Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på lärarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare årskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhåller sig till styrdokumenten, samt hur lärarna som använder utomhusmatematik omsätter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vår studie har vi använt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vårt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lärare, tre som använder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi även observerat, och två som inte använder det så ofta samt en som inte alls använder utomhusmatematik. Resultatet av vår undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna. Det leder också till att elevernas attityder kring matematik vänder sig till det positiva. Vi kom fram till att lärarna anser att styrdokumenten gällande matematikundervisning utomhus inte är tydliga. Dessutom anser lärarna att användandet av utomhusmatematik inte är vanligt i skolorna. Detta beror på lärarnas tolkning av kursplaner, samt vilka aktiviteter de väljer att använda utomhus.

Utomhuspedagogik har blivit en allt större del i dagens undervisning och det har forskats mycket om detta på senare år. Utomhuspedagogiken sägs ha en stor påverkan på elevers lärande där många faktorer påverkas positivt av denna sorts undervisning. Denna studies syfte är att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt till utomhusmatematik och hur de anser att utomhuspedagogiken bidrar till elevernas lärande. För att besvara studiens frågeställningar användes Deweys tre principer: Frihetens natur, Erfarenhetens kontinuitet och Social kontroll som tillhör Deweys lärandeteorier. De som intervjuades var lågstadielärare runt om i landet som var oberoende av varandra. Resultatet för studien visade att lärarna tycker det är bra med utomhusmatematik då det bland annat ökar elevernas motivation. Alla använde sig däremot inte av detta vilket sades bero på olika yttre faktorer.

Denna studie har ett fokus på utomhusmatematik inom området geometri med starka kopplingartill den generella utomhuspedagogiken. Bakgrunden i uppsatsen beskriver utgångspunkten för studien med koppling till tidigare studier samt lagar och styrdokument som är relevanta. Detta är en kvalitativ studie där tillvägagångssättet har varit att göra undersökningen på en skola med lektioner, observationer och fältanteckningar samt intervjuer tillsammans med en grupp elever i årskurs två. Syftet med studien var att genom denna metod försöka få syn på hur motivation syns på elever som har fått undervisning i utomhusmatematik och inomhusmatematik, men även undersöka vilka erfarenheter de fått med sig från utomhusmatematiken. Resultatet i studien tyder på mycket positiva effekter på elevernas motivation när de blivit undervisade iutomhusmatematik. Erfarenheterna som eleverna fått med sig var lite varierade men till största del goda tecken på positiva erfarenheter speciellt när det gäller den begreppsliga förmågan kring området fyrhörningar inom geometrin.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever upplever matematikundervisning utomhus samt vilket lektionsinnehåll eleverna kommer ihåg efter genomförd lektion. Studien utgörs av intervjuer med tolv elever i årskurs 5. Grunden för studien är en lektion som genomförts några veckor innan intervjuerna där utomhusmatematik använts som undervisningsmetod. Intervjuerna har bestått av frågor kring denna lektion och elevernas uppfattningar av den. Intervjuerna har genomförts i grupper om tre. Resultaten har redovisats i diagram och jämförts med tidigare forskning inom området. Resultatet antyder att utomhusmatematik har många fördelar, som exempelvis att abstrakt matematik kan konkretiseras, och att eleverna överlag har en positiv uppfattning om utomhusmatematik. En av de negativa aspekterna som eleverna kan se med utomhusmatematik är att det kan bli oordning och brist på fokus bland eleverna. Vi ser att detta problem skulle kunna bero på val av plats för att genomföra undervisningen. Elevernas tidigare associationer till en plats kan påverka ordning och fokus i gruppen.

The purpose of this study is, by doing a learning study in three second grade classes, investigate how outdoor mathematics effects student learning and how to analyze teaching. I chose to focus on the topic measurement, and through a pretest with the students, the critical aspect was identified as estimation of decimeter. In carrying out my learning study, I use a book by Mun Ling Lo (2012). I use for instance, her model of how a learning study is carried out. The results show that all three classes developed knowledge about the topic length. From the pretests the results show that the students correct answers are as low from 15%. But after the outdoor lesson, the results were from 62% and upwards. / Syftet med studien är att genom utförande av en learning study i tre klasser i årskurs 2, undersöka hur utomhusmatematik påverkar elevernas lärande samt hur man kan arbeta med analys av undervisningen. Jag valde att fokusera på ämnesområdet mätning, och genom ett förtest med eleverna identifierades den kritiska aspekten uppskattning av decimeter. Vid utförandet av min learning study utgår jag från en bok av Mun Ling Lo (2012). Jag använder mig bland annat av hennes modell av hur en learning study genomförs. Resultaten visar att alla tre klasser utvecklade kunskaper inom ämnesområdet längd. Från förtesterna kunde man se att eleverna låg lågt i antal rätta svar, från 15%. Men efter utomhuslektionen låg resultaten på från 62% och uppåt.

The purpose of this thesis was to research what factors determines the teachers choice in using outdoor educational activities in their mathematics teaching as well as when and where the outdoors mathematics teaching is being used. The research that lies behind the study shows that there is a knowledge gap in the research on outdoor mathematics, since most of the research conducted today is focusing on a more general use of outdoor pedagogical activities irrespective of which subject content it`s applied on. The relevance of the study therefore becomes an important source of knowledge for teachers and students in teaching education. The survey was conveyed by a questionnaire as a research method with the purpose of being able to examine how the use of outdoor mathematics occurs today, in correlation to factors such as professional experience, education or which grade the teacher mostly teaches. The result of the survey showed that many teachers today use outdoor educational activities in their mathematics teaching. The purpose of the use of outdoor mathematics was primarily to vary their teaching and to concretise the subject content. The result also shows that the forest was the place that is best suited for outdoor mathematics according to the teachers. The teachers, however, shed light on the lack of time when planning and implementing lessons, class sizes and human resources as obstacles for outdoor educational activities.

BAKGRUND:Uterummet ska ses som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upp-täckarlust och inspiration. Detta tar de olika läroplanerna fasta på. Förespråkare för utomhuspedagogik har under århundrade sett att barn behöver både teori och praktik för att tillägna sig ett lärande. Barn lär sig matematik lättast om de får lära sig i ett samspel, sammanhang och genom samtal med varandra och med vuxna. För att barn lättare ska kunna tillgodogöra sig ett lärande bör de få använda sina sinnen och sin kropp. När de får använ-da sig av detta kommer erfarenheterna och av erfarenheterna skapas en stadig grund för fantasi och kreativitet.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger resonerar kring uterummet som ett pedago-giskt verktyg i matematik och övrigt lärande.METOD:Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats där kvalitativa intervjuer använts som metod. Åtta pedago-ger som arbetar inom förskola och skola har intervjuats.RESULTAT:Resultatet har resulterat i fyra kategorier som redogör för pedagogernas syn på uterummet. Resultatet visar att alla pedagogerna såg uterummet som ett lärandetillfälle där matematiken synliggörs och blir mer konkret genom samtal. Pedagogerna ser sambandet mellan barnens upptäckter och deras kreativitet och fantasi, vilket i sin tur ger ett ökat lärandetillfälle. Utomhus kopplas sinnena på automatiskt och barn behöver erfarenheter genom sinnena för att det ska bli en bestående kunskap.

BAKGRUND: Matematik utomhus är viktigt för att det ger andra sinnesintryck och enstor del av vår inlärning är beroende av sinnesupplevelser. Barnen lär sig genom att utforska omvärlden med hela kroppen, lyssna, lukta, smaka och känna. Utemiljön erbjuder många möjligheter att upptäcka och använda matematiska begrepp. Det blir konkreta upplevelser.SYFTE: Syftet med undersökning är att ta reda på hur pedagogerna beskriver utemiljönsom ett pedagogiskt verktyg i det matematiska lärandet hos barnen i naturinriktad förskolanMETOD: Vi har som metod valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuernabestår av sex pedagoger i två naturinriktade förskolor.RESULTAT: I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna arbetar medvetet medutomhusmatematik. Pedagogerna tar upp vikten av utomhuspedagogiken och hur den bidrartill fantastiska upplevelser. Utomhuspedagogiken är en viktig källa med mycket rik miljö där barn lär sig genom att uppleva med hela kroppen och med alla sina sinnen. / Program: Lärarutbildningen

Utomhuspedagogik har haft störst genomslagskraft i matematiken. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur lärare och elever i förskoleklass och årskurs 1-3 upplever utomhusmatematik och vilken inverkan utomhusmatematik kan ha på elevers motivation. Detta har undersökts genom att samla in, analysera och granska vad tidigare forskning visar. Studierna som utgör resultatet har hämtats via UniSearch och ERIC samt genom manuell sökning. Resultatet av litteraturstudien visar på en positiv inställning hos både lärare och elever vad det gäller utomhusmatematik. Vidare visar studien att elevers motivation ökar tack vare denna undervisningsmetod.

<p> <p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik är ett begrepp som syftar på den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, där kroppen och föremålen i miljön blir läromedel. Undersökningen genomfördes på fyra skolor med hjälp av enkäter till 20 lärare i grundskolans tidigare år, årskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.</p></p><p><p>Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrågade lärarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i någon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrågade lärarna ser fler möjligheter än begränsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges är att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna får möjlighet att lära på många olika sätt, till exempel genom rörelse. Ytterligare möjligheter som konkretisering av matematik, praktisk användning för den teoretiska matematiken och tillgången till en stimulerande undervisningsmiljö med oändligt mycket material framkom i resultatet. De begränsningar som förs fram med denna undervisningsform är vädrets inverkan och elevernas svårighet att bibehålla koncentrationen utomhus.</p></p><p> </p> / <p><p>The main purpose of this degree project has been to examine if compulsory schoolteachers work with outdoor mathematics as a form of teaching in mathematics education. Outdoor mathematics is a concept of mathematic education that is pursued outside the school, where the human body and the objects in the environment become teaching aids. The survey has been carried out by using questionnaires to 20 compulsory schoolteachers for forms 1-3 at four schools in Kalmar and Nybro, Sweden</p><p> </p><p><p>The result of the study shows that a majority [75 %] of the participating schoolteachers work with outdoor mathematics and that they have participated in some kind of outdoor mathematics education. The participating schoolteachers see more possibilities than limitations with this form of teaching. The greatest factor is that outdoor mathematics contributes to the possibility for students to learn in many different ways for example through body movement. Additional possibilities, such as making mathematics more concrete, practical use for mathematical theory and accessibility to a stimulating teaching environment with endless material, are shown in the result. The result also shows limitations with this form of teaching, such as the influence of weather and the difficulty for pupils to maintain concentration outdoors.</p></p><p> </p></p>