Syftet med studien var att genom observationer undersöka om matematik synliggörs vid måltidsituationer i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Alan Bishops sex matematiska aktiviteter. Resultatet visar att matematik förekommer vid måltidssituationer och att förskolepersonalen tar tillvara på måltidsituationerna och skapar ett lärtillfälle. Av de sex matematiska aktiviteterna synliggjordes räkna, mäta, förklara och lokalisering i störst utsträckning. Aktiviteterna leka och design förekom sällan eller inte alls.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare ​uppfattar matematik och hur de  beskriver sitt arbete med matematik i förskolan. Studien genomfördes med kvalitativa           semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare i olika åldrar och från olika förskolor varav tre olika kommuner. ​Det datamaterial som samlats in analyserades och kategoriserades sedan utifrån Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter som ett teoretiskt perspektiv. Motivet till studiens valda problemområde grundar sig i Skolinspektionens (2017) rapport där syftet var att ta reda på hur förskolorna arbetar med matematik, naturvetenskap och teknik. På en majoritet av de granskade förskolorna omfattar undervisningen inte läroplanens samtliga strävansmål för de aktuella målområdena, vilket begränsar barnens förutsättningar för lärande. Skolinspektionen bedömer att på flertalet av de granskade förskolorna behöver arbetet med målområdet matematik utvecklas, både vad gäller innehåll och arbetssätt. Utifrån detta ansåg vi det angeläget att studera matematik i förskolan genom att intervjua verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna i denna studie använder sig av Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter, de ger uttryck för sådant som vi                kunde koppla till samtliga aktiviteter. Aktiviteterna Leka, Räkna och Konstruera var mest        förekommande i förskollärarnas utsagor medan de nämnde mindre av aktiviteterna Lokalisera och Förklara, aktiviteten Mäta var också vanligt förekommande menvarkenminstellermestnämnd. Det som framkom tydligast i denna studie är att förskollärarna lyfter leken som ett viktigt verktyg i arbetet med matematik. Synliggörandet av matematiken beskriver förskollärarna framförallt handlar om att kommunicera matematik genom att använda sig av matematiska begrepp. Denna studie bidra med en förståelse för att förskollärares uppfattning om matematik kan spela en roll i hur arbetet med matematik i förskolan kan te sig. Studien kan också bidra  till att verksamma förskollärare kan få en inblick i hur Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter kan vara gynnsam för att uppfylla    läroplanens strävansmål för matematik i förskolan. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie är att analysera och undersöka förskollärares uppfattningar om matematik som ämne och hur dessa kan påverka de val förskollärare gör i undervisningen av matematik i förskolan. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och omfattade sex förskollärare i olika åldrar och i två olika kommuner i södra och mellersta delen av landet.Det empiriska materialet vi samlat in har analyserats och kategoriserats både med hjälp av Bishops(1991) sex matematiska aktiviteter och en tematisk analys där vi använde Braun och Clarkes (2006) modell, där vi kodade informanternas svar. Bakgrunden till studien är att Skolinspektionen (2017) genomförde en granskning där resultatet visadepå en majoritet av förskolorna förekom matematik spontant i verksamheten och sällan under planeradetillfällen. Forskning visar också att den matematik som barnen får erfarenhet av att upptäcka i förskolanligger till grund för senare skolframgångar (Aunio &amp; Niemivirta, 2010). Skolinspektionen har i en genomgång av nordiska studier mellan 2014–2019 dragit slutsatsen att en närvarande och engagerad pedagog är den främsta nyckeln för barns möjligheter att utvecklas matematiskt i förskolan och utifråndetta ansåg vi det intressant att undersöka hur förskollärare uppfattar matematiken i förskolan. Resultaten i studien visar att förskollärarna använder sig utav Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter i olika sammanhang och vanligast förekommande är räkning, mätning och lokalisering. De två aktiviteter som nämndes minst i sammanhanget var design och lek. Resultatet visar också att matematik ofta är en spontan aktivitet och att förskollärarna tar tillfället i akt i stället för att ha planerad undervisning. Studien kan bidra med kunskap om att belysa vikten av förskollärarens medvetenhet och uppfattningar om matematik och vilken påverkan matematiken har för barns fortsatta utveckling. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepersonal uppmärksammar och stöttar matematik i vardagliga utomhusaktiviteter. I studien har det framkommit att förskolepersonalens attityd, inställning samt förhållningssätt till matematik har betydelse för barns matematiska lärande. Studiens utgångspunkt är Bishops kulturteoretiska perspektiv. Resultatet som är genomgående är att matematikundervisning förekommer i förskolan i vardagliga situationer men även att det krävs matematiskmedvetenhet av förskolepersonal. Det ställer krav på förskolepersonal att arbeta mot läroplanens mål samtidigt som de inspirerar barnen matematiskt.

No description available.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om matematikundervisning av de yngsta barnen i förskolan. Studien genomfördes med sex kvalitativa intervjuer med förskollärare som arbetar i förskolan med de yngsta barnen, det vill säga ett–treåringar. Studiens datainsamling och empiriska material analyserades med hjälp av Bishops sex matematiska aktiviteter, i en tematisk analys. I studiens resultat framkom att förskollärarna använder sig av tre didaktiska utgångspunkter när de matematiserar med de yngsta barnen i förskolan. De didaktiska utgångspunkterna är att förskollärarna planerar förskolans miljö och material, kommunicerar matematiska begrepp och utgår från barns intressen. Förskollärarna planerar förskolans miljö och material för att barnen ska få möjlighet att utvecklas i sitt matematiserande genom material som förskollärarna skapar och där de organiserar en matematisk miljö. Förskollärarna planerar för en lekfull miljö med lättåtkomligt material för att synliggöra matematik för barnen. Barnen får då möjlighet att bli delaktiga i sin egen vardag, genom att de exempelvis lättare kan nå olika material. Förskollärarna kommunicerar bland annat matematiska begrepp med barnen, dels för att underlätta för barnens framtid på förskolan, men även för senare skolgång. När förskollärarna matematiserar med de yngsta barnen utgår de från barnens enskilda intressen för att kunna möta barnen i deras vardag till exempel i leken och på så sätt utmana dem i deras matematiserande.

Examensarbetet syftar till att undersöka hur ett urval barn i femårsåldern använder sig av matematik i den fria leken inomhus på förskolan, utifrån Bishops sex matematiska aktiviteter, eftersom vi upplever att matematiken i den fria leken många gånger hamnar i skymundan och att förskollärare ofta fokuserar på den formella matematiken sedan skolverket började satsa på matematiken i förskolan och skolan efter att den internationella mätningen TIMSS år 2015 visade att svenska elever presterar under genomsnittet i matematik i EU. Vi undersökte detta genom följande frågeställningar:· Vilka av Bishops sex matematiska aktiviteter förekommer i ett urval av barns fria lek inomhus på förskolan och i vilken utsträckning?· Hur använder dessa barn sig av det matematiska materialet som erbjuds på förskolan för att utforska matematiken?För att besvara frågeställningarna och uppnå syftet med vårt examensarbete gjorde vi en kvalitativ etnografisk studie där vi med hjälp av passiva observationer samlade ihop empiri genom fältanteckningar och videoinspelningar. I analysen av empirin utgick vi ifrån Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter för att ta reda på vilka av Bishops matematiska aktiviteter som förekommer i ett urval av barns fria lek inomhus på förskolan och i vilken utsträckning. Resultatet av studien visar att ett urval av barn redan i förskolan spontant använder sig av och har tankar om Bishops (1991) alla sex matematiska aktiviteter; design, förklara, leka, lokalisering, mäta och räkna. Resultatet visar även att barnen utforskar matematiken i den fria leken, oberoende av materialet.

Studien syftar till att undersöka hur barn med hjälp av naturmaterial utforskar matematik i sin fria lek på förskolans utegård. Vi använder oss av följande frågeställningar:• Vilka matematiska aktiviteter förekommer i förskolan och i vilken utsträckning?• Hur använder sig barn av naturmaterial för att utforska matematik i förskolan?I teori och tidigare forskning presenterar vi Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter och innebörden av dem. Därefter fördjupar vi oss i matematisk forskning på förskolor och lärande i utomhusmiljö. Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod och det grundläggande materialet är observationer. Observationsmaterialet består av fältanteckningar samt videoinspelningar.Studiens resultat visar att alla Bishops sex matematiska aktiviteter förekommer i barnens fria lek utomhus. I störst utsträckning förekommer räkna och leka. Det visar även att barnen använder sig av naturmaterial som grund för dessa matematiska aktiviteter utomhus.

Denna studie handlar om hur förskollärare kan iscensätta en matematikundervisning med hjälp av digitala verktyg på ett enkelt och roligt sätt. Läroplanen för förskolan Lpfö 18 anger att barnen ska få möjlighet att utveckla digital kompetens samt att utbildningen ska vara rolig och lärorik (Skolverket, 2018). Vi vill med denna studie bidra med kunskap om hur ett tvärvetenskapligt arbetssätt kan genomföras med hjälp av Bishops matematiska aktivitet design samt genom urskiljning och variation. Metoden som vi har använt i denna studie är att vi har genomfört en digitaliserad matematikundervisning med hjälp av variationsteorin och med inspiration från learning study. Undervisningen var inspirerad av barnprogrammet Supersagan där barnen genom den matematiska aktiviteten designa fick erfara de geometriska formerna samt att vi fick möjlighet till att berika vår profession. Resultatet visar att en undervisning med fokus på design kan bidra till ett matematiskt lärande för barn när förskolläraren riktar barnens uppmärksamhet mot lärandeobjektet och dess kritiska aspekter, visar på likheter och skillnader samt ger barnen tillgång till de rätta matematiska begreppen. Resultatet visar även att barns uttryck för matematik synliggörs genom deras förklaringar både verbalt och icke verbalt, deras tidigare erfarenheter samt att matematik uttrycks spontant i lek.