Syftet med studien är att undersöka hur ofta och på vilket sätt några utvalda lärare använder utomhusmiljön i sin matematikundervisning. Undersökningen baseras på en enkätundersökning och intervjuer med lärare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att många lärare ställer sig positiva till utomhusmatematik, och använder sig av den metoden en till flera gånger i månaden. Resultatet visar även att det finns olika faktorer som avgör om lärarna väljer att förlägga matematikundervisning utomhus. De faktorer som avgör är bland annat, området inom matematiken, den egna kunskapen och intresset samt elevgruppen. Trots att många lärare har en god inställning till utomhusmatematik menar de att det krävs mycket förberedelse. En hel del hänger på vilken elevgrupp man har och hur många resurser som finns tillgängliga. Har en lärare en elevgrupp som kräver extra resurs räcker inte alltid den egna kunskapen och intresset, vilket oftast leder till att man istället väljer att stanna inomhus.

BakgrundDenna uppsats bygger på en undersökning kring hur verksamma pedagoger arbetar med utomhusmatematik i skolan. Med utgångspunkt ifrån egna erfarenheter har vi upplevt att en del pedagoger fastnar i teoretisk matematikundervisning, trots att de själva ofta kan förespråka en varierad undervisning med inslag av utomhuspedagogik. Det var därför både relevant och intressant att undersöka om, hur och i vilken utsträckning pedagogerna arbetar med utomhusmatematik.SyfteDet övergripande syftet med studien är att undersöka om, hur och i vilken utsträckning pedagoger arbetar med matematik i utomhusmiljö.MetodMetoden som har använts i undersökningen är kvantitativ med enkätfrågor och kvalitativa analyser av de öppna enkätfrågorna. En enkät är alltid kvantitativ i grunden. De öppna frågorna valdes för att vi ville få djupare svar på en del av frågorna. Valet av enkät som metod gjordes för att vi ville få in en större mängd insamlad data från verksamma pedagoger.ResultatResultatet i vår undersökning visade att ett flertal pedagoger idag använder sig av utomhusmatematik. Något mindre än hälften av de pedagoger som ingick i vår undersökning använder arbetssättet. Det fanns även de pedagoger som ansåg att utomhusmatematiken inte var något för dem. Tidsbrist var den största orsaken till att de varken hade tid eller orken till att planera utomhuslektioner för matematiken. Vissa pedagoger som använde sig av arbetssättet fick inte den tid som egentligen skulle behövas för att bedriva en god undervisning, varken tid till planering eller tillräckligt lång lektionstid.

<p> </p><p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --></p><p>I vårt samhälle eftersträvas motivation och kreativt lärande och därför är det av betydelse att undersöka ett mer kreativt arbetssätt utifrån elevernas aktivitet och tankar för att kunna se för- och nackdelar med ett alternativt arbetssätt i matematikundervisningen. Det är intressant att undersöka detta eftersom att undervisningen inom matematik ofta är läromedelstyrd enligt forskning. Syftet med arbetet har varit att beskriva fördelar respektive nackdelar med utomhusmatematik utifrån elevers aktivitet och inställning.</p><p> </p><p>Undersökningen gjordes på en skola med urvalsgrupp från år 6. En kvalitativ undersökning gjordes i form av observation från en filminspelning från en utomhusmatematiklektion. Sammanlagt har 22 elever ingått i observationen. Även intervjuer är gjorda på tio utvalda elever i klassen från utomhuslektionen.</p><p> </p><p>Enligt utbildningsdepartementet skall undervisningen vara utforskande och skapa ett intresse för matematik. Resultatet av undersökningen visar att eleverna från undersökningsgruppen uppfattar utomhusmatematik som väldigt lustfyllt och motiverande. Deras resonemang kring fördelarna visar att de framhåller samarbete, lek och de praktiska erfarenheterna från lektionen som det främsta. Nackdelarna de upplever är vädrets påverkan och att det kan upplevas som ostrukturerat där man kan missa viktiga inslag i matematiken, som t.ex. läsförståelse och att få skriva matematik. Resultatet visar dock fler fördelar då elevernas stora aktivitet är utmärkande för utomhusmatematik. Slutsatsen är att elevernas inställning till utomhusmatematik är positiv. Eleverna har god insikt i sitt lärande då de lyfter fram att de praktiska inslagen är bra för deras minne.</p><p> </p>

