Syftet med litteraturstudien var att utifrån ämnesdidaktisk forskning i matematik belysa hur utomhuspedagogik som arbetsmetod kan påverka elevers lärande i matematik i årskurs 4–6. Avsikten var att kartlägga hur utomhuspedagogik kan bidra till elevers lärande, vilka förmågor elever kan utveckla i matematik med hjälp av arbetsmetoden samt vilka hinder som kan påverka användningen av utomhuspedagogik i matematikundervisningen. Vidare var avsikten att genomföra en litteraturanalys över likheter och skillnader mellan de inkluderade vetenskapliga texterna. De bestod av två forskningsrapporter och flertalet tidskriftsartiklar, vilka resultatet grundades på. När litteraturanalysen var genomförd föll innehållet ut i kategorierna: matematik utomhus, kombinera utomhusmiljön med inomhusmiljön, elevers lust till att lära, utomhuspedagogikens inverkan på minnet och hinder med arbetsmetoden. Resultat som beskrivs i forskningen beträffande elevers lärande i matematik visar att utomhuspedagogik som arbetsmetod i kombination med traditionell klassrumsundervisning kan stärka elevers begrepps- och kommunikationsförmåga. Variationen av undervisning utomhus och inomhus synliggör även matematikämnets roll i vardagen för elever. Resultatet visar även på positiva effekter gällande elevers minne, motivation, lust till att lära och kognitiva förmåga. I resultatet beskrivs även att väder, ljudnivå, tid, lärares oro och självförtroende kan utgöra hinder för användande av utomhuspedagogik som arbetsmetod i matematikundervisning. Slutsatsen utifrån litteraturstudiens resultat är att utomhuspedagogik i kombination med traditionell klassrumsundervisning påverkar och motiverar elevers matematiklärande positivt.

Syftet med denna studie är att genom observation av planerade lektioner i utomhusmatematik och efterföljande intervjuer med elever försöka reda ut om eleverna anser att utomhusmatematik är ett motiverande arbetssätt samt om de lärt sig något under lektionerna. Studiens resultat analyseras utifrån en avhandling som är skriven av Margareta Engvall (2017). Resultatet visar att elevernas motivation till att arbeta blir bättre när eleverna får komma ut i skogen och arbeta med matematik. Resultatet visar också att eleverna har förbättrat sina kunskaper inom begreppen fler och färre samt dubbelt och hälften med hjälp av att arbeta med det konkreta material som skogen erbjuder. Eleverna har även fört diskussioner med varandra om hur man kan dela upp saker för att få lika många, vilket resulterade i att eleverna jobbade med decimaltal. / <p>Matematik</p>

Syftet med studien är att undersöka mellanstadieelevers uppfattningar om utomhuspedagogik inom matematik samt att jämföra pojkars respektive flickors uppfattningar. Förhoppningen är att bidra till mer användning av metoden utomhuspedagogik inom matematik av aktiva lärare. Studien bygger på 16 intervjuer med elever som går i årskurs 4. Intervjuerna genomfördes i samband med lektionstillfället då eleverna arbetade med matematiska uppgifter utomhus. Resultaten har presenterats i stapeldiagram samt i löpande brödtext. Resultatet tyder på att undervisa matematik utomhus har flera positiva aspekter. En av dem är att matematiken kan konkretiseras utomhus med hjälp av praktiska hjälpmedel. Enligt eleverna blir matematiken utomhus mer praktisk och varierande än inomhus. En negativ aspekt som framkommer med undervisning utomhus är vädrets påverkan

I kursplanen för matematik finns det endast två punkter somfokuserar på att koppla matematiken till vardagen; med detta iåtanke är det inte förvånande att många elever uppfattarmatematiken som ett abstrakt ämne som man endast arbetar medi skolan under matematiklektionerna. Syftet med dennasystematiska litteraturstudie är därför att dels ta reda på hurutomhusbaserat lärande påverkar elevers inlärning för att stärkakopplingen till vardagen. Samt att kartlägga hur olikamatematiska områden och uppgifter kan anpassas för attinkluderas i ett utomhusbaserat lärande inom matematik medfokus på årskurserna 4 - 6, så att ämnet blir mindre abstrakt föreleverna. Artiklarna som utgör litteraturen för dennasystematiska litteraturstudie har hittats i sökmotorerna ERIC ochSwePub. Utifrån den analyserade litteraturen kan det konstaterasatt utomhusbaserad undervisning i matematik uppskattas av bådeelever och lärare. Eleverna i artiklarna uttryckte att matematikenblev tydligare samt att aktiviteterna var roliga att utföragentemot att sitta i klassrummet. Lärarna uttryckte att de märkteett större samarbete mellan eleverna, även de elever som inte varsärskilt engagerade under de vanliga matematiklektionerna iklassrummet, var under utomhusaktiviteterna väldigt engageradeoch visade en förhöjd motivationsnivå.

Matematik brukar anses av många elever vara ett svårt ämne som är kopplat med det formella lärandet. Att använda utomhuspedagogik i fritidshemmet för att utveckla barnens matematiska förmågor är ett sätt att uppnå fritidshemmets kompletterande uppdrag med matematik. Syftet med denna studie är att genom intervjuer med tre fritidspedagoger och en fritidslärare, som vi kallar för fritidshemslärare i vår studie, undersöka deras uppfattningar kring användningen av utomhusmatematik i fritidshemmet. Vi använder oss av utomhuspedagogikens centrala syn på lärande och John Deweys pragmatiska lärandeteori. Båda betonar vikten av det platsbaserade lärandet genom kroppsliga och sinnliga erfarenheter. Resultatet visar att alla fritidshemslärarna delar samma positiv syn på utomhuspedagogik där närmiljön används som lärmiljön, men bara de som har längre erfarenhet av yrket som ser fler lärandemöjligheter för utomhusmatematik. Ett platsrelaterat perspektiv för utomhusmatematik saknas hos den fritidsläraren som inte har intresse för matematik och den fritidspedagogen som är utbildad med tidigare utbildning då utomhuspedagogik var ett obekant begrepp.

Studiens syfte är att ta reda på vilka metoder lärarna använder sig av, vilka tankar och upplevelser de får i arbetet med utomhusmatematik. Teoriernas resonemang om autentiskt förhållningssätt och lärandemiljöer skapar nya kreativa miljöer som används båda som läromedel och plats för lärandet. Sociala relationer hjälper till att upptäcka bearbeta och befästa kunskap och ger den hållbar användning. Arbetet grundas på metoden kvalitativ forskningsintervju och utfördes på två skolor med sex lärare som arbetar med elever i årskurs 4–6. Resultaten gav svar på att lärarna använder varierade laborativa arbetssätt genom att ha matematikundervisning båda inomhus och utomhus, samt arbetar de ålders- och ämnesintegrerat. Autentiska uppgifter hjälper till med att göra undervisningen varierad och motiverar eleverna till att utforska matematiska begrepp och förklara symbolspråket genom språkutveckling.

Studiens syfte var att ta reda på hur utomhusmatematik används av lärare i årskurs F-3. Sju intervjuer har genomförts med F-3 lärare för att ta reda på hur de uppfattar naturen som resurs i matematikundervisning samt vilka fördelar och nackdelar de anser finns med utomhusmatematik. Kvalitativa intervjuer har transkriberats och tematiskt analyserats och därframgick det att; utomhusmatematik är ett verklighetsnära och undersökande arbetssätt som hjälper elever att förstå matematik. Utomhusmatematik ökar möjligheten till ett diskussionsrikt arbete i matematik vilket är av betydelse för att det ökar elevernas tilltro till sin matematiska förmåga. Det framgick även i studien att utomhusmatematik är ett önskvärt arbetssätt men attlite resurser, för stora grupper och närheten till skog är faktorer som gör att det inte används i den utsträckning som lärarna i denna studie skulle vilja.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepersonal uppmärksammar och stöttar matematik i vardagliga utomhusaktiviteter. I studien har det framkommit att förskolepersonalens attityd, inställning samt förhållningssätt till matematik har betydelse för barns matematiska lärande. Studiens utgångspunkt är Bishops kulturteoretiska perspektiv. Resultatet som är genomgående är att matematikundervisning förekommer i förskolan i vardagliga situationer men även att det krävs matematiskmedvetenhet av förskolepersonal. Det ställer krav på förskolepersonal att arbeta mot läroplanens mål samtidigt som de inspirerar barnen matematiskt.

Syftet med vårt arbete är att utveckla en metod där barnen ges möjlighet att lära sig grundläggande matematiska begrepp på ett lustfyllt sätt i utemiljö. Fokus läggs på begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete på våra respektive arbetsplatser med våra barngrupper på en förskola och en särskola i nordvästra Skåne. Vårt arbete är ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlärning utomhus. Vi har använt oss av olika övningar och lekar för att träna matematiska begrepp tillsammans med våra respektive barngrupper i utemiljö. Vi tror att vår metod kan vara ett lustfyllt och stimulerande komplement till den övriga matematikundervisningen som bedrivs i förskolan och i skolan. Genom dokumentation av det vi sett under övningarna, enkäter och intervjuer har vi utvärderat arbetssättet och undersökt barnens upplevelser av utematte. Gemensamt för båda grupperna var glädjen och det lustfyllda i aktiviteterna. Övningarna och lekarna utomhus skapar många roliga inlärningstillfällen.

Internationella mätningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, är betydligt lägre än genomsnittet. I skolan finns därför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att använda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebär utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats är att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik. Detta görs genom en diskursanalys av litteratur som används på kurser i utomhusmatematik, för att synliggöra hur utomhusmatematiken konstitueras. Arbetet har ett socialkonstruktionistiskt och diskursanalytiskt angreppssätt, som delar antagandet att verkligheten och sanningar är något vi människor konstituerar med vårt språk och våra handlingar.Resultatet visar att i litteraturen, i utomhusmatematik, konstitueras tre diskurser, samarbetets diskurs, den kroppsliga diskursen och naturens diskurs. Diskurserna innesluter handlanden som legitimeras utifrån diskursen, men de utesluter också därmed implicit andra handlingar. Samarbetets diskurs innesluter att arbetet sker i grupp och är lustfyllt, det utesluter samarbete vid enskilt arbete. Den kroppsliga diskursen innesluter att förståelse kan nås kroppsligt, och utesluter därmed att matematisk förståelse endast är en kognitiv kunskap. I naturens diskurs innesluts att naturen är en lämplig plats att verklighetsförankra undervisningen. Andra platser utesluts implicit i naturens diskurs. Resultatet visar också att de tre diskurserna som konstituerar utomhusmatematiken, är inomhusundervisningens motsats.