Syftet med detta utvecklingsarbete är att förändra undervisningen i kursen Lantbruksdjur 1 till att blir mer praktisk, från att vara till stora delar teoretisk. På så vis förbereds eleven på ett bättre sätt för yrkeslivet som djurskötare. Syftet är att det ska vara en undervisning som passar de flesta av eleverna vi har på Naturbruksgymnasiet och att använda våra unika djurstallar fullt ut. De elever vi har på vår skola har skiftande förkunskaper och de har ett stort intresse att arbeta praktiskt. Eleverna som medverkade i utvecklingsarbetet går i årskurs 2 i inriktning Djurvård. Eftersom eleverna under många år efterfrågat mer praktiskt arbete och vi lärare har sett att det både behövs och är motiverande för fortsatta studier har jag valt att ta reda på vilka teoretiska delar jag kunde göra mer praktiska. Detta gör eleven mer anställningsbar och attraktiv på arbetsmarknaden, så som vårt uppdrag från Skolverket också avser. En annan aspekt i att utforma det teoretiska till mer praktiskt är det att över tid har förkunskapen ändrats hos eleverna som kommer från en lantbruksbakgrund. Förr var det mer naturligt att barnen var med och hjälpte till i lantbruket och med djuren efter skoltid än det är nu. Detta resulterar i att även de elever som är från en lantbrukarfamilj har dålig erfarenhet av yrkets praktiska delar. Detta försök att arbeta mer praktiskt än tidigare har resulterat i att eleverna har haft lättare för att ta till sig kunskap och de har varit mycket mer motiverade än förut. De har kunnat utvecklas på olika plan både personligen och i sin kunskap om ämnet. De har också fått fler övningstillfälle än förut där de har kunnat träna sin färdighet. Eleverna har med detta sätt att arbeta kunnat ta till sig de teoretiska avsnitten enklare och har haft större förståelse när de arbetat med dessa.

Syftet med den här undersökningen var att ta reda på om en särskild undervisningsmetod (dvs STEM) påverkar elevernas lust och inställning till matematikämnet. Denna undersökning hade fokus på eleverna, som går i årskurs 2, och deras uppfattning av matematikämnet. Undersökande klass har tidigare knappt jobbat praktiskt med matematiken, det vill säga undervisningsmetoder i form av praktiska lektioner var ett främmande sätt att ha mattelektioner på för klassen. Under denna undersökningen användes metoden triangulering: skriftliga enkäter, deltagande observation och intervjuer var de verktygen som hjälpte att samla in data. Den undersökning hade begränsat med tid, vilket gjorde att det inte fanns tillräckligt med utrymme för att följa attitydens förändringar. Undersökningens resultat visade på att eleverna inte hade en klar uppfattning om att deras vardag är omgiven av matematik. De undersökta eleverna hade en svag begreppsförståelse för teoretisk kontra praktisk kunskap. Den slutsatsen framgick från undersökningens resultat.

Syftet med studien är att undersöka elevers intresse för naturvetenskap och lärarens tankar om naturvetenskapsundervisningen. Studien syftar även till att undersöka lärarens tankar kring hur undervisningen skapar intresse hos eleven. Då resultaten i PISA och TIMSS är fortsatt låga samtidigt som forskningen visar att intresset påverkar resultatet blir denna studie viktig. Vidare visar forskningen att undervisningens upplägg kan påverka intresset för naturvetenskap. I grundskolans senare år minskar intresset för ämnet vilket kan tros bero på att ämnet upplevs som opersonligt och faktafokuserat. Det finns en generell uppfattning av att elever i skolans tidigare år har ett intresse för naturvetenskap, däremot har få studier genomförts på området. Denna studie blir därför viktig då syftet är att undersöka elevers intresse för naturvetenskap i skolans tidigare år. I undersökningen har ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpats med personliga semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan har resulterat i slutsatsen att de tillfrågade eleverna visar generellt en positiv inställning till naturvetenskap. Lärarnas engagemang är en bidragande faktor till elevernas intresse. Resultaten visar även på intresseskapande faktorer som inte lyfts i forskningen men som ses som viktiga för eleverna så som användandet av digitala verktyg och möjligheten att rita.

<p> I och med att förskolans styrdokument, läroplan för förskolan Lpfö 98, kom skall förskolan arbeta med värdegrundsfrågor. I de grundläggande värdena står bland annat att man ska arbeta med etiska värden och för att utveckla barnens solidaritet mot andra människor. Det ska bland annat göras genom att pedagogerna skall vara goda förebilder och synliggöra det i verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998).</p><p>Tidigare erfarenheter av diskussioner med pedagoger har visat uttryck för att fokus läggs alltför ofta på styrda aktiviteter och att synliggöra dessa. Med en nyfikenhet till det mer spontana är studiens syfte därför att belysa det vardagliga arbetet med värdegrunden på förskolan. Tillhörande frågeställningar är: Hur kan pedagogernas arbete med värdegrunden se ut på en förskola? Och vilka verktyg använder de sig av?</p><p>Forskning kring värdegrundsarbete är oftast gjorda i förskoleklass eller skola där man har studerat styrda värdegrundsaktiviteter. I andra studier har man intervjuat lärare och pedagoger om vad de själva tycker sig göra. Därmed råder en brist på studier om arbetet med värdegrunden i vardagliga situationer på förskolor. Vad man tror sig göra stämmer ibland inte överens med verkligheten så därför bygger detta arbete på deltagande observationer. Undersökningsgruppen för arbetet är nio pedagoger från tre olika avdelningar på en förskola. Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenologiskt perspektiv, där man lägger fokus på det som visar sig och inte gör några antaganden. Resultatet delas in i fyra kategorier för att tydliggöra det praktiska arbetet. 1) Förebyggande deltagande, 2) Avledande bemötande, 3)Social och kommunikativ lyhördhet och 4) Tydligt ställningstagande.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna gjorde mycket i vardagen som kan kopplas ihop till arbete med värdegrunden. De använder sig bland annat av aktivt deltagande, trevligt bemötande och konflikthantering.</p>

I och med att förskolans styrdokument, läroplan för förskolan Lpfö 98, kom skall förskolan arbeta med värdegrundsfrågor. I de grundläggande värdena står bland annat att man ska arbeta med etiska värden och för att utveckla barnens solidaritet mot andra människor. Det ska bland annat göras genom att pedagogerna skall vara goda förebilder och synliggöra det i verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998). Tidigare erfarenheter av diskussioner med pedagoger har visat uttryck för att fokus läggs alltför ofta på styrda aktiviteter och att synliggöra dessa. Med en nyfikenhet till det mer spontana är studiens syfte därför att belysa det vardagliga arbetet med värdegrunden på förskolan. Tillhörande frågeställningar är: Hur kan pedagogernas arbete med värdegrunden se ut på en förskola? Och vilka verktyg använder de sig av? Forskning kring värdegrundsarbete är oftast gjorda i förskoleklass eller skola där man har studerat styrda värdegrundsaktiviteter. I andra studier har man intervjuat lärare och pedagoger om vad de själva tycker sig göra. Därmed råder en brist på studier om arbetet med värdegrunden i vardagliga situationer på förskolor. Vad man tror sig göra stämmer ibland inte överens med verkligheten så därför bygger detta arbete på deltagande observationer. Undersökningsgruppen för arbetet är nio pedagoger från tre olika avdelningar på en förskola. Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenologiskt perspektiv, där man lägger fokus på det som visar sig och inte gör några antaganden. Resultatet delas in i fyra kategorier för att tydliggöra det praktiska arbetet. 1) Förebyggande deltagande, 2) Avledande bemötande, 3)Social och kommunikativ lyhördhet och 4) Tydligt ställningstagande. Resultatet visar att pedagogerna gjorde mycket i vardagen som kan kopplas ihop till arbete med värdegrunden. De använder sig bland annat av aktivt deltagande, trevligt bemötande och konflikthantering.

Masteruppsatsen Elektronikingenjörens vardag - ett rymdäventyr är skriven inom programmet yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet. Uppsatsen beskriver ett yrkeskunnande som både innehåller avancerade datorsimuleringar och handfasta lödningar av elektriska komponenter, där teori och praktik samverkar. Uppsatsen är skriven i essäform, där händelser och situationer i yrkeslivet utforskas. Uppsatsen är skriven för att belysa yrkeskunnandet hos en elektronikingenjör från olika synvinklar; arbetslivet, lärandet och moralen. Genom att behandla tre olika sidor av yrket är tanken att få en större insikt om yrkets helhet.

Fysik är ett av de ämnena som är integrerade i naturorienterande ämnen (NO) i grundskolan och ett av förutsättningsämnena för studier av ingenjörsvetenskap, teknisk, medicinska och andra tillämpade vetenskapskurser vid universitetet. Trots ämnets inneboende relevans för det dagliga livet och de många lärarutbildningar som erbjuds för att undervisa i ämnet, är elevernas prestationer i fysik fortfarande ett av många skolors bekymmer. Syftet med denna studie är att undersöka elevers utmaningar i att lära sig fysik i både fristående och kommunala grundskolor i en mellanstor svensk stad. Som grund för detta arbete har jag använt mig av en enkätundersökning där enkäten delades ut till elever i årskurserna 8 och 9 samt fysiklärare. Två åttonde klasser och tre nionde klasser samt sex fysiklärare deltog i undersökningen. Totalt var det 70 elever som deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av elever har en positiv inställning till ämnet fysik. Studien rekommenderar en elevaktiv undervisning där förutom att lyssna är elever involverad att göra något (Bonwell &amp; Eison, 1991). Det skulle vara intressant att undersöka vad gymnasieelever har för sina tankar samt att överväga en undersökning i andra ämne i NO område för jämförelsesyfte.

Studiens syfte var att ta reda på hur utomhusmatematik används av lärare i årskurs F-3. Sju intervjuer har genomförts med F-3 lärare för att ta reda på hur de uppfattar naturen som resurs i matematikundervisning samt vilka fördelar och nackdelar de anser finns med utomhusmatematik. Kvalitativa intervjuer har transkriberats och tematiskt analyserats och därframgick det att; utomhusmatematik är ett verklighetsnära och undersökande arbetssätt som hjälper elever att förstå matematik. Utomhusmatematik ökar möjligheten till ett diskussionsrikt arbete i matematik vilket är av betydelse för att det ökar elevernas tilltro till sin matematiska förmåga. Det framgick även i studien att utomhusmatematik är ett önskvärt arbetssätt men attlite resurser, för stora grupper och närheten till skog är faktorer som gör att det inte används i den utsträckning som lärarna i denna studie skulle vilja.

SammanfattningMitt arbete i skolan i ämnet historia har ofta utgått från textbehandling som arbetsmetod. Detta kan jag som lärare uppleva som oinspirerande och enformigt, och liknande respons har jag fått från elever. Syftet med denna uppsats är att se om jag kan utveckla ett praktiskt arbetssätt som kan få eleverna att kunna skriva och använda begrepp i resonerande texter som bedöms utifrån kunskapskraven. Jag har också samtidigt undersökt om jag kan integrera och synliggöra historiemedveten och historiebruk genom praktiskt arbete. Studien pågick i tre veckor i en klass i årkurs fem med 54 elever under 10 lektioner på 80 minuter och behandlade ämnet; de medeltida samhällsstrukturerna. Som metod har jag använt mig av observationer av lektioner, ostrukturerade intervjuer samt ett test som eleverna har utfört. Respondenterna under intervjuerna har varit mina kollegor där vi diskuterat och utvärderat lektionerna med stöd från observationer. Det vi har upplevt under lektionerna har vi använt i planeringen av kommande lektioner. Teoretiskt perspektiv: I inledningsfasen av planeringen har jag utgått från John Deweys och Lev Vygotskys teorier. Deras tankar har varit bakgrunden för valda arbetsmetoder; museipedagogik och rollspel, lajv med praktiska inslag som slöjd och bakning. I min bedömning av eleverna har jag använt mig av formativ och summativ bedömningsmetoder. Under lektionerna har jag använt formativ bedömning av elevernas samtal och muntliga resonemang. Hela arbetsområdet avslutades med ett test. Till det testet gjorde jag en summativ bedömning av hur det har gått att få eleverna att kunna skriva resonerande texter. I min bedömning har jag använt betygsstegen E, D, C, B och A.Resultatet: Utifrån testet eleverna skrev har det gått att se att de kan skriva resonerande texter men dessa har varit på en lägre nivå. Genomsnittet av eleverna hamnade på en D-nivå i betyg. Samtidigt har vi under lektionerna kunnat höra eleverna föra väl utvecklade resonemang muntligt. Under arbetets gång har vi kunnat se att historiemedvetenheten hos eleverna har utvecklats och synliggjorts i samtal och i resonemang, både mellan eleverna och mellan elever och lärare. I resultatet av testet kan jag se att eleverna kan föra skriftliga resonemang och använda sig av historiska begrepp men inte på ett djupare och bredare plan.

Studiens syfte i korthet har varit att ta reda på hur slöjdlärare tolkar den nationella kursplanen för slöjd i en vidare bemärkelse än själva hantverkskunnandet. I detta syfte har sex slöjdlärare med olika bakgrund intervjuats. Inledningsvis har i arbetet gjorts en översikt över slöjdämnets historia, forskning kring praktiskt och intellektuellt arbete i förening och den rådande samhällssynen på kunskap. Sedan har en tolkning av den nationella kursplanen för slöjd gjorts utifrån mitt eget perspektiv och även de intervjuade slöjdlärarnas. Resultatet som framkommit pekar på att slöjdämnets egentliga nytta är större än själva hantverkskunnandet, men svår att definiera, och att ämnets långsiktiga syfte behöver tydliggöras. Avslutningsvis har också ett eventuellt byte av namn för ämnet diskuterats, för att om möjligt i detta förtydliga dess egentliga syfte.