Syftet med detta examensarbete har varit att genom lektioner, observationer, utvärderingar samt intervjuer med elever och lärare få en uppfattning om hur närmiljön vid skolan används idag i matematikundervisningen, hur den skulle kunna användas mera samt få en uppfattning av hur eleverna upplever utomhusundervisning i matematik och hur det påverkar elevernas lärande. Efter en litteraturstudie genomfördes ett projekt utomhus med matematiklektioner som handlade om geometri. Lektionerna bestod bland annat av att öva på geometriska former, skala, mäta med olika mätredskap, beräkna omkrets och area, uppskatta längder och använda gamla mätmetoder.   Resultatet av projektet och intervjuerna visar att lärarna till viss del, mestadels sporadiskt, använder utemiljön i sin matematikundervisning speciellt tillsammans med de yngre barnen. Det finns en vilja bland lärare att använda närmiljön mer om tid kan frigöras till att få idéer, inspiration och planera övningar. En fördel som lärarna ser med matematikundervisning ute är att eleverna verkar komma ihåg och få en djupare kunskap för de moment som genomförts ute. Eleverna som deltagit i projektet med matematiklektioner i utemiljö uppfattar utomhusundervisning som något positivt och  flertalet upplever att de lär sig matematik bättre då de får vara ute och röra på sig samtidigt i friska luften. Det negativa var det kyliga vädret.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka aspekter eleverna visar i handling samt tolka undervisningsmetodens för- och nackdelar utifrån ett elevperspektiv. Undersökningen skedde via observationer genom videoinspelningar från utomhuslektioner i matematik samt med intervjuer från samtliga elever som genomförde utomhusmatematiklektionen. Undersökningens resultat visar att de deltagande eleverna upplever utomhusmatematiken som lustfyllt och eleverna uppskattar miljöbytet från klassrummet och ut på skolgården. Eleverna nämner även den fysiska aktiviteten samt ett fint väder som något positivt med utomhusmatematik. De nackdelar som eleverna upplever med arbetssättet är vädrets påverkan av koncentrationen samt en tävlingsinriktning som kan synas hos eleverna, vilket bidrar till ett sämre samarbete. Resultatet visar på ett samarbete med koncentration och engagemang för utomhuslektionen i matematik hos eleverna. Konklusionen av undersökningen är att elevernas inställning till utomhusmatematiken är positiv genom att de visar en motivation och lust att lära i ämnet matematik och de berättar även att de gärna vill ha fler lektioner utomhus.

<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> I vårt samhälle eftersträvas motivation och kreativt lärande och därför är det av betydelse att undersöka ett mer kreativt arbetssätt utifrån elevernas aktivitet och tankar för att kunna se för- och nackdelar med ett alternativt arbetssätt i matematikundervisningen. Det är intressant att undersöka detta eftersom att undervisningen inom matematik ofta är läromedelstyrd enligt forskning. Syftet med arbetet har varit att beskriva fördelar respektive nackdelar med utomhusmatematik utifrån elevers aktivitet och inställning.   Undersökningen gjordes på en skola med urvalsgrupp från år 6. En kvalitativ undersökning gjordes i form av observation från en filminspelning från en utomhusmatematiklektion. Sammanlagt har 22 elever ingått i observationen. Även intervjuer är gjorda på tio utvalda elever i klassen från utomhuslektionen.   Enligt utbildningsdepartementet skall undervisningen vara utforskande och skapa ett intresse för matematik. Resultatet av undersökningen visar att eleverna från undersökningsgruppen uppfattar utomhusmatematik som väldigt lustfyllt och motiverande. Deras resonemang kring fördelarna visar att de framhåller samarbete, lek och de praktiska erfarenheterna från lektionen som det främsta. Nackdelarna de upplever är vädrets påverkan och att det kan upplevas som ostrukturerat där man kan missa viktiga inslag i matematiken, som t.ex. läsförståelse och att få skriva matematik. Resultatet visar dock fler fördelar då elevernas stora aktivitet är utmärkande för utomhusmatematik. Slutsatsen är att elevernas inställning till utomhusmatematik är positiv. Eleverna har god insikt i sitt lärande då de lyfter fram att de praktiska inslagen är bra för deras minne.

Matematikundervisningen i den svenska skolan är ett omdebatterat ämne. Debatten handlar bland annat om vilken arbetsmetod som är lämpligast och bäst främjar elevernas kunskapsutveckling. Den här studien är inriktad på arbetsmetoden utomhusmatematik. Studiens syfte är att undersöka hur lärare som är aktiva i grundskolans år 1-3 ser på utomhusmatematikens betydelse för matematikundervisningen. Studien undersöker även vad lärare ser för möjligheter och svårigheter med denna arbetsmetod. För att uppnå studiens syfte genomfördes sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med lärare från olika skolor. En innehållsanalys användes sedan som metod för att bearbeta insamlad data. Resultatet visade att lärare ser utomhusmatematiken som ett komplement till klassrumsundervisningen och att det finns flera möjligheter och svårigheter med denna arbetsmetod. Förhoppningen med denna studie är att undersöka och lyfta fram utomhusmatematiken som arbetsmetod och tillägg till den ordinarie matematikundervisningen.

Utomhusmatematik är en god arbetsform vid inlärning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjälp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmåga har förskolläraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att därmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur förskollärare på olika förskolor förhåller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ämnesområdet och utomhusvistelsens påverkan på barn. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer där resultatet visar att förskollärare anser att utomhusmiljön är en god plats för stimulering av matematik. Dock påpekas det att det finns skäl till varför utomhusmatematik inte sker i större utsträckning. Resultatet analyseras utifrån John Deweys teori "learning by doing".

I denna studie belyses ett utomhuspedagogiskt arbetssätt med fokus på matematik men även fördelar med utomhuspedagogiken och eventuella hinder som kan uppstå under undervisningens gång. Vi har undersökt hur utomhuspedagogik med fokus på matematiken kan konkretisera abstrakta begrepp. Detta har studerats genom att granska tidigare forskning men framför allt genom utförandet av en kvalitativ undersökning där pedagoger som fortbildar har intervjuats. De huvudsakliga resultaten pekar på att aktiveter utomhus där alla sinnena används kan främja kunskapsutvecklingen. Utomhuspedagogiken kan hjälpa elever att förstå varför matematik behövs i vardagen. Resultatet visar även att utomhusundervisning i samband med inomhusundervisning kan vara en av de mest effektiva metoderna att undervisa matematik på. Genom att använda sig utav denna arbetsmetod kan man tillgodose elevernas olika lärstilar. Man måste dock vara medveten om de hinder som kan uppstå. För att undervisningsmetoden ska vara givande är det viktigt att pedagoger överkommer hinder såsom vädrets och platsens påverkan av lektionen. Ett annat hinder kan vara att pedagoger inte har tillräckliga kunskaper för att undervisa utomhus.

Trots att det inte står något i läroplanen om utomhusmatematik påstås detvara en populär undervisningsmetod i Sverige. Denna systematiskalitteraturstudie har kritiskt granskat tio vetenskapliga artiklar för att kunnabesvara studiens frågeställningar utifrån en innehållsanalys. Studiens syfte äratt undersöka hur utomhusmatematik kan utföras samt omutomhusmatematik kan påverka elevers lärande i matematik. Studienundersöker även faktorer till vad som hindrar lärare från att undervisautomhus i matematik. De granskade artiklarna påvisar att det finns flertaletpositiva aspekter med utomhusundervisning kopplat till elevers lärande imatematik. Exempelvis knyter utomhusmatematik an till elevers vardag samtökar deras motivation. Det finns dock artiklar som gör attutomhusundervisningens betydelse kan ifrågasättas eftersom resultaten intevar statistiskt signifikanta. Artiklarna konstaterar även att läraressjälvförtroende i allra högsta grad är en viktig nyckel tillutomhusundervisning.