SammanfattningMitt arbete i skolan i ämnet historia har ofta utgått från textbehandling som arbetsmetod. Detta kan jag som lärare uppleva som oinspirerande och enformigt, och liknande respons har jag fått från elever. Syftet med denna uppsats är att se om jag kan utveckla ett praktiskt arbetssätt som kan få eleverna att kunna skriva och använda begrepp i resonerande texter som bedöms utifrån kunskapskraven. Jag har också samtidigt undersökt om jag kan integrera och synliggöra historiemedveten och historiebruk genom praktiskt arbete. Studien pågick i tre veckor i en klass i årkurs fem med 54 elever under 10 lektioner på 80 minuter och behandlade ämnet; de medeltida samhällsstrukturerna. Som metod har jag använt mig av observationer av lektioner, ostrukturerade intervjuer samt ett test som eleverna har utfört. Respondenterna under intervjuerna har varit mina kollegor där vi diskuterat och utvärderat lektionerna med stöd från observationer. Det vi har upplevt under lektionerna har vi använt i planeringen av kommande lektioner. Teoretiskt perspektiv: I inledningsfasen av planeringen har jag utgått från John Deweys och Lev Vygotskys teorier. Deras tankar har varit bakgrunden för valda arbetsmetoder; museipedagogik och rollspel, lajv med praktiska inslag som slöjd och bakning. I min bedömning av eleverna har jag använt mig av formativ och summativ bedömningsmetoder. Under lektionerna har jag använt formativ bedömning av elevernas samtal och muntliga resonemang. Hela arbetsområdet avslutades med ett test. Till det testet gjorde jag en summativ bedömning av hur det har gått att få eleverna att kunna skriva resonerande texter. I min bedömning har jag använt betygsstegen E, D, C, B och A.Resultatet: Utifrån testet eleverna skrev har det gått att se att de kan skriva resonerande texter men dessa har varit på en lägre nivå. Genomsnittet av eleverna hamnade på en D-nivå i betyg. Samtidigt har vi under lektionerna kunnat höra eleverna föra väl utvecklade resonemang muntligt. Under arbetets gång har vi kunnat se att historiemedvetenheten hos eleverna har utvecklats och synliggjorts i samtal och i resonemang, både mellan eleverna och mellan elever och lärare. I resultatet av testet kan jag se att eleverna kan föra skriftliga resonemang och använda sig av historiska begrepp men inte på ett djupare och bredare plan.

The thesis focuses on how students learn history in the classroom, more precisely on their possibilities and difficulties in developing competence in the school subject of history. There is a particular emphasis on how they explain and understand historical processes and concepts within the subject of history. Participants are students of different grades, 8–19 years old. The purpose of the study is to explore how students learn history in concrete learning situations and my focus is on the types of knowledge students understand, learn, develop and use in comparison with what they are expected to learn.  This is done based on three fundamental and well-established principles of learning. To examine what kinds of knowledge students need I use three main types of knowledge: declarative content knowledge (facts and concepts), procedural knowledge (knowledge about how to do things) and self-regulatory knowledge (knowledge about how to regulate our memory, thought and learning). I also use concepts and insights from systemic functional linguistics (SFL) in order to explain why the students use language and communicate the way they do. The thesis shows that history is challenging for young students. Young students have difficulties with complex and abstract concepts in history as they treat concepts as facts. Older, more competent, students use concepts on a more abstract level and use different kinds of linguistic resources when formulating explanations of higher complexity, more similar to the way explanations in the domain of history are commonly written. The youngest students and some of the older students lacked factual knowledge, concept knowledge, domain specific self-regulatory knowledge and linguistic resources. Declarative content knowledge and facts are more important and more difficult for young students to understand, develop, organize and learn than previous scholars have shown empirically. Students’ abilities to understand facts and ideas in the context of a conceptual framework and to organize and structure facts with the help of concepts at different level of abstraction (conceptual understanding) are crucial. Students also need linguistic resources, both lexical knowledge and knowledge of text structures. Language is crucial both in the process of acquiring knowledge and in the process of communication. In the learning process, teaching is crucial, since individual students’ potential to develop competence depend on the potential of the teacher to discover and engage their preconceptions and arrange for learning in a way that give students the kind of knowledge they need.