The thesis focuses on how students learn history in the classroom, more precisely on their possibilities and difficulties in developing competence in the school subject of history. There is a particular emphasis on how they explain and understand historical processes and concepts within the subject of history. Participants are students of different grades, 8–19 years old. The purpose of the study is to explore how students learn history in concrete learning situations and my focus is on the types of knowledge students understand, learn, develop and use in comparison with what they are expected to learn.  This is done based on three fundamental and well-established principles of learning. To examine what kinds of knowledge students need I use three main types of knowledge: declarative content knowledge (facts and concepts), procedural knowledge (knowledge about how to do things) and self-regulatory knowledge (knowledge about how to regulate our memory, thought and learning). I also use concepts and insights from systemic functional linguistics (SFL) in order to explain why the students use language and communicate the way they do. The thesis shows that history is challenging for young students. Young students have difficulties with complex and abstract concepts in history as they treat concepts as facts. Older, more competent, students use concepts on a more abstract level and use different kinds of linguistic resources when formulating explanations of higher complexity, more similar to the way explanations in the domain of history are commonly written. The youngest students and some of the older students lacked factual knowledge, concept knowledge, domain specific self-regulatory knowledge and linguistic resources. Declarative content knowledge and facts are more important and more difficult for young students to understand, develop, organize and learn than previous scholars have shown empirically. Students’ abilities to understand facts and ideas in the context of a conceptual framework and to organize and structure facts with the help of concepts at different level of abstraction (conceptual understanding) are crucial. Students also need linguistic resources, both lexical knowledge and knowledge of text structures. Language is crucial both in the process of acquiring knowledge and in the process of communication. In the learning process, teaching is crucial, since individual students’ potential to develop competence depend on the potential of the teacher to discover and engage their preconceptions and arrange for learning in a way that give students the kind of knowledge they need.

Multimedia är ett hett omdebatterat ämne både i och utanför skolan. Vad är det bra för och hur kan man använda det i undervisningen? Den frågan kan man finna svaret på i detta arbete genom att läsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lärare och IT.Syftet med detta arbete är att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka få ett svar på hur de förhåller sig till att använda sig av multimediala hjälpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer både från högskola och gymnasieskola. Informanterna kommer från olika pedagogiska yrken så som högskoleadjunkt, yrkeslärare, lektor och kärnämneslärare.I våra teoretiska utgångspunkter klargörs diskursen för detta examensarbete. Under inlärning beskrivs olika utvecklingspsykologiska teorier. Där beskrivs bland annat multimedia principen och lärstilar .Ur resultatet framkommer att användning av multimedia ser olika ut och att instruktionsanvändandet stämmer överens med våra teoretiska utgångspunkter.Vidare diskuteras mer generella aspekter av multimedial inlärning samt hur undervisning kan organiseras och genomföras med olika presentationshjälpmedel. Genom att använda multimedia i undervisningen får man variation, som gynnar helhetsbilden kring olika lärstilar.Multimedial instruktionsmetodik handlar om hur och varför man kan och bör använda multimediala hjälpmedel för att förbättra undervisningen. Vi belyser teorier som understödjer ett multimedialt användande inom undervisning. Vår fallstudie undersöker lärares användning och ger lärande exempel på multimedial instruktionsmetodik. Under diskussionen framkommer fler intressanta lärande exempel. Här finns också hänvisningar till tänkbara multimediala inspirationskällor. En sammanställning för fortsatt forskning inom området finns att tillgå i form av en bilaga.Slutligen ges förslag till framtida forskning inom området för detta examensarbete.