Forskning visar att matematikundervisningen till stor del grundar sig på det teoretiska och enskilda arbetet i matematikboken. Vidare lyfter forskning också fram vikten av att variera dagens matematikundervisning med både teoretiska och praktiska inslag, då dessa kompletterar varandra och bidrar till att eleverna utvecklar djupare kunskaper inom ämnet matematik. Ett arbetssätt som visat sig fungera som ett komplement till den mer traditionella och teoretiska matematikundervisningen är utomhusmatematiken, som grundar sig på det praktiska arbetet. Studiens syfte var därför att undersöka på vilket sätt praktiska och teoretiska inslag skrivs fram i olika typer av läromedel. Studien har ett fokus på utomhusmatematik. Resultatet av analysen har visat att samtliga läromedel som analyserats i denna studie innefattar både praktiska och teoretiska inslag, men i varierande utsträckning. / Research shows that mathematics teaching is largely based on the theoretical and individual work in mathematics book. Further research also highlights the importance of varying the mathematics education with both theoretical and practical elements, as they complement each other and help students develop a deeper knowledge in mathematics. An approach proven to work as a complement to the more traditional and theoretical mathematics teaching is outdoor mathematics, which is based on practical work. The study's purpose was to investigate how the practical and theoretical elements are produced in different types of learning materials. The study has a focus on outdoor mathematics. The result of the analysis shows that all teaching materials analyzed in this study include both theoretical and practical elements, but to varying degrees.

BAKGRUND:Matematik finns överallt i vår närmiljö och är mycket mer än bara siffror. Utemiljön kan användas på många olika sätt och det är bara fantasin som sätter gränser för vilka. I läroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel på mål som fördel kan uppnås på andra platser än i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lärande, lättillgängliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegränsad stor yta. Matematiken är som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus. Utemiljön erbjuder även ett helhetsperspektiv som lockar och utmanar barnen/eleverna i deras tänkande.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur 14 pedagoger som arbetar med utomhusmatematik använder sig av utemiljön som lärandemiljö från förskolan till år fem.METOD:Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med 14 pedagoger i förskola upp till år fem.RESULTAT:Samtliga intervjuade pedagoger använder sig av utemiljön i sin matematikundervisning och pedagogerna ser många positiva fördelar med att arbeta på detta sätt. En av dessa fördelar är att det mesta material finns på plats i utemiljön. Arbetet med matematik utomhus sker oftast gruppvis. Var de befinner sig vid arbetet med matematik utomhus och hur ofta de arbetar med det varierar. Reflektion är något samtliga pedagoger arbetar med för att synliggöra barnets/elevens lärande. Pedagogerna anser att de flesta matematiska områdena så som taluppfattning, rumsuppfattning och de fyra räknesätten med fördel kan arbetas med i utemiljön.

<p>I en rapport från Skolverket framkommer att elever uppger att de lär sig mest och bäst när matematiken är relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt då undervisningen är varierad, flexibel och där monotona räkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske då utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? </p><p>Det jag vill uppnå i arbetet är att beskriva hur utomhusmatematik kan användas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lärarperspektiv. Detta har jag försökt svara på genom att ställa frågorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lärare i grundskolans senare år om utomhusmatematik och elevernas lärande? Vilka faktorer påverkar/avgör om lärare använder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lärarna exempel på? Jag har utgått från en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där jag intervjuat sex lärare för att få svar på mina frågeställningar. </p><p>Resultatet visar att utomhusmatematik är ett arbetssätt där man använder sig av praktiska och konkreta matematikövningar som är verklighetsanknutna och som utförs utomhus. Majoriteten av eleverna tycker att det är positivt med utomhusmatematik och lärarna ser att elevernas lärande påverkas både direkt och indirekt. Några av de fördelar som nämnts är att eleverna använder fler sinnen vilket leder till ett annat tänkande som kan ge fördjupade kunskaper samtidigt som eleverna upptäcker vad matematiken kan användas till utanför klassrummet. Nackdelar finns, dels de som är påverkbara för läraren som exempelvis att det krävs vana för att utomhusmatematik ska ge bra resultat, dels de som är svåra att påverka för läraren till exempel schemat och skolkoden på skolan. Utomhusmatematiska övningar går att använda i ett flertal områden inom grundskolans matematik.</p>

<p>Jag vill med denna uppsats visa hur man kan använda sig av utomhusmatematik som ett kompletterande arbetssätt för att göra matematikundervisningen i grundskolan mer variationsrik. Jag vill även i korta ordalag beskriva varifrån utomhuspedagogiken härstammar och vilka positiva effekter den tidigare påvisats ha på lärandet och eleverna. </p><p>För att visa detta har jag genomfört en empirisk studie där jag har arbetat med samt studerat en grupp elever både inomhus och utomhus. Därefter har jag intervjuat eleverna om deras upplevelser samt kontrollerat att de har tillgodogjort sig de begrepp vi har arbetat med. Allt detta redovisas i en resultatdel där jag har tagit upp mina observationer från lektionerna samt vad eleverna har uttryckt under sina respektive intervjuer. Dessutom redovisar jag huruvida eleverna visar att de har förstått arbetsområdet. Jag har, för att styrka mina resultat, utöver detta även gjort en litteraturstudie. Litteraturstudien är tänkt att visa på vilka teorier som ligger till grund för utomhusmatematiken samt vilka positiva effekter som kan finnas inom densamma. </p><p>Det jag har kommit fram till i min studie är att elever uppskattar ett mer varierande arbetssätt, såväl inomhus som utomhus. Det har också visats i studien att leken har en avgörande roll i elevers lärande och att de, även med detta arbetssätt, har lärt sig de begrepp vi har arbetat med.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville även ta reda på vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lärande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar på uppsatsens frågeställningar genomfördes en undersökning med barn från skolår 2. De övningar som användes handlade om begreppen dubbelt och hälften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smågrupper. Inledningsvis, som en grund för att kunna tolka undersökningens resultat, för val av utomhus-aktiviteter samt val av gruppsammansättning, genomfördes en litteraturstudie med fokus på lekens och rörelsens betydelse för lärandet. I litteraturstudien ingick även referenser som behandlar språkets och tecknandets betydelse för kommunikationen i matematik. Resultatet av litteraturstudien påvisar lekens och rörelsens betydelse för barns lärande. En fysisk aktivitet är en källa till glädje och den kan främja koncentrationsförmågan hos barn. Genom att integrera handen, hjärtat och huvudet i lärandeprocessen ökar barnet sin vakenhetsgrad. Resultatet av undersökningen och de genomförda utomhusaktiviteterna i matematik visar att elevernas uppfattningar av övningarna varierade. Några barn relaterade till att det var en viss aktivitet de genomförde, andra påpekade att det var speciella matematiska begrepp de lärde sig. Endast ett av de drygt tjugo barnen uppfattade aktiviteterna enbart som en lek. De flesta barnen upplevde övningarna som roliga och lärorika men tyckte samtidigt att det var kallt utomhus. Valet av aktiviteter samt sammansättningen av grupperna kan här betraktas som avgörande för hur eleverna uppfattar matematiken i uppgifterna.</p>

<p>Syftet med studien var att jag skulle få en djupare kunskap om ämnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville även ta reda på om den formella matematiken kan bli informell med hjälp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frågeställningar som har behandlats är vad som händer med den formella matematiken när jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. </p><p>Mitt arbete består av en litteraturstudie där jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska använda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik är. Arbetet består även av en undersökning där jag valt att videofilma 25 elever i år 5 då de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik. Mitt resultat är baserat på två uppgifter utförda utomhus, där endast den ena uppgiften är vidoefilmad. Uppgifterna handlade om att introducera begreppet area och kvadratmeter och att mäta höjden av ett träd. </p><p>Jag har genom mitt resultat kommit fram i diskussionen att elevers kreativitet blir större i utomhusmatematik. Det skedde en kommunikation mellan eleverna som till större delen var genom kroppsspråket. Jag har även sett att den formella matematiken kan förstås bättre genom användning av den informella utomhus.</p>

<p>Barn och ungdomar kan lära sig matematik på många olika sätt. Att lära in matematik utomhus är för många främmande, men kan fungera utmärkt som ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen i grundskolans tidigare år. Syftet med detta arbete är att undersöka utomhusmatematikens för- och nackdelar. Mina slutsatser i detta arbete är i huvudsak byggda på resultat från sex strukturerade intervjuer med pedagoger vid en skola i västra Sverige, samt forskningslitteratur. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenhet av att arbeta utomhus med matematik. Utomhusmatematik bidrar starkt till att konkretisera matematiken. Utomhus får barn chansen att använda fler sinnen och befäster då lättare såväl gammal som ny kunskap, samtidigt som de får chansen att använda hela kroppen. Nackdelar med att ha matematik utomhus är att det krävs mer planering och oftast fler personal. Pedagogens förhållningssätt och vilja är dock det främsta hindret som avgör om, och i vilken omfattning, utomhusmatematiken ska förekomma eller inte.</p> / <p>Children are able to learn mathematics in many different ways. To study and learn mathematics out of doors are not so common in today's nine-year compulsory school, but can work as a perfect complement to the usual teaching methods. The purpose of this essay is to make researches into advantages and disadvantages with outdoor mathematics. The conclusions of this essay are based on results from six structured interviews with teachers at a school in the west of Sweden, as well as literature and research. All of the teachers that have been interviewed in this essay, have experience of working with mathematics out of doors. Outdoor mathematics helps to put mathematics in a concrete form. The outdoor environment gives children a good chance to use all of their senses, which can confirm old and new knowledge, at the same time as they get the opportunity to use their whole bodies. Disadvantages with outdoor mathematics are often related to shortage of staff and increased planning from the teacher's side. In the end, the attitudes of the teacher are the major obstacle when it comes to outdoor mathematics.</p>

Syftet med studien var att jag skulle få en djupare kunskap om ämnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville även ta reda på om den formella matematiken kan bli informell med hjälp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frågeställningar som har behandlats är vad som händer med den formella matematiken när jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete består av en litteraturstudie där jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska använda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik är. Arbetet består även av en undersökning där jag valt att videofilma 25 elever i år 5 då de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik. Mitt resultat är baserat på två uppgifter utförda utomhus, där endast den ena uppgiften är vidoefilmad. Uppgifterna handlade om att introducera begreppet area och kvadratmeter och att mäta höjden av ett träd. Jag har genom mitt resultat kommit fram i diskussionen att elevers kreativitet blir större i utomhusmatematik. Det skedde en kommunikation mellan eleverna som till större delen var genom kroppsspråket. Jag har även sett att den formella matematiken kan förstås bättre genom användning av den informella utomhus.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville även ta reda på vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lärande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar på uppsatsens frågeställningar genomfördes en undersökning med barn från skolår 2. De övningar som användes handlade om begreppen dubbelt och hälften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smågrupper. Inledningsvis, som en grund för att kunna tolka undersökningens resultat, för val av utomhus-aktiviteter samt val av gruppsammansättning, genomfördes en litteraturstudie med fokus på lekens och rörelsens betydelse för lärandet. I litteraturstudien ingick även referenser som behandlar språkets och tecknandets betydelse för kommunikationen i matematik. Resultatet av litteraturstudien påvisar lekens och rörelsens betydelse för barns lärande. En fysisk aktivitet är en källa till glädje och den kan främja koncentrationsförmågan hos barn. Genom att integrera handen, hjärtat och huvudet i lärandeprocessen ökar barnet sin vakenhetsgrad. Resultatet av undersökningen och de genomförda utomhusaktiviteterna i matematik visar att elevernas uppfattningar av övningarna varierade. Några barn relaterade till att det var en viss aktivitet de genomförde, andra påpekade att det var speciella matematiska begrepp de lärde sig. Endast ett av de drygt tjugo barnen uppfattade aktiviteterna enbart som en lek. De flesta barnen upplevde övningarna som roliga och lärorika men tyckte samtidigt att det var kallt utomhus. Valet av aktiviteter samt sammansättningen av grupperna kan här betraktas som avgörande för hur eleverna uppfattar matematiken i uppgifterna.

Barn och ungdomar kan lära sig matematik på många olika sätt. Att lära in matematik utomhus är för många främmande, men kan fungera utmärkt som ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen i grundskolans tidigare år. Syftet med detta arbete är att undersöka utomhusmatematikens för- och nackdelar. Mina slutsatser i detta arbete är i huvudsak byggda på resultat från sex strukturerade intervjuer med pedagoger vid en skola i västra Sverige, samt forskningslitteratur. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenhet av att arbeta utomhus med matematik. Utomhusmatematik bidrar starkt till att konkretisera matematiken. Utomhus får barn chansen att använda fler sinnen och befäster då lättare såväl gammal som ny kunskap, samtidigt som de får chansen att använda hela kroppen. Nackdelar med att ha matematik utomhus är att det krävs mer planering och oftast fler personal. Pedagogens förhållningssätt och vilja är dock det främsta hindret som avgör om, och i vilken omfattning, utomhusmatematiken ska förekomma eller inte. / Children are able to learn mathematics in many different ways. To study and learn mathematics out of doors are not so common in today's nine-year compulsory school, but can work as a perfect complement to the usual teaching methods. The purpose of this essay is to make researches into advantages and disadvantages with outdoor mathematics. The conclusions of this essay are based on results from six structured interviews with teachers at a school in the west of Sweden, as well as literature and research. All of the teachers that have been interviewed in this essay, have experience of working with mathematics out of doors. Outdoor mathematics helps to put mathematics in a concrete form. The outdoor environment gives children a good chance to use all of their senses, which can confirm old and new knowledge, at the same time as they get the opportunity to use their whole bodies. Disadvantages with outdoor mathematics are often related to shortage of staff and increased planning from the teacher's side. In the end, the attitudes of the teacher are the major obstacle when it comes to outdoor mathematics.