Jag har valt att göra ett arbete om hur barn upplever några specifika situationer i förskolans vardag. Mina erfarenheter som pedagog visar att under vissa situationer under dagen kan stressen vara mer påtaglig. Ambitionen var att försöka ta reda på hur barnen känner sig i de utvalda situationerna samt att genom studien undersöka om barnen har någon uppfattning om vad stress innebär och om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor.  De situationer jag gått in djupare på var matsituationen samt av - och på klädningen inför utevistelsen på förskolan. En tydlig tendens är att personalen upplever större krav, ökat ansvar och att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem. Förutom det pedagogiska arbetet med barnen ska pedagogerna även göra en hel del dokumentationer och planeringar. Det jag har noterat under mina år i arbetslivet är att pedagogerna under de valda situationerna stressar sig igenom momenten för att hinna med allt och alla. Ett ytterligare fokus i examensarbetet var därför att undersöka hur pedagogerna upplever stressituationerna för barnen och vad pedagogerna har för tankar om vad som behövs för att minska stressen på förskolorna.

Syftet med studien var att genom observationer undersöka om matematik synliggörs vid måltidsituationer i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Alan Bishops sex matematiska aktiviteter. Resultatet visar att matematik förekommer vid måltidssituationer och att förskolepersonalen tar tillvara på måltidsituationerna och skapar ett lärtillfälle. Av de sex matematiska aktiviteterna synliggjordes räkna, mäta, förklara och lokalisering i störst utsträckning. Aktiviteterna leka och design förekom sällan eller inte alls.

No description available.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur pedagoger använder sin makt vid måltidssituationer i förskolan för att främja barnens självbild och utveckling, samt hur barnens reaktioner påverkar pedagogers fortsatta maktanvändning. För att besvara detta syfte har en kombination av webbenkät och observationer använts som datainsamlingsmetod.Resultaten i studien visar att pedagoger använder sin pedagogiska makt genom bland annat beröm och respons som en framgångsrik strategi för att stärka barnens självbild vid måltidssituationer. Pedagogerna anpassar även berömmet efter varje barns individuella behov och förutsättningar. En annan strategi som synliggörs är pedagogers strävan mot självständighet och delaktighet hos barnen vid måltidssituationer. I resultaten framgår även vikten av att skapa en lustfylld och avslappnad atmosfär vid måltiderna, då lugn och ro till att njuta av måltiden har visat sig vara en avgörande faktor för barnens välbefinnande. Kommunikation och samtal har även visat sig ha en viktig betydelse för att främja barns självbild vid måltidssituationer. Samtidigt som pedagoger till de yngre barnen använde sin makt för att skapa struktur och säkerhet vid måltidssituationer, kan det diskuteras huruvida de accepterade barnens uttryck av missnöje och motstånd.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som drabbar ungefär 30 000 personer i Sverige varje år och beräknas kosta samhället runt 18 miljarder kronor. Dysfagi (ät- sväljningssvårighet) är ett vanligt och känt besvär hos strokepatienter. Dysfagi är i sig inte en sjukdom utan är ett symtom på något bakomliggande till exempel stroke. Dysfagi kan leda till undernäring och risk för ökad dödlighet. / Background: Stroke is an endemic disease, which in Sweden approximately 30 000 persons yearly are taken by and is estimated to cost society around 18 billion Swedish kronor (SEK). Dysphagia (eating difficulty in swallowing) is a common and known disorder in stroke patients. Dysphagia is not a disease itself, but rather a symptom of something underlying for example stroke. Dysphagia can lead to malnutrition and the risk of increased mortality.

Demenssjukdomar drabbar i allt högre grad en åldrande population. Med dettaföljer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som påverkaromvårdnaden. Syftet var att undersöka på vilket sätt olika typer av musik kan haen positiv effekt på demenspatienter och därmed underlätta och förbättraomvårdnadsarbetet. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Som teoretiskreferensram valdes Katie Erikssons omvårdnadsteori. Analysen resulterade iföljande teman: Effekten av musik vid agiterade beteenden hos demenspatienter,musikens form i omvårdnaden av demenspatienter och musikens effekter vidmåltidssituationer. Resultatet visade att musik kan ha positiv effekt på agiteradebeteenden samt underlätta för födointag vid måltidssituationer. Bäst effekt harmusik som framförs live. Musiken bör också vara anpassad efter varje individsenskilda smak och resultatet bör utvärderas i varje enskilt fall. I diskussionenkonkluderades det bland annat att musik kan antas förbättra välbefinnandet hospatienter med demenssjukdom och därmed underlätta såväl omvårdnadsarbetet förvårdaren som välbefinnandet för patienten. / Dementia afflicts increasing numbers of an aging population. A number ofcomplications follows, such as different unwanted behaviours that affect thequality of care. The aim was to investigate in which way different types of musicmight have positive effects on patients suffering from dementia, and therebysimplify and improve caring. The chosen method was a literature review. Thechosen theoretical frame of reference was Katie Eriksson´s theory of caring. Theanalysis resulted in three themes: The effect of music with agitated behaviours onpatients suffering from dementia, the type of music in caring of patients sufferingfrom dementia and a theme concerning the effects of music in mealtime situations.The results revealed that music might have a positive effect on agitatedbehaviours and also on food intake in dinner situations. Music that is performedlive has the best effect. The music should be suited according to each individual’sspecific musical preference and each result should be evaluated separately. In thediscussion has been concluded that music can be assumed to increase thewellbeing of patients suffering from dementia and thereby improve caring.