar en positiv inställning tillatt medverka under utomhusdagen då de speciellt uppskattar de miljöombyten gentemot klassrummen som ges dem, där de får en stund i skogen där det ges utlopp för lek och fantasi. Och med hjälp av sina "upptäckarögon" kan de ge sig ut på nya äventyr.

Varierat arbetssätt ger möjlighet till nyfikenhet och lust att lära. Oftast är matematiken för abstrakt för eleverna. Utomhusmatematiken ger tillfälle till att arbeta konkret och detta ser vi som ett komplement till den vanliga undervisningen. Syftet är att undersöka möjligheter med utomhusmatematik ur inlärningssynpunkt. Det framkom under en kvalitativ ostrukturerad elevobservation och i fem kvalitativa intervjuer med lärare att i det laborativa matematiska arbetssättet utomhus använder eleverna sina sinnen, kommunikation och samarbete. Samtal och samarbete med varandra underlättar för eleverna att utveckla sin kunskap och förståelse för gemensamma problemlösningar. Inlärningen blir mer verklighetsbaserad genom ett konkret arbetssätt när matematiken synliggörs utifrån elevernas lek.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärares uppfattningar om utomhusmatematik som undervisningsmetod är i årskurserna 1-3 samt i vilken utsträckning de använder detta. De frågeställningarna som var bärande i studien var hur användandet av utomhusmatematik ser ut, vilka för- och nackdelar informanterna ser med utomhusmatematik, om något kunskapsområde inom matematiken lämpar sig bättre eller sämre vid användning av undervisningsformen samt om det är någon av de matematiska förmågorna eleverna lättare kan utveckla med detta. Metoden som tillämpades var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lärare vilka har arbetat olika länge samt arbetar i delvis olika årskurser och på olika skolor. Resultatet visade att användande av utomhusmatematik inte är allt för stort men intresset för undervisningsformen är desto större. En bidragande orsak till att det inte används är storleken på klasserna idag. En fördel som informanterna ser med undervisningsformen är att eleverna får arbeta konkret, praktiskt, röra på sig samt att de får frisk luft. Med hjälp av utomhusmatematiken anser informanterna att både kunskapsområdena inom matematiken och de matematiska förmågorna går att utveckla med utomhusmatematik